Bilagor Åtgärdsvalsstudie – E18 genom Karlstad

(1)

Projektnamn

Åtgärdsvalsstudie – E18 genom Karlstad

Organisation

Trafikverket Region Väst

Ärendenummer

TRV 2018/13349

Bilagor Åtgärdsvalsstudie – E18 genom Karlstad

Innehållsförteckning

Bilaga 1 – Avsiktsförklaring och sammanställning av dialogmöten ... 2

Bilaga 2 – Koppling till samhällsmål och strategier ... 48

Bilaga 3 – Kapacitet E18 genom Karlstad ... 60

Bilaga 4 – PM Trafiksäkerhet ... 91

Bilaga 5 – Gång- och cykelpassager på stråket E18 genom Karlstad ... 111

Bilaga 6 – Nulägesanalys - Sociala aspekter av hållbarhet ... 126

Bilaga 7 – Acceptabel framkomlighet ... 170

Bilaga 8 – Bortvalda alternativ och lösningar ... 175

Bilaga 9 – Inkomna remissvar ... 180

Bilaga 10 – SEB Knutpunkt Bergvik ... 218

Bilaga 11 – SEB Klaramotet ... 225

Bilaga 12 – SEB Universitetsmotet ... 231

Bilaga 13 – SEB Våxnäsmotet ... 237

(2)

Skapat av Dokumentdatum Leverans/Ändrings PM

WSP Sverige AB 2019-12-03

Projektnamn

Åtgärdsvalsstudie E18 genom Karlstad

Objektnummer / KM

TRV 2018/13349

Uppdragsnummer

10272566

Bilaga 1

Avsiktsförklaring och sammanställning av dialogmöten

Innehållsförteckning

1. AVSIKTSFÖRKLARING ... 2

1.1. A VSIKTSFÖRKLARING ... 2

1.2. M EDFINANSIERINGSAVTAL ... 8

2. DIALOGMÖTE 1 ... 14

2.1. I NBJUDAN ... 14

2.2. R ESULTAT FRÅN WORKSHOP ... 16

3. DIALOGMÖTE 2 ... 21

3.1. I NBJUDAN ... 21

3.2. R ESULTAT FRÅN WORKSHOP ... 23

4. DIALOGMÖTE 3 ... 38

4.1. I NBJUDAN ... 38

4.2. R ESULTAT FRÅN WORKSHOP ... 40

5. INTRESSENTER SAMT DELTAGANDE PÅ DIALOGMÖTE 1, 2 OCH 3 ... 43

(3)

1. Avsiktsförklaring

En avsiktsförklaring för Åtgärdsvalsstudie ”E 18 genom Karlstad” underteckandes av Trafikverket och Karlstads kommun i februari 2018. I november 2018 kom parterna överens om ett

medfinansieringsavtal för Åtgärdsvalsstudie ”E 18 genom Karlstad”.

1.1. Avsiktsförklaring

(4)

(5)

(6)

(7)

(8)

(9)

1.2. Medfinansieringsavtal

(10)

(11)

(12)

(13)

(14)

(15)

2. Dialogmöte 1

Det första dialogmötet hölls i Karlstad den 25 oktober 2018. Mötet fokuserade på att identifiera en gemensam bild med avseende på brister, behov och problem i anslutning till stråket E18 genom Karlstad med syfte att utveckla stråket på kort och lång sikt. En workshop genomfördes. Under dialogmötet deltog sammanlagt 54 personer.

2.1. Inbjudan

(16)

Foto från dialogmöte 1

(17)

2.2. Resultat från workshop

Nedan följer en sammanställning av de upplevda generella problem och brister som identifierades under workshopen och som berör utbredningsområdet. Sammanställningen baseras på respons från deltagare samt medverkande konsulters anteckningar.

Sammanfattningen delas in i kategorierna brister, mål och målkonflikter.

Brister

Kapacitetsproblem och hastigheter

E18 anses inte vara problemet utan det är anslutande vägar och på/avfarter som är boven. Särskilt utmärkande är väg 61/62 norr om Bergviksmotet. Där borde det vara 2+2väg. Kapacitetsbrist på väg 61/62 ger följdeffekter i hela systemet. Kan man lösa det löser sig många andra problem samtidigt.

För dålig kapacitet att komma av E18 (svårt att avlasta E18). Dålig kapacitet i anslutning till trafikplatser på E18.

Det går långsamt vid på- och avfarter. Vissa mot har effekten att det blir hastighetsproblem (t.ex.

Våxnäsmotet och Kroppkärrsmotet) beroende på utformningen är en kilpåfart. (Beskrivs mer utförligt under rubriken ”moten” längre fram.)

Karlstad kan inte växa som det ser ut idag.

Avfarts- och påfartsproblematik vardagligen på E18.

Godstrafik hamnar i samma avfartsproblematik och kö som övrig trafik.

Bussar hamnar is samma avfartsproblematik och kö som övrig trafik.

Köer.

Framkomlighetsproblemen på Karl IX:s gata påverkar regionala bussar, men även de lokala bussarna.

Man kan inte reglera hastigheter (avser möjlighet till variabel hastighetsbegränsning).

Saknas en koppling mellan väg 61 och Bergvik (och E18). Det försvårar både för godstrafik och vanlig trafik.

Trafiksäkerhet/hälsa/tillgänglighet/barriär E18 utgör en barriär.

Stora ytor som ytterligare ökar barriärerna. (Exempelvis bullervallar och på-/avfarter).

Parallellväg ökar barriär men också bra att samla ihop så de ligger tätt.

Svårt att ta sig mellan stadsdelarna på olika sidor av E18.

Gymnasieungdomar springer över E18 till Mc Donalds och Pizza Hut. (Avser passage från och till Nobelgymnasiet)

När det är match i Löfbergs Lila Arena är det endast 90 meter sikt och kö ut på E18.

Kraftig exploatering främst söder om E18 bidrar till ökade barriärer genom mer trafik.

Blåljusbyn behöver komma snabbt ut på E18.

(18)

Kris/översvämningar/lågpunkter Vid översvämning blir det stopp i trafiken.

Karl IX:s gata är en ”blue spot”. (Blue spots är vägområden som har en benägenhet att fyllas med vatten vid kraftig nederbörd eller översvämning).

Vid händelse av olycka på E18 saknas alternativa vägar som trafiken kan ledas om på.

Stor brist i omledningsvägar vid översvämning eller i händelse av större kris (finns inga säkra alternativ) detta är ett sårbart system. Långt till omledning, få kopplingar över älven t.ex.

Oskyddade trafikanter

E18 skapar barriäreffekter för oskyddade trafikanter. Vägen upplevs som farlig och osäker vilket försvårar och förhindrar gång- och cykeltrafik, både längs och tvärs E18.

Att ta sig mellan områden på norra och södra sidan av vägen upplevs som svårt, otryggt och osäkert.

Till exempel upplevs de flesta gång- och cykeltunnlarna som trånga och otrygga och undermåliga. Det förekommer även bristande tillgänglighet/begränsade förutsättningar till passage för bland annat barnvagnar, rullatorer och rullstolar på grund av att det är brant, finns trappor med mera.

Det finns för få GC-passager över E18 i den östra delen av Karlstad, något som bör tänkas på i samband med kommande, större exploateringsområden öster om Karlstad

Bristande genhet för cyklister och oskyddade trafikanter.

