Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma

möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. 4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta

samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

5. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Kommentar

:

Mål 1, 2, 3 och 4 är av särskild relevans för denna analys. Tillgänglighet till arbetsplatser påverkar möjligheten att efterfråga arbete, vilket i sin tur påverkar möjligheten till ekonomisk

självständighet. Att kvinnor och mäns resmönster skiljer sig från varandra kan delvis förklaras av att kvinnor tar större ansvar för hemarbetet (inklusive hämtning och lämning av barn), vilket påverkar resmönstret som generellt sett är av mer lokal karaktär än mäns resmönster som är av mer regional karaktär. Att män inte tar samma ansvar för det obetalda hemarbetet gör att de blir mindre

begränsade i fråga om att kunna efterfråga arbete längre ifrån hemmet, vilket kan förklara att män gör längre arbetsresor än kvinnor.

2.5. Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen har av regeringen beslutats att bli svensk lag från den 1 januari år 20209.

Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som berör barn är av särskild relevans för denna analys.

8 Regeringen.se (hämtad 2018)

Kommentar

:

Barn är generellt sett jämt fördelade geografiskt, i fråga om var de bor. Dock klustras barn vid skolor, på lekplatser och idrottsplatser och vid andra målpunkter som riktar sig särskilt mot barn. I vilken utsträckning dessa platser är påverkade av trafikens negativa omgivningspåverkan är relevant att beakta när beslut ska fattas om vilka åtgärder som är lämpliga att implementera, inom ramen för en åtgärdsvalsstudie. I de fall olika typer av åtgärder ska utvärderas mot varandra kan en åtgärd som minskar barn och ungas exponering för negativ påverkan vara relevant att lyfta fram, utifrån Barnkonventionens principer.

2.6. Riktlinjer för buller vid skolgårdar

Skolgårdar kan betraktas som en del av barn och ungas arbetsmiljö. Naturvårdsverkets riktlinjer för buller vid befintliga skolgårdar sammanfattas i Tabell 1 nedan10.

Tabell 1. Riktlinjer för buller vid skolgårdar

Kommentar

:

I och med att barn är känsligare grupp för exponering av trafikens omgivningspåverkan är det av intresse att studera bullerspridning längs med E18 i relation till målpunkter för barn, det vill säga skolor, lekplatser och idrottsplatser. Det är viktigt att påpeka att de riktvärden som hänvisas till ovan, endast gäller skolgårdar och inte andra målpunkter för barn. Även om det inte finns riktvärden för buller vid exempelvis lekplatser eller idrottsplatser bedöms det betydelsefullt att problematisera den eventuella förekomsten av höga bullernivåer vid sådana typer av platser, i och med att barn uppehåller sig där.

2.7. Projektmål

Inom ramen för denna åtgärdsvalsstudie har ett projektmål och tillhörande delmål definierats. Delmålet med särskild relevans för denna rapport är ”Stråket tar hänsyn till olika samhällsgrupper”.

Projektmål:

”E18 genom Karlstad utgör ett hållbart, effektivt och tillgängligt transportsystem som bidrar till en hållbar samhällsutveckling i Värmland och i stråket Oslo- Stockholm”

Delmål:

• Uppfyllelse av TEN-T förordningens krav

• Acceptabel framkomlighet med förutsägbar restid • Minskad sårbarhet i transportsystemet

• Minskade barriäreffekter • God trafiksäkerhet

• Kollektivtrafiken prioriterat pendlingsalternativ • Estetiskt tilltalande trafikmiljö

• Stråket tar hänsyn till olika samhällsgrupper • Minskad miljö- och hälsopåverkan

Stråket tar hänsyn till olika samhällsgrupper

I planeringen av E18 ska hänsyn tas till olika samhällsgrupper. Det innebär att särskilt beakta behov och förutsättningar bland äldre, barn och unga, ekonomiskt och socialt utsatta samt individer med olika funktionsuppsättning. En jämlik och jämställd fördelning av tillgänglighet ska främjas och förutsättningar för upplevd trygghet och hälsa hos sårbara grupper ska beaktas.

En beskrivning av de olika gruppernas behov i relation till E18 ska vara en del i planeringen. Det är en fråga om de olika gruppernas tillgänglighet och närmiljö i form av bland annat buller, luft och

barriäreffekt.

3. Metod

3.1. Metod Jämlikhet

Den analys som görs med avseende på jämlikhetsperspektivet utförs genom att studera fördelningen av tillgänglighet till arbetsplatser för olika socioekonomiska grupper i nuläget. I denna analys studeras tillgänglighet för persontrafik utifrån Log-summa, vilket är ett vedertaget mått på tillgänglighet som tar hänsyn både till restid och till kostnader för att resa11. Det som Log-summa mäter är hur många (tex) arbetsplatser som i genomsnitt kan nås från en specifik geografisk punkt, inom en generaliserad tid och kostnad.

Analysen sker i tre steg:

Steg 1: Genom det trafikanalytiska verktyget MeTrans görs en geografisk tillgänglighetsanalys på delområdesnivå12. Måttet som används från modellen är en så kallat logsumma, som är en

kombination av reseförutsättningar (restid, avstånd, kostnad) viktat med antal arbetsplatser på alla möjliga destinationer från varje studerat delområde. Tillgängligheten till arbetsplatser beräknas för persontrafik med i.) bil, med ii.) kollektivtrafik och för iii.) bil och kollektivtrafik samt gång och cykel sammantaget (den totala tillgängligheten). Resultaten illustreras i kartbilder med hjälp av GIS13. Steg 2: Ett socioekonomiskt index för Karlstad tas fram genom att inhämta statistik på delområdesnivå för följande socioekonomiska variabler: inkomst, utbildning, förvärvsgrad (andel sysselsatta av

befolkningen 20–64 år) och ohälsa (antal sjukdagar)14. Det innebär att varje enskilt delområde har ett genomsnittligt värde för respektive socioekonomisk variabel. Var och en av de fyra variablerna räknas om till ett index, där det högsta (”bästa”) värdet sätts till 100 och lägsta (”sämsta”) sätts till 1. Därefter räknas det sammanlagda socioekonomiska indexet fram som ett genomsnitt av de fyra indexvärdena för varje delområde. Detta index normaliseras också igen, så att det högsta genomsnittliga värdet sätts till 100 och det lägsta till 1. Därigenom har varje delområde ett nytt värde, i ett intervall mellan 1–100. Ju högre indexvärde ett delområde har, desto högre är den genomsnittliga inkomstnivån,

utbildningsnivån, förvärvsgraden och desto lägre är den genomsnittliga ohälsan. Ju lägre indexvärde ett delområde har desto lägre är den genomsnittliga inkomsten, utbildningsnivån, förvärvsgraden och desto högre är ohälsan. Det socioekonomiska indexet redovisas i kartbilder med hjälp av GIS.

Steg 3: En fördelningsanalys utförs där tillgängligheten (mätt i Log-summa) till arbetsplatser per delområde jämförs med det socioekonomiska indexvärdet per delområde. Delområdena sorteras efter det socioekonomiska indexet och delas in i tio grupper, från 1–10, 11-20 och så vidare. Den

genomsnittliga tillgängligheten för var och en av dessa grupper av delområden beräknas sedan. Tillgängligheten utgår från Log-summemåttet, som normalt redovisas logaritmerat för att ge bättre överskådlighet vid stora skillnader mellan enskilda värden. I detta fall redovisas dock måttet som exponenten av Log-summan, vilket ger större värden men tydligare skillnader mellan delområdena. Måttet visar fortfarande samma sak, dvs. ett genomsnittligt värde för vissa målpunkter inom en generaliserad tid och kostnad. Höga värden innebär hög tillgänglighet, alltså att individer boende i delområdet kan nå många målpunkter, medan låga värden innebär att färremålpunkter kan nås. Måttet kan dock inte direkt översättas till exakt antal målpunkter (till exempel arbetsplatser eller

11 För en mer detaljerad redovisning av logsumma hänvisas till WSP:s rapport för Trafa från 2015 vid namn Ett generaliserat

tillgänglighetsmått för persontransporter – förslag till användning i måluppföljning. Tillgänglighet med bil tar hänsyn till restid, körkostnad inkl service kostnad per km. Tillgänglighet med kollektivtrafik tar hänsyn till hela restiden (väntetid, bytestid, gångtid, åktid) samt biljettpris.

12 De delområden som nämns här innebär nyckelkodsystemet (NYKO), vilka gör det möjligt att redovisa statistik för delområden inom en kommun. NYKO 4 har använts i denna studie.