Cyklister kan enkelt ta sig bra mellan centrum och Bergvik men inte upp mot väg 61/62.

Vägar och bilresor

Det saknas bytespunkter i anslutning till E18 som upplevs trygga, befolkade och som fungerar smidigt för på/avfarter, kollektivtrafik vänder sig mot entréer t.ex. till handelsplatser.

Karlstads kommuns vägnät är underdimensionerat, borde finnas andra vägar för lokalbefolkningen.

Trafikplaneringen har inte hängt med vilket speglas i utformning.

Framkomlighetsproblem för kollektivtrafiken, använder samma körfil/kö som bilarna.

Köbildning vid handelsområden under eftermiddagar och helger.

E18 tål inte mer än vad den utsätts för idag.

Omledningstrafik: En fara med farligt gods som leds till/genom centrum och svårt för blåljus när problem uppstått.

Onödig biltrafik, man sitter själv i bilen och åker och gör många lokala resor.

Gods-, järnväg- och fjärrtrafik

Godstrafiken – kör på alla tider på dygnet (även i pendlartrafik)

Inom utredningsområdet finns ingen ordnad uppställningsplats för långtradares dygnsvila nattetid, vilket får till följd att tung trafik parkerar på ett oorganiserat sätt.

Godstrafik hamnar i samma avfartsproblematik som övrig trafik

Godstrafik kan skapa köbildning som långsamtgående fordon både i omkörningsfilen men även i anslutning till av/påfart.

Godstrafiken på E18 påverkas av bland annat hamntrafiken och godsterminaler.

Fjärrtrafik får problem av den lokala trafikens köer, olyckor med mera.

Enkelspårigt mellan Karlstad-Kil, vilket påverkar tågpendling. Ofta problem på grund av att det är

enkelspårigt och att sträckan har högt tryck.

(19)

Moten

Moten är i många fall inte optimerade för förståelse i hur man ska köra, vilket påverkar

framkomligheten, köer etcetera. (Förare kan ha svårt att förstå hur man ska köra i moten för att komma på rätt väg).

Det upplevs som tätt med mot, lika många som i Västerås. (Trots att Karlstad med 91 000 invånare är en mindre stad än Västerås med 150 000 invånare finns lika många mot.)

Vissa av trafikmoten upplevs vara felplacerade/inte optimala utifrån dagens målpunkter och inte anpassade för dagens ändamål.

Bergviksmotet: Det är kapacitetsbrist norrgående vilket får till följd att pendlare väljer alternativa vägar. Till exempel målpunkt Forshaga väljer Färjestad/Skived eller Djupdalsvägen. (Eller att åka genom centrum och längs Klarälven via Råtorp och Skåre.)

Södergående är framkomlighetsproblemen mindre men säkerhetsproblem tillkommer. Det är köbildning varje vardag och det finns få alternativa resvägar, vilket även är en begränsning för busstrafiken. Det är problematiskt i anslutning till handelsområdet Bergvik/IKEA och 61/62.

Problemen förväntas förvärras ännu mer i samband med exploatering öster om Karlstad.

Hultsbergsmotet: Inga påtagliga brister idag, men med ökade trafikmängder (exempelvis till följd av den planerade bron vid Kartberget) kan problem komma att uppstå. Motet är en viktig nod för Hammarö.

Våxnäsmotet: Våxnäsmotets av- och påfarter är ”svåra” med snäva kurvor och området upplevs som en otydlig trafikplats. Det finns en snäv avfart östergående mot Gruvlyckan (Mio Möbler och Max) med en hög avgående hastighet. I västergående är det tätt mot Klaramotet med en kort påfart.

Klaramotet: Motet är tungt belastat med anledning av viktiga målpunkter och koppling till

innerstaden. Även blåljusaktörer använder detta mot. Här uppstår köer under förmiddagstrafiken och ibland även under eftermiddagen. Klaramotet är det högst belastade motet längs E18 genom Karlstad.

Belastningen leder till att resenärer väljer Gruvlyckeavfarten i östgående riktning. Motets kapacitet upplevs inte vara tillräckligt god.

Älvmotet: Motet har kort påfart österut och en kilavfart. (Kilafarter omnämns som något negativt då det saknas plats för att anpassa farten på avfarten.) Idrottsstaden som ska byggas kommer att belasta motet mer än idag.

Rudsmotet: Här upplevs det att sikten är dålig vid anslutning till motet österifrån. Här finns en kort påfart västerut, i nedådlut, vilket ger en snabb påfart i vävning. Motet upplevs bullrigt, mycket på grund av låg bebyggelse och mycket trafik. Motet har en kilavfart.

Bergmotet: Motet påverkar Hammarö. Skyltningen upplevs otydlig. Motet har en kilavfart.

Kroppkärrsmotet: Här finns en kilavfart.

(20)

Mål

De mål som framkom under workshopen är följande och grundar sig i mål på olika plan:

Målkonflikter

Följande målkonflikter framkom under workshopen:

• Attityder – beteende

Många intressen - ingen samsynkad funktion

• Brister i cykelnätet i stråket - Gen och effektiv cykelpendling och transport

• Bristande framkomlighet för kollektivtrafiken - Omställning till hållbara resor

• Buller – Rekreation

• Bussar - Bilar som sitter i samma kö

• Barriären – Sammanhängande stad

• Framkomlighet för person- och godstransporter - nya etableringar av verksamheter och bostäder

• Framkomlighet – Bebyggelse/exploatering

• Framkomlighet buss – Framkomlighet bil

• Framkomlighet nationellt – Framkomlighet lokalt Framkomlighetsmål

(riksintresset)

Trafiksäkerhetsmål Klimat/miljö/hållbarhetsmål (Globalt, regionalt, lokalt)

Tillväxtmål

Europavägsmål Noll-visionen Agenda 2030: 11st TRV Lokalt mål

Restidsmål för kollektivtrafik. Beredskap för stopp Minskning av de lokala resorna främst genom byte av transportslag

Öka gestaltningen

Funktionell prioritet vägnät. Trafikverkets nationella mål –

tillgänglighetsmålet osv

Lokalt – Karlstad 100 000, planeringscykeln går ut på att planera så nära de befintliga stråken

Behålla funktionen som viktig

Minskabarriärperspektivet Insatser på andra lösningar än satsa på dagens E18 – som kan ge större effekt än satsning på E18

Ökad framkomlighet förr busstrafiken (lokalt) Regionalt – pendlingstråk. I Värmland rör vi oss öst/väst samt söderut (utom långpendling)

Omställning till ett hållbart

transportsystem – digitalisering, autonom trafik osv

Del i lokalnätet Tillväxtmål Internationellt – TEN-T – en del av

EU:s prioriterade stråk

Kommunens mål – övergripande strategiska målen Nationellt - Alla kriterier som

finns för europavägar

Öka trafiksäkerheten Mänskliga rättigheter Öka tillgängligheten (regionalt, lokalt) Framkomlighetsmål Nationellt inframål –

framkomlighet

Jämställdhet Hälsa 2020 (WHO

Europe)

(21)