13 GIS står för Geografiska informationssystem och är en mjukvara som tillåter att geografisk data visualiseras i kartor

skolor), utan får betraktas som mer som en matematisk abstraktion som används för relativa jämförelser mellan olika delområden. Resultatet redovisas i diagram.

Befolkningen är ojämnt fördelad mellan de olika indexgrupperna. Endast en procent av invånarna bor i delområden med socioekonomiskt indexvärde på 40 eller mindre. 56 procent bor i delområden med värden över 70.

I ett senare skede i åtgärdsvalsstudien kommer det gå att jämföra förändringen i tillgänglighet av en eller flera föreslagna åtgärder, med detta socioekonomiska index, för att studera fördelningseffekterna (dvs hur nyttan/konsumentöverskottet) av en investering fördelas mellan olika socioekonomiska grupper. I en sådan analys är det möjligt att jämföra olika alternativ av åtgärder mot varandra, i syfte att se vilken åtgärd som bidrar mest till en jämlik fördelning av nyttan av en investering i

transportsystemet

3.2. Metod Jämställdhet

En nulägesanalys ur ett jämställdhetsperspektiv utförs genom att studera resvaneundersökningen (RUV14 Karlstad) ur ett genusperspektiv, i syfte att utläsa huruvida det finns skillnader i resbeteende mellan könen. Resvanor mellan könen i Karlstad kommer mycket översiktligt att jämföras med teorier och forskning om jämställdhet i transportsystemet och i transportplaneringen, i syfte att kunna utläsa huruvida generella förklaringsmodeller om ojämställdhet i transportsystemet är applicerbara på kommunen. Metoden för detta delmoment i analysen är alltså en jämförande litteraturstudie.

I ett senare skede i åtgärdsvalsstudien kommer det gå att analysera fördelningseffekterna av de eventuella tillgänglighetsförbättringar som uppstår av en föreslagen åtgärd, genom att studera förändringen i tillgänglighet i relation till kvinnors och mäns resvanor. Denna analys sker i MeTrans och Excel. Fördelningen av nyttan (konsumentöverskottet) mellan könen går att kvantifiera i procent. I en sådan analys är det möjligt att jämföra olika alternativ av åtgärder mot varandra, i syfte att se vilken åtgärd som bidrar mest till en jämställd fördelning av nyttan av en investering i

transportsystemet

3.3. Metod Barn och unga

Den analys som görs med avseende på barn- och ungdomsperspektivet delas in i tre steg:

Steg 1: Genom trafikverktyget MeTrans görs en geografisk tillgänglighetsanalys till skolor för hela Karlstad och en fördelningsanalys mellan socioekonomiska grupper görs vidare, enligt samma metod och redovisningssätt som förklaras under Fel! Hittar inte referenskälla..

Steg 2: Målpunkter som används av gruppen barn och unga inventeras och illustreras i kartbilder med hjälp av GIS. De målpunkter som inventeras är förskolor, skolor, fritidshem, lekplatser samt idrotts- och rekreationsanläggningar. Ett GIS-skikt av målpunkter bildas och jämförs med

bullervärden/bullerutbredning.

Steg 3: Det befintliga GC-nätet och inventerade passager över och under E18 studeras i relation till de identifierade målpunkterna, i syfte att få en översiktlig uppfattning om i vilken utsträckning E18 utgör en barriär för barn och unga generellt. Barriärer hanteras mer utförligt i andra bilagor till denna åtgärdsvalsstudien, bland annat bilagorna 3 och 4. Passagerna kommer också att översiktligt studeras ur en trygghetskontext, utifrån ett urval av de foton som tas inom ramen av åtgärdsvalsstudien.

I ett senare skede i åtgärdsvalsstudien kommer det gå att analysera fördelningseffekterna av de eventuella tillgänglighetsförbättringar som uppstår av en föreslagen åtgärd, genom att studera förändringen i tillgänglighet till förskolor och skolor. Åtgärder kan också prövas i förhållande till nuläget för att analysera graden av förbättring som en åtgärd har potential att medföra, med avseende på exponering för trafikens omgivningspåverkan respektive trygghetsskapande åtgärder

.

In document Bilagor Åtgärdsvalsstudie – E18 genom Karlstad (Page 135-140)