• Framkomlighet – barriär

• Fritid – Pendling

• Fritid – Godstrafik

• Handel – Genomfartsled

• Hållbar stadsutveckling – Barriär

• Hög hastigheter – Trafiksäkerhet

• Hastighet - utsläpp

• Hög hastighet – klimatmål

• Internationell trafik – Lokal trafik

• Kollektivtrafik - Personbilstrafik

• Kapacitet på lokala och regionala vägar - Kapacitet E18

• Klimatmål – Enskilda individers måluppfyllelse/vardag

• Långtidsprognoser – Ambitioner

• Lokalaktiviteter – Genomfartsled

• Miljö – Ekonomi

• Människan – Fordonet

• Nationellt - Internationellt

• Nationella miljömål - Karlstad växer

• Regional trafik - lokal trafik

• Problem – Möjligheter

• Prognosstyrd – Målstyrd

• Rörlighet – Stopp

• Snabb - förutsägbar

• Tillgänglighet för alla - Framkomlighet för vissa

• Tillgänglighet – barriär

• Tillväxt – klimatmål

• Tillväxt - framkomlighet

• Tillförlitlig – Opålitlig

• Utformning – Framkomlighet

• Utvecklingen av Karlstad tätort - infrastrukturer

• Varutransporter/godstrafik – Pendling

• Vision – Fokus

• Ökat andel bilanvändande - klimat, buller, luft

• Omställningen av transportsystemet - Dagens behov

(22)

3. Dialogmöte 2

Det andra dialogmötet inom åtgärdsvalsstudien hölls i Karlstad den 5 december 2018. Mötet fokuserade på att analysera de brister och problem som identifierats tidigare samt att diskutera föreslagna mål för stråket. En workshop om möjliga åtgärdsförslag genomfördes också. Under dialogmötet deltog sammanlagt 39 personer.

3.1. Inbjudan

(23)

Foton från dialogmöte 2

(24)

3.2. Resultat från workshop

Problembeskrivning och prioritering

Inför workshopen presenterades en sammanställning av de behov, brister och problem som har identifierats på aktuell vägsträcka.

Gruppernas svar på de frågeställningar som togs upp vid workshoppen har sammanställts nedan.

(25)

Stämmer sammanställningen av brister och problem?

Grupp 3:

 Vi är överens om sammanställning från workshop 1.

Grupp 4:

 Behov: förbättra estetiska värden – bra!

 Problem: Gång och cykel – bra! (trafiksäkerhet)

 Problem: fordonstrafik upphinnande olyckor – bra! (trafiksäkerhet) Grupp 5:

 Ja Grupp 6:

 Det mesta fanns med

Saknas något?

Grupp 1:

 Buller-kartering/inventering bör göras, inte bara vid Borgmästarbron som kartan antyder, (miljö och hälsa)

 Viktigaste behoven: robusthet Grupp 2:

 Väldigt trafikfokuserat. Saknas något lager av målbild, framtid, vision och övrig samhällsplanering. Olika planeringshorisonter

Grupp 3:

 Bilen kommer alltid vara viktig i Värmland – många in och utpendlingar Grupp 4:

 Problem/brist att E18 innebär ett kapacitetsproblem för Karlstads tillväxt (tillgänglighet).

 Att det inte är varierande hastigheter – ett problem (tillgänglighet).

 Otrygga passager (tillgänglighet).

 Problem med resandebeteendet – borde vara eget problemområde (miljö och hälsa).

 Behov: att kunna utveckla Karlstad förbättra noggrant Grupp 7:

 Brist på gemensam målbild/strategi

Behöver något förtydligas?

Grupp 1:

 Barriäreffekter: kollektivtrafik, natur, djur, vattenflöden, kulturmiljöer, tex. Alster (tillgänglighet). Köbildningar: rusningstid. Alla åker samma tider, på

förmiddagar/eftermiddagar (tillgänglighet)

 E18 utnyttjas som lokalväg & bergviksmotet, 61/62 framkomlighetsproblem: två största regionala stråken möts vid länets största handelsområde (tillgänglighet)

 Barriäreffekter även för grönstrukturen (miljö och hälsa)

 Kollektivtrafikens minimala användning: E18 skär av kollektivtrafiken. Brist på bytespunkter

för tätort-/regionaltrafiken (miljö och hälsa)

(26)

 Viktigaste problem: låg bärighet – översvämningsrisk vs. Barriär för triangelspår, Skoghallsbanan

Grupp 2:

 E18 barriär för tåg, gång, cykel samt stadsutveckling Grupp 3:

 Det saknas en problembild som beskriver framtidsanalysen/-bild där hållbart samhälle uppnås. Tillväxt genererar mer transporter med den samhällsplanering vi har haft sedan 1960- talet. Att lyfta fram den problembilden behövs.

 Översvämningsrisk / lågpunkt mellan Klara – Våxnäsmotet Grupp 4:

 Kollektivtrafik: hur stora förseningar är det – definiera – mer konkret (tillgängligt)

 Köbildningar: ett problem i alla städer vid lönehelger, Black Friday & jul (upplevelsebaserat) /–> problemet ska vara som det är under rubriken trafiksäkerhet (tillgänglighet)

 Barriäreffekt: problem med buller och luftutsläpp för att kunna hantera barriären befintliga och framtida bostäder (miljö och hälsa)

 Brist: tillgänglighet för kranskommuner – förtydligas. Köerna på E18 ett problem Grupp 5:

 Vad är problemet med ’’kilavfarter’’ - precisera Grupp 7:

 Exploateringen begränsas av E18 / stoppar utvecklingen

 Kraven på E18s framkomlighet begränsar Karlstads möjlighet att bygga ett hållbart

trafiksystem, dvs begränsa framkomlighet för bil och förbättra för buss och GC. Vi vill/behöver (Karlstad kommun) arbeta med bilköer.

Grupp 8:

 Dåligt anpassad & avsaknad av sekundärvägnät (leder till onödig belastning av E18).

Prioritera vad som är mest angeläget Grupp 1:

 Inga alternativa vägar vid olycka, översvämning kris etc.: viktig fråga! Robust & sårbarhet (trafiksäkerhet)

 Översvämningsrisker (miljö och hälsa)

 Viktigaste problem: buller och luftföroreningar

 Infrastruktur och stadsutveckling – viktigaste punkten Grupp 2:

 Bättre kommunikation, samverkan näringsliv – Trafikverket Grupp 3:

 Klimatanpassning (låg länt) Grupp 4:

 Inga alternativa vägar vid olycka, översvämningsrisk: Viktig! Borde prövas alternativa vägar för att lösa frågan! Borde vara eget huvudmål (trafiksäkerhet)

 Översvämningsrisker: eget mål! (miljö och hälsa)

 Behov: Ställa om till hållbart transportsystem

(27)

 Prioritera trafiksäkerheten Grupp 5:

 Tillgängligheten; minska köer

 Barriärer för tåg, GC. Svårt att kunna få triangelspår från värmlandsbanan in till Stora Enso, Skulle slippa göra lokvändningar inne i Karlstad central (för att komma förbi måste gå in via Karlstad c / tåg ökar)

Grupp 6:

 Göra kollektivtrafiken mer attraktiv för pendellånga resor / prioritering (egna filer) -> löser andra problem i sin tur

 Hela resan kedjan: cykel – bil – kollektivtrafik – pendelparkering

 Av/påfartsramperna vid Bergvik/hultsbergsmotet - viktigaste (kortsiktig åtgärd) (trafiksäkerhet)

 Ökade trafikvolymer Grupp 7:

 Fel sträckning genom centrum

 E18 fungerar bättre som lokalgata än alternativa vägar och då hamnar lokaltrafiken där

 Historia för att förstå nutid Grupp 8:

 Trafikplatserna bör ses över mer konkret / Anpassning av anslutningar (trafikplatser) – ökad kapacitet, framkomlighet, trafiksäkerhet

Övriga kommentarer Grupp 1:

 Barriäreffekter: kommunens ÖP har även utbyggnadsområden öster om Välsviken, vid Alster (miljö och hälsa)

 Hultsbergsmotet mest angeläget att åtgärda

 Klimat och robust planering måste gå i hand i hand Grupp 2:

 Vikten av att ha respekt för varandras planering

 ’’Kommunen lever sitt och infrastrukturen lever sitt’’ – behövs bättre samordning Grupp 3:

 Handeln har en bild av att biltrafiken måste få öka och samtidigt med satsningar på gång-, cykel och kollektivtrafik

 En annan syn runt bordet är att prioritera en omställning där vi flyttar över korta resor från bil till andra transportslag

 Förutsättning för lokaltrafik med E18 genom tätorten Grupp 4:

 E18 som nyttjas som lokalväg: kan inte vara problem (för mycket i så fall) (tillgänglighet)

 Södra förbindelse: kan inte vara ett problem!? Utgör ett regionalt och lokalt avlastande väg!

Även om det belastar hultsbergsmotet (tillgänglighet)

 Ej kapacitetsbrist på E18 – primära anslutande vägar: felaktig utifrån kartan, beror hur man

ser på det (tillgänglighet)

(28)

 Problem: kollektivtrafik - ? (trafiksäkerhet)

 Stadsmotorväg eller omplacering?

Grupp 5:

 Är allt sant? Med sammanställningen Grupp 7:

 Ett sätt att avlasta E18 är att skapa bättre alternativ i det kommunala trafiksystemet

 Saknas samarbete mellan kommun TRV / Viktigt med ett samarbete mellan TRV och kommunen

Projektmål

Inför workshopen presenterades de förslag till projektmål som arbetats fram.

 Projektmål 1 - Hållbart & effektivt transportsystem

 Projektmål 2 – Säkerhet för alla

 Projektmål 3 – Aktiv samverkan

(29)

Är projektmålen relevanta?

Grupp 1

 Relevanta mål - bör dock förtydligas och brytas ner mer Grupp 2

 Det finns ett visst behov att formulera om och omstrukturera vissa underpunkter. Buller, luft och vatten. Klimatpåverkan, boende och miljö, hälsoeffekter. Miljö och hälsopåverkan.

Färdmedelsfördelning. Om vi formulerar om punkterna lite så blir det lättare att jacka in varandras formuleringar och arbeten. Så blir det lättare.

Grupp 3

 Folkhälsostrategin och miljö- och klimatstrategin har ersatts av en strategisk plan

 Projektmål kan slås ihop.

Grupp 4

 ”stråket tar hänsyn till alla…” – innebär ingen prioritering. Ej relevant??

 Projektmål 1 är lite framtungt, bygger på beteendeförändring.

Grupp 5

 Målen behöver rangordnas Grupp 6

 Är mål visioner? Hur gör vi dem konkreta och verkningsfulla?

 Relevanta mål med bör förtydligas och prioriteras

 Vissa mål bör definieras vidare Grupp 7

 Otydligt hur utveckling av näringslivet ska kunna ske/ exploatering/nya arbetstillfällen.

Regional/kommunal utveckling

 Stråket tar hänsyn till alla bör tas bort/ omformuleras.

 Målen ansågs vara väldigt övergripande. Gruppen ansåg att målen kan behövas ”trattas ner”

och blir mer specifika och inriktade.

Grupp 8

 ”God trafiksäkerhet oskyddade trafikanter” på E18? Förtydligas var mm.

 ”ett robust…” ska det stå på två ställen?

Behöver något förtydligas?

Grupp 1

 Målen behöver brytas ner och göras mätbara Grupp 2

 Gemensamt underlag för buller ”minskade klimatutsläpp från transportsektorn i Karlstad”.

 ”Minska barriäreffekterna av E18” kan vara i alla tre dimensioner

 Agenda 2030 målen bör finnas med så man kan koppla till dem.

 Dialog bör finnas med som ett delmål i projektmål 3. Dialog mellan politik och allmänheten,

näringsliv, myndigheter och kommuner mm.

(30)

 Tre hophängande cirklar - inte stuprör. ekologisk, sociala och ekonomisk hållbarhet. Bra att alla tre visualiseras och är lika viktiga.

 Aktiv samverkan - både ett mål och en strategi för att nå dit. Vilka är med i samverkan - är vi rätt personer att klara av att tänka om. Är det Affärsutvecklare, Innovatörer - it-hjärnor?

Grupp 3

 minskade klimatutsläpp från transportsektorn i Karlstad”. Förslag att ha miljöpåverkan istället för klimatutsläpp.

 Transportsektorn bör förtydligas eller ändras. Vilka trafikslag ingår och inte?

 Projektmål 3: Kommunens tillväxt idag och framtida.

 Resurseffektiva transporter över/mellan kommuner.

 Projektmål 1: partiklar, kväveoxider mm. bör läggas till på klimatutsläpp.

 Naturresurseffektivitet och buller bör även läggas till på den ekologiska dimensionen.

 Social dimension: Stråket tar hänsyn till alla, är det prioriterat? Bör man prioritera annat?

 Estetiskt tilltalande miljö: entréer till staden mm. bör ingå här

 Beteendeförändring bör läggas till.

 Kostnader för tredje part - bör ingå i ekonomiska dimensionen som ett verktyg att uppnå de övriga dimensionerna

 Projektmål 3, God samhällsplanering: viktigt att tydliggöra vad som ska prioriteras.

Grupp 4

 Definiera sårbara avsnitt på E18 och alternativ. (antar att de menar alternativa vägar?)

 Definiera genomfartstrafik (regional), regional in/ut trafik, respektive ”ren” lokaltrafik. För att sedan kunna jobba med beteendepåverkan.

 Definiera motens maxkapacitet.

 ”Restiden mellan större regionala orter…” Vilka orter menas?

 Ekonomisk dimension: ”ett robust transportsystem…” borde definiera ömma/sårbara punkter – sårbarhetskarta, t.ex. inom Våxnäs mm.

 Projektmål 1 bör delas isär på A - Hållbart transportsystem B - effektivt transportsystem Grupp 5

 Samverkan och trafiksäkerhet är viktiga mål.

 ”större orter” behöver definieras, mätbart Grupp 6

 ”minskade klimatutsläpp från transportsektorn i Karlstad”, är detta mätbart? Delmålet behöver förtydligas så det blir mätbart

 Förtydliga rangordning av mål. Vad ska vara högst? Mätbarhet än en gång.

 Tillgänglighet – säkerhet – miljö

 Saknar tydligt mål för minskad trafik

 Ej uppdelning mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. De överlappar varandra!

Bättre med cirklar som visar att de går ihop istället för att stapla upp det.

 Farligt gods bör beaktas i säkerhet, även skyfallsproblematik mm.

Grupp 7

 Buller och luft bör finnas med i projektmål 1, ekologisk dimension

(31)

 Delmål som beaktar nyetableringar i Karlstad/efter stråket och delmål som beaktar bostadsbyggande bör finnas med som delmål i ekonomisk dimension.

 Vad är ”god samhällsplanering”? Hur mäts det?

 Vad är ”god tillgänglighet” hur mäts det?

 ”process för samverkan” och ”integrerad stadsplanering” är detta aktiviteter?

 ”restiden mellan större regionala orter”… Räcker buss som färdmedel? Kan det behövas andra färdmedel för att nå upp till målet?

 ”Integrerad stadsplanering”, få med tillväxt och bostadsförsörjning.

 ”funktionellt samspel…” Våga prioritera ner bil? Till förmån för buss-, gång- och cykel.

 Tydliggör nyetableringar och expansion i målen! Hur det påverkar E18 osv.

Grupp 8

 Projektmål 1, social dimension, buller och luft bör läggas till

 Projektmål 1, ekonomisk dimension, bör läggas till om det är samhällsekonomiskt lönsamt.

 Projektmål 3: ”god tillgänglighet…” kan flyttas till mål 1 eller 2. Arbeta ihop delmålen ytterligare.

Vilka betydande målkonflikter ser ni?

Grupp 1

 Buller vs stadsutveckling. (minskad barriäreffekt) Grupp 2

 Målkonflikter? Inte alltid konflikter utan möjligheter. Regionalt/lokalt. Transportbehov vs klimatpåverkan. Stockholm-Oslo vs det lokala. Ska det gå snabbt och Järnvägen vs E18. Vilka gemensamma mål finns.

Grupp 3 - Grupp 4

 ”Stråket tar hänsyn till alla” har målkonflikt med ”kollektivtrafik ska vara huvudalt. Vid arbetspendling” och ”god framkomlighet”.

Grupp 5

 Tillväxt – framkomlighet/ kapacitet Grupp 6

 Kommunalt och nationellt, styr utifrån mål ej prognos för trafik

 Målkonflikter mellan stadsutveckling och kapacitet Grupp 7

 Regional/ kommunal utveckling kontra trafiksäkerhet, miljö, framkomlighet

 Vågar Karlstad prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik före personbils-trafiken? Om Karlstad vågar det kommer åtminstone initialt framkomlighet/ köbildning på E18 förvärras sannolikt om ovanstående sker.

 Målkonflikter med samverkan mellan kommun och TRV finns. De har olika mål och vill olika

saker.

(32)

Grupp 8

 Ekologisk dimension – projektmål 2.

 Estetiskt – buller, bullerskärmar är ej estetiskt tilltalande, vad ska man prioritera?

Övriga kommentarer Grupp 1

 Finansiering genom statliga medel bör förtydligas i projektmål 3, Aktiv samverkan Grupp 2

 Bullerkartläggning – underlag

 Alternativa vägar – analys

 Klimatanpassning – Analys

 Koppla till Agenda 2030. Bör löpa horisontellt genom hela arbetet.

Grupp 3

 God samhällsplanering, god tillgänglighet, god trafiksäkerhet etc. - hur definieras det?

Grupp 4

 ”minska barriäreffekterna av E18” Västerås är inte ett bra exempel, höga murar mm.

 ”förutsättning att kunna byta transportslag genom bytespunkter med koppling…” med koppling bör bytas mot för. Ett viktigt mål!

 Projektmål 3: ”god samhällsplanering” bör flyttas till mål 1.

 Projektmål 3: ”God tillgänglighet…” och ”funktionellt samspel…” bör flyttas till mål 2.

 Projektmål 1 bör döpas om till ”hållbar stadsutveckling och hållbart transportsystem”

 Projektmål 2 bör döpas om till ”Effektivt och säkert trafiksystem”. Och innehålla alla mål om trafiksäkerhet.

 Projektmål 3: Stadsutvecklingsfrågorna behöver flyttas till de andra målen.

Grupp 5 - Grupp 6 - Grupp 7

 ÖP, tillväxt, finns det en viss % per år

 Karlstads trafikplan, vårt beteende måste påverkas, biltrafiken ska inte öka i samma takt som befolkningen.

 Målen hör inte helt till avgränsningen. Vissa mål handlar mer om anslutande vägar som ibland inte är statliga.

 De åtgärder som föreslås måste vara påbyggnads- och utvecklingsbara på lång sikt - lägga till i målen

Grupp 8

 Projektmål 3 kan sammanfattas till färre mål.

 Robust innefattar alla vägar

(33)

Åtgärdsförslag

Åtgärdsförslag Beskrivning/

Steg i 4-stegsprincipen

Löser brist/behov

Verkar mot mål

Grad av angelägenhet

1-5?

Kort/Lång sikt GRUPP 1

Koordinera och sammanfatta lokal och regional kollektivtrafik

Optimera linjedragningar, gemensamma bytespunkter, digitala verktyg. Även mellan trafikslag. Behåll koppling till kommunal samhällsplanering.

Steg 1-2

Förenklar att resa kollektivt

1,3

Kort sikt, Hög prio

BK4-klassa stråket och anslutande vägnät

Se över och förbättra befintligt vägnät.

Steg 1-3

Minska antal trafikrörelser med tunga fordon

1 Kort-medellång sikt

Variabla hastigheter

Möjlighet att sänka skyltad hastighet vid högtrafik.

Steg 1

Säkerhet och

flöden 2 Kort sikt

Medelhög prio

Beteendeförändring

Inse att trängsel är en följd av tillväxt, Ändra resmönster/ resbeteende, Olika

start/sluttider för _ och arbetstider.

Steg 1

Trängsel och dimensionering av kollektivtrafik

1,3 Trafikstyrning norr om Bergviksmotet,

det finns befintliga möjligheter via Bergvik – Katås - Skutberget

Styr trafiken som ska till IKEA till parallellt vägnät.

Steg 3 (delvis 1-2)

Minska belastning i Bergviksmotet

1 Modernisera moten

Förbättra kapacitet i befintliga mot/avfarter som är underdimensionerade

Steg 3

Kapacitet 1-2 Hög

Parallellväg vid Välsviken Bygg om och avlasta Universitetsmotet

Steg 3-4 Kapacitet 1-2

Bytespunkter för kollektivtrafik med pendlarparkering

Med koppling till övriga trafikslag Steg 3-4

Ökat resande med

kollektivtrafiken 1,3 Förbättra länkar i cykelnätet Genare länkar, säkrare passager, skyltning

Steg 3 Ökad cykling 1

GRUPP 2

Gemensamt planeringsunderlag bör tas fram/analys av buller-luft idag för hela stråket inom resp. detaljplan

Ev. som åtgärdsförslag eller ingå inom ÅVSen (YT: som ett åtgärdsförslag)

Underlag behövs för god samhällsplanering och val av åtgärder

- Görs inom ÅVS?

Steg 1-4

Miljöproblem 1,3

1 Kort sikt -

Analys

Gemensamma analys + underlag - Klimatanpassning

- Robusthet

Undersöka risk och sårbarhet.

Vad finns det för alternativa vägar. Vad finns det redan i risk- och sårbarhetsanalyser Steg 1-4

Sårbarhet 1-3

2 Kort sikt -

analys Långsikt -

Åtgärder Trygga passager under/över E18 Arbeta med belysning/gestaltning mm ->

ökar cyklandet Steg 1-2

Reducerad

lokaltrafik 1-2 2-3 Kortsiktigt Fånga upp biltrafik till Bergvik från

Hammarö innan den kommer till Hultsbergsmotet (Trafiken måste fångas upp innan den när E18 – från K-d / Hammaröhållet)

Rondell vid Granngården

Steg 3 Framkomlighet 1-2 2 långsiktigt

(34)

Åtgärdsförslag Beskrivning/

Steg i 4-stegsprincipen

Löser brist/behov

Verkar mot mål

Grad av angelägenhet

1-5?

Kort/Lång sikt GRUPP 2

Södra länken

Åtgärder finns i ÅVS Hammarö-Karlstad, ÅVS, ÖP, trafikplanen

Steg 3-4

Framkomlighet, - Avbelasta Hammaröleden - men hur mycket? beror på utformning

1-3

Lång sikt 2-3E18 Hammarö-

Bergvik

Utveckling service + tjänster i befintliga centrum

Bergvik har idéer att utveckla service och tjänster från västkusten

Steg 1-4

Minska behov av att åka ut på E18 för dem som bor på västkusten

1 3

Lång sikt GRUPP 3

Kommunicera om den livskvalitet vi kan bygga med ett mindre bilanvändande.

T.ex. gröna resplaner

Steg 1 Minskar

bilberoendet 1-3

1 Kort/medellån

g/lång Kontinuerligt

arbete Nudging

T.ex. genom att alltid visa upp det bättre alternativet

”Gör det lätt att göra rätt”

Inte morot och piska Minska trösklar Steg 1

Förändrar

resmönster 1,3

2 Kontinuerligt

arbete Resplaner/strategier hos företag och

myndigheter t.ex. aktivitetsappar

Informera och uppmuntra hållbara ressätt hos personal t.ex. vintercykelkampanj Steg 1

Förändrar

resmönster 1,3

2 Kontinuerligt

arbete Kollektivtrafik Linjestyrning se till att nå ”rätt” målpunkt

Steg 1

Ökat

kollektivtrafikres ande

1,3 2

Samhällsnyttokalkyler behöver ses över Behöver ändra till backcasting Steg 1

Förändrad syn på planeringsmodell er

1-3

Bussprio bl.a. Karl IX:s gata och Klaramotet

Signal och körfält på både kommunalt och statligt vägnät

Steg 2-3

Ökar

kollektivtrafikens attraktivitet

1,3 1

Kort, medel

Innovativa transporttjänster Über, Foodora, m.fl.

Steg 1

Ändrat resvane- och

transportmönste r

1,3 3

Kort

Förmåner i handeln med val av hållbara transportsätt

T.ex. rabatt om du cyklat eller gått dit, eller tjänster som fri framkörning etc.

Steg 1

Minskat

bilnyttjande 1,3 3

Kort Godsnoder för gemensamma

transporter i stan

Omlastning till mindre fordon för det kapillära målet

Steg 1-2

Mindre belastning på nätet

1-3 2

Arbetstider

Differentiera arbetstider för att jämna ut flöden

Steg 1

Minskad

belastning 1 3

Medel

Ombyggnation av befintliga GC-passager Trånga, svårtillgängliga, otrygga Steg 3

Trafiksäkerhet, socialt, ökad cykling

1-2 2

Medel

Trafiklösning för Bergvik/Hultsberg

Ett rejält samlat grepp om lösningar om nationellt- regionalt eldriven trafik Steg 4

Trafiksäkerhet -

Tillgänglighet 1-3 2

Lång

Stadsboulevard med E18

Högeffektivt för samtliga trafikslag!

Utforma leder som en stadsboulevard med hög kapacitet

Steg 4

Samtliga Förutsätter målstyrning framför prognos

1-3 4

Lång

(35)

Åtgärdsförslag Beskrivning/

Steg i 4-stegsprincipen

Löser brist/behov

Verkar mot mål

Grad av angelägenhet

1-5?

Kort/Lång sikt GRUPP 3

Våxnäsmotet, södra sidan främst Av- och påfarter behöver trimmas Steg 3

Trafiksäkerhet -

Tillgänglighet 1-2 3

Medel

Ekosociodukt Identifiera vilt/växtlighetsstråk

Steg 3

Social och ekologisk hållbarhet

1 4 Medel-Lång?

Godsterminaler, intermodula. + elektrifiering

Effektivisera godsflödet Steg 2(3)

Minskad belastning på nätet

1-3 3, Medel

Krav i upphandling hållbara transporter Spjutspetskrav elfordon, lastcykel Steg 1-2

Minskad belastning på nätet

1-3 1

Ombyggnad av Klaramotet

Ytineffektivt och kapacitetsbrister i vissa punkter

Steg 3

Bättre flöde av

och på E18 1-3 1

Medel Ombyggnad Kroppkärrsmotet Trafikfarligt idag, kapacitetsbrist på sikt

Steg 3

Trafiksäkerhet

och tillgänglighet 1-3 3 Medel Gemensam planering i KBR Regionövergripande dialoger

Steg 1(2-3)

Behövs för att påverka beteenden

1-3 2

Kort GRUPP 4

Trimma kilavfarter E18 Steg 2 eller 3

Varierade hastighet vid högtrafik på E18 Sänk från 90 till 70 eller 50 vid hög

belastning

Förbättra trafiksäkerheten vid Trossnäs-

Motet! (Skapar köproblem mot Bergvik) Bygg trafiksäkra av- och påfarter Testa att samköra trimning för

framkomlighet, trafiksäkerhet och kombinerat med

stadsutvecklingsåtgärder för att skapa trygga och tydliga GC-stråk

Testa några pilotmot!

Våxnäsmotet, Klaramotet och Bergmotet eller Kroppkärrsmotet

Motsvarade stadsbusstrafik till KBR (Karlstad, Hammarö, Forshaga, Kil, Grums) Övriga värmländska kommuner fortsatt regionaltrafik

Alternativa sträckningar E18 Steg 4 Är det rimligt?

Dubbelspår till Kil

Cykel på tåg och buss eller cykelpooler

vid bytespunkterna

2+2 Skutbergsmotet-Hultsbergsmotet

samt 2-filigt mot Katåsmotet

Robustheten i tågsystemet måste bli

bättre

Beteendepåverkan - bör genomföras gemensamt dvs. lokalt/Karlstads kommun + kranskommuner, regionalt/Region Värmland,

nationellt/Trafikverket - för att få bra effekt! Alla drar åt samma håll.

Krävs samverkan för att få effekt

(36)

Åtgärdsförslag Beskrivning/

Steg i 4-stegsprincipen

Löser brist/behov

Verkar mot mål

Grad av angelägenhet

1-5?

Kort/Lång sikt GRUPP 4

Ökad robusthet för E18 dvs. minska risk för översvämningsrisken genom att höja bärigheten även vid olyckor se över omledningsvägar om det händer något vid Borgmästarbron

Öka tryggheten i GC-stråken, längs med

Karlstadstråket

Klara – Bussfil i avfarten E18 och in till

Hamngatan /Nya regionhållplatsen

Förbättrad turtäthet/samordning och

utbud av regionala busstrafiken/tågen

GRUPP 5 Differentierad hastighet (VMS)

Variera hastigheten beroende på trafikmängd/framkomlighet Steg 2

Öka

trafiksäkerheten 2 1

Kort

Mobility management Varuleveransrum i flerbostadshus Steg 1

Minskade klimatutsläpp och god framkomlighet

1 1

Kort

Förbättrade cykelmöjligheter Välbelysta och underhållna cykelvägar Steg 2

Tillgänglighet och

framkomlighet för cyklist

1 1

Kort

Bygga om väg 61 och 62

Öka framkomlighet, 2+2 väg + ombyggnad av bro vid Katås till 2+2 mot Ilanda Steg 3

Framkomlighet för både pendlar- och kollektivtrafik, ökad

trafiksäkerhet

1-2 2

Medellång

Tunnel 12km Gräva ner E18

Steg 4 Barriäreffekt 1-3 5

GRUPP 6

Fler och bättre GC-passager under E18

Öka attraktiva passager belysning/bredd, ev.

nya passager Steg 3

Barriäreffekten

för E18 1 Kort-Mellan

Fortsatt utbyggnad av Karlstadsstråket Steg 3

Öka kollektiva resandet Minska bilresandet

1 Mellan

Oslo – Stockholm

Utbyggnad av snabbtåg. Utveckla järnvägen/ Värmlandsbanan Steg 4

1 Lång

Jobba med arbetsresor, privata och offentliga

Paket för hållbart resande.

Fördel: Kan arbeta både med styrande och ? åtgärder.

Steg 1

Hantera värsta bilresorna – arbetspendling

1 Kort/Mellan

Hållbart resande Möjlighet att ____ att ställa bilen under

busstiden. Mål: Enklast att cykla/kollektivt Kort - Mellan

Samverkan mellan kommuner, trafikverket, landstinget, länsstyrelsen m.fl.

Samverkansplattform ger ökad kunskap i

Mobility management-frågor. Testprojekt Kort

(37)

Åtgärdsförslag Beskrivning/

Steg i 4-stegsprincipen

Löser brist/behov

Verkar mot mål

Grad av angelägenhet

1-5?

Kort/Lång sikt GRUPP 6

Digitala tjänster för att uppmuntra cykel/kollektivtrafik (Morötter)

App – poängsystem för arbetsgivare, Få förmåner på jobbet, App för handeln ? göra handeln

Kort - Mellan

Bättre alternativ för godstransporter Kort - Mellan

Skånetrafiken – samåkningsapp Samåkningsapp för Skånetrafiken Kort - Mellan

Delad skolstart Sprida ut trafiken under hämtning och

lämning

Värsta bilresorna -

rusningstrafiken

Kort

Månadskort premium hos bussen – får

bilpoolskort. Ingår ej P-plats istället Få tillgång till bilpool via kollektivtrafiken Kort - Mellan Förbättrad skyltning och belysning på

cykelvägar Steg 2 1 Kort

Hela-resan-kedjan, Parkering vid busshållplats, Resecentrum, Lånecykelsystem

Uppmuntra till att kombinera buss/tåg med cykel. Målpunkter cykelparkering

Steg 2

1 Kort

Samåkningsfiler? Buss – bil med flera,

Buss – cykel - supercykelväg Mellan

Hubbar för hemleverans, T.ex. Stora

Enso Kort

GRUPP 7 Turtäthet och tillgänglighet

kollektivtrafiken, Kranskommunerna måste vara med

Underlätta kollektivt resande Steg 1

Mindre

personbilstrafik

Handeln påverkar kunder till andra sätt

att handla Öka andel bussresande

Steg 1

Riktade erbjudande kundgrupper Ex. alla pensionärer onsdag-rabatt Steg 1

Ta ner

trafiktoppar

Olika löningsdagar Fördela löneutbetalningarna så att det alltid är lönehelg men aldrig samtidigt för alla Steg 1

Tar ner maxtimmar den 25:e

2 5

Stora arbetsgivare reglerar arbetstid Steg 1 Jämna ut trafik

Anlägga pendlarpark Steg 2-3

ITS-system. Varierade hastigheter

Anpassa hastighet. köbildningstavlor som är digitala (ger bättre effekt än permanenta enligt trafikpolisen), styra trafiken till mot som inte är överbelastade via ITS

2 Trimningsåtgärder i befintliga mot

Utred problemställen, även bortanför trafikplatser

Steg 3-4

Köbildning 2 2

Elektrifiera E18 1-2

(38)

Åtgärdsförslag Beskrivning/

Steg i 4-stegsprincipen

Löser brist/behov

Verkar mot mål

Grad av angelägenhet

1-5?

Kort/Lång sikt GRUPP 7

Ny sträckning

Prioriterade kollektiv- och

samåkningsfiler Steg 1-2

Ny trafikplats Bergvik Steg 4

Översyn nya GC-kopplingar över/under E18

Barriärverkan Steg 3

Hållbart resande, god samhälls- planering

Parkeringsledningssystem med skyltar

redan på E18 Steg 2

GRUPP 8

Anpassade kollektivtrafiktabeller Anpassa till arbetstider/resor Steg 1

Minskar behovet att ta bil, bättre för miljön osv

1 2

Anpassning av gränssnittet mellan det kapacitetsstarka vägnätet till det mindre kapacitetsstarka dvs. statligt resp.

lokalt/regionalt

Steg 1-2 3

Skyltar som tänds vid olika tidpunkter.

Elektroniska trafikskyltar/Styrning (VMS) ITS-system

Steg 2 Kunna styra

trafiken vid behov.

Trafiksäkerhet generellt, Ökar framkomlighet

2 3

Kort

Ekonomiska styrmedel för kollektivtrafiken

Få fler att åka kollektivt, - ej lätt att räkna hem kollektivtrafiken ekonomiskt Steg 1

Minskar behovet att ta bil, bättre för miljön osv

1 2-3

Styr godstrafiken Genom tidpunkter, avstängning av vissa

vägar

BK4-klassa Skoghallsvägen

För att kunna ta godstrafik den vägen också för idag behöver vissa transporter köra omvägar via 236 eftersom 554 ej är anpassad för 74 ton.

Steg 2(3)

Ekonomisk och

robustare 1 1

Bullerskydd efter utsatta sträckor Steg 2 Löser

bullerfrågan

Ombyggnation Bergviksmotet

Ombyggnation trafikplats 61/62 mot E18 (Bergvik). Bergviksmotet behov av en ny trafikplats utifrån det regionala

transportbehovet - med hög andel av tung godstrafik

Steg 4

Ombyggnation trafikplatser, tex.

Våxnäsmotet från väster

Få lägre hastighet in i sekundärnätet

Våxnäsmotet, södra sidan Dålig avfart Bättre

trafiksäkerhet

(39)

4. Dialogmöte 3

Det tredje dialogmötet inom åtgärdsvalsstudien hölls i Karlstad den 10 september 2019. Under detta möte redovisades resultatet av studien med förslag på åtgärder samt information om den fortsatta processen efter studien. En workshop om ansvarsfördelning samt prioritering av åtgärdsförslagen genomfördes också. Under dialogmötet deltog sammanlagt 40 personer.

4.1. Inbjudan

(40)

(41)

4.2. Resultat från workshop

Resultatet av diskussionen gällande ansvarsfördelning och prioritering av föreslagna ågärdspaket finns redovisat i huvudrapporten kapitel 7.2 Rekommenderade åtgärder. Nedan följer en kort redovisning av övriga diskussioner under dialogmötet.

Tabell 36 – Åtgärdspaket ”Planering, utredningar, program” (steg 1-2) – Huvudansvar grupp 1

Grupp 1:

Poängterar att genomförande av hållbar stadsplanering sker både på kort och lång sikt, i både detalj- och översiktsplanering.

Gestaltningsprogram är något som Trafikverket bör ta fram, men är något som även Karlstad kommun bör vara intresserade av.

Gröninfrastrukturprogram bör tas fram av Trafikverket och kommunen. Men även Länsstyrelsen bör vara intressenter i processen.

Att utreda behov av uppställning/rastmöjligheter för godstransporter är en nationell fråga hos Trafikverket. Det är i Karlstad inget lokalt ”problem” just nu längs den studerade sträckan längs E18 eller i kommunen som helhet. Men näringslivet och kommunen bör vara intresserade av detta.

Ansvar för godsnoder anses främst ligga hos kommunen tillsammans med näringslivet.

Övriga:

Grupp 3 betonar att utredningar saknas om konsekvenser för målet om minskad klimatpåverkan målet om 70 % minskade utsläpp enligt transportmålet. Hur bidrar åtgärderna totalt till att få en nettominskning av utsläppen?

Grupp 4 lyfter att det krävs att alla aktörer samverkar för att skapa en samordnad

trafikplanering/bebyggelseplanering. Kommunen har ett huvudansvar men alla har ett ansvar att jobba för frågan.

Tabell 37 – Åtgärdspaket ”Mjuka, smarta åtgärder” (steg 1-2) – Huvudansvar grupp 7 Grupp 7:

Gruppen konstaterade av många av åtgärderna är attitydfrågor som handlar om att förändra beteenden. Ett antal av åtgärder kan komma att bli verkningsfulla, men de kan samtidigt behöva kombineras med ombyggnationsåtgärd för att uppnå en högre effekt.

Flera av åtgärdsförslagen i paketet ”mjuka, smarta åtgärder” anser gruppen rimligen bör bidra till ökad trafiksäkerhet (vilket inte anges i tabell 12-Åtgärdstyp B).

Samordnad varudistribution är en fullt pågående verksamhet enligt representanter från näringslivet.

I den fortsatta processen bör man studera vägrummet och utformning av detta så att upplevelsen av till exempel lämplig hastighet blir naturlig, d.v.s. att omgivningen signalerar att ”nu är det lämpligt att sänka hastigheten”.

Övriga:

-

(42)

Tabell 38 – Åtgärdspaket ”Hållbart resande”– utbud (steg 2) – Huvudansvar: grupp 3 Grupp 3:

Det pågår ett arbete hos Regionen om att förbättra möjligheter att ta med cykel på tågen.

Gruppen anser att man bör förtydliga Åtgärdsförslaget ”kollektivtrafik till kranskommuner” kring vad som avses, exempelvis turtäthet eller framkomlighet. Vad mer konkret kan man göra gällande

kollektivtrafik till och från kranskommuner.

Flera av åtgärderna i åtgärdspaket behöver konkretiserats i den fortsatta processen om vad det är man ska göra sett till åtgärdernas omfattning, innehåll och geografiska avgränsningen samt målpunkter.

Det behövs även identifiering av målgrupper när det gäller mobility management – hur får vi effekt för pengarna vi investerar i detta? Vilka ska vi nå? I den fortsatta processen behövs identifiering av behov som utbudet ska tillgodose genom att titta på beteende och behov.

Övriga:

-

Tabell 39 – Åtgärdspaket ”Bärighetsåtgärder” (steg 3) – Huvudansvar grupp 3 Grupp 3:

Det finns behov av en bärighetsutredning längs sträckan för att konkretisera var bärighetsåtgärder behövs. Karlstad kommuns arkiv över ritningar på vägen måste synas.

Övriga:

-

Tabell 40 – Åtgärdspaket ”Trimningsåtgärder” (steg 3) – Huvudansvar grupp 4 Grupp 4:

En direktavfart till Fanfaren från Klaramotet anses ha låg prioritet då det främst gynnar aktörerna på området.

Kommunen får mycket synpunkter om att GC-passagerna vid Klaramotet upplevs otrygga.

Ersättningsparkering vid Karolinen. En infartsparkering vid Klaramotet är egentligen för långt in i staden. Bättre med infartsparkeringar vid t.ex. Bergvik och Välsviken.

Det saknas direktavfarten från Klaramotet in till Klara, en sådan smitväg in till Klara skulle kunna avlasta Karl XII gata.

Gruppen upplever att trafiken vid Rudsmotet fungerar ganska väl efter ombyggnationen.

Gruppen saknar trimningsåtgärder vid Hultsbergsmotet, avfart väg 61/62 och Våxnäsmotet – dessa åtgärder bör listas i listan för trimningsåtgärder. Om trafiken ska kunna fördelas på fler mot än Klaramotet krävs trimningar i flera mot för att klara trafiksäkerhet och framkomlighet för både bil och buss.

Övriga:

-

(43)

Tabell 41 – Åtgärdspaket ”Större ombyggnader” (steg 3-4) – Huvudansvar grupp 5 Grupp 5:

Generellt gäller för alla åtgärder att det är den som äger anläggningen som är huvudansvarig.

Det är svårt att avgöra vilken faktisk betydelse åtgärderna har. Gällande Älvmotet (åtgärd 26 och 29) kostar det mycket pengar – kan man göra en billigare åtgärd på det kommunala vägnätet som löser problemet? Det vill säga kan åtgärder på det kommunala vägnätet lösa problem på det statliga vägnätet. Statlig medfinansiering till kommun för åtgärder på det kommunala vägnätet?

Övriga:

-

Grupp 4 kommentarer att om något ska prioriteras vid Universitetsmotet är det Välsviksrondellen (förutsättning).

Tabell 42 – Åtgärdspaket ”Knutpunkt Bergvik” (steg 4) – Huvudansvar grupp 2 och 6 Grupp 2:

Gruppen anser att det är hög prioritet på breddning av avfartsramp mot väg 61/62 samt ombyggnad till 2+2 körfält, vilket båda är Trafikverkets ansvar.

Ombyggnad av trafikplats Bergvik är hög prioritet för Karlstad kommun.

Kollektivtrafiken är prioriterad.

Thon planer på att bygga på Monsénberget kommer öka antalet besökare till området. Det är viktigt att man samordnar byggnation av nytt köpcentrum med byggnation av infrastrukturen så att man

kommer till och från området på ett säkert sätt.

Grupp 6:

Gruppen lyfter att efter att ombyggnation av trafikplats Bergvik utfört kan effekten utvärderas och behov av åtgärderna 33 (ombyggnation tpl Skutberget), 34 (ombyggnad från 1+1 till 2+2 körfält) samt 25 (breddning avfartsramp mot väg 61/62) analyseras.

Övriga:

Grupp 4 anser att det saknas fri högersväng Bergviksvägen mot Ullebergsleden i cirkulationsplatsen.

Betonar även att breddning avfartsramper 61/62 och additionskörfält mellan Hultsbergsmotet och

Växnäsmotet hänger ihop liksom ombyggnation av tpl Bergvik och ombyggnad från 1+1 till 2+2