Produktionsmässigt kan vendeltid sägas vara en period av stora förändringar. Detektormaterialet visar en långsam utveckling mot ett alltmer stan-dardiserat utförande och antalet artefakter ökar markant i början av vendeltid i förhållande till tidigare perioder. Standardiseringen verkar ha minskat intresset för de praktfibulor som kan-ske även hade en symbolisk betydelse som inte längre var aktuell och detta visar sig i materialet genom att antalet fågelfibulor dramatiskt mins-kar i fas 3. Standardiseringen visar sig främst i en minskande omsorg om detaljer i orneringen bland de enda fågelfibulor som finns i fas 3, D5.
De har visserligen ofta komplicerade flätmöns-ter, men orneringen är ändå förhållandevis
en-FÅGELFIBULOR - EN EXKLUSIV GRUPP 173
kelt utförd. Utvecklingen mot en standardise-ring kulminerade under vikingatiden, något som exempelvis kan visas av det stora antal frag-ment av spännbucklor som hittats i Uppåkra (se Tegner i denna volym).
Fågelfibulorna är däremot skapade av skick-liga hantverkare, vilkas förmåga att förse de ledande skikten i samhället med prestigeföremål av hög kvalitet säkert ställt dem under mäktiga hen-ars beskydd och bidragit till en aktad sam-hällsställning. Jag tycker att den höga kvaliteten på Uppåkras fågelfibulor är en tydlig indikation på att någon eller några skickliga brons-hantverkare varit bosatta där. Säkert är det så att en del av fynden är resultatet av ett utbyte av prestigevaror mellan politiska och ekonomiska · makthavare från olika håll, men en plats av Uppåkras ekonomiska betydelse har säkerligen kunnat hålla flera av de skickligaste hantver-karna sysselsatta under större delen av året. Det är också lätt att föreställa sig att det varit förenat med hög prestige för de ledande samhällsskikten i Uppåkra att kunna upprätthålla en viss pro-duktion av praktföremål. Det är rentav så att fågelfibulorna och de många andra prakt-föremålen placerar Uppåkra överst i den pyra-mid som Fabech och Ringtved använder för att indela olika boplatser i centralt hänseende, då de absolut kan sägas vara föremål av hög konst-närlig kvalitet (Fabech & Ringtved 1995:14).
Pyramiden är ett försök att definiera begreppet centralitet. Underst i pyramiden finns de före-mål som kännetecknar en vanlig boplats; kera-mik, djurben, glaspärlor, vanliga fibulor etc. På pyramidens nästa nivå tillkommer föremål som återfinns på en boplats med regional betydelse;
mynt, guldgubbar, vapen, rester av hantverk och råmaterial etc. Överst i denna pyramid finns de artefakter som kännetecknar en boplats med öven-egional betydelse; föremål av hög konst-närlig kvalitet, ovanliga fyndkombinationer, prakthjälmar och kontinentala guldföremål. Än så länge har ingen prakthjälm kommit i dagen, men då de till ytan mycket begränsade ut-grävningarna hittills inte frambringat mer än några enstaka spår av byggnader och några få gravar är det fortfarande fullt möjligt att sådana föremål finns på platsen.
En av de ursprungliga avsikterna var att för-söka urskilja regionala särdrag bland de 143 fågelfibulor jag studerat för det här arbetet, men tyvän- har det visat sig vara omöjligt. Fågel-fibulorna utgör en alldeles för heterogen grupp och med få undantag förekommer alla typer och typologiska särdrag, som exempelvis stjärtarnas utformning, skuldrornas form, ornering och dy-likt, överallt. De få undantag det är fråga om gäller enstaka exemplar som är unika, så inte heller de kan ses som indikationer på regional variation.
En annan ursprunglig tanke var att jag skulle pröva hypotesen att det var skillnad i utförandet mellan gravfynd och boplatsfynd och liknande, men det visade sig snart att det inte var möjligt, dels på grund av att fyndomständigheterna skil-jer alltför mycket mellan de olika områdena och dels därför att en så stor andel hittas utan fyndkontext i samband med detektoravsökningar.
Allmänt kan dock sägas att praktexemplar hittas både som lösfynd och i gravar.
Sammanfattningsvis håller de fågelfibulor som hittats i U ppåkra genomgående en mycket hög standard. De är små, men vackert ornerade och i flera fall förstärks detta intryck av pålagd ädelmetall och i minst ett fall även av granat-inlagda ögon. Till antalet är de flest i hela mate-rialet på en enskild plats och denna skillnad accentueras mer för varje säsong som går, då de fortsatta sökningarna med metalldetektorer fort-farande frambringar nya exemplar i, för den här föremålskategorin, stora antal varje år. Bara un-der 1998 ökade antalet med nästan 50%, från 30 till 44 exemplar. Dessa siffror ska jämföras med de totalt 41 som var kända i Sydskandinavien när 0rsnes gjorde sin typindelning 1966 (1966: 105).
Jag vill passa på att tacka Anne Pedersen på Nationalmuseet i Köpenhamn för hennes vän-lighet och hjälpsamhet vid mitt besök där den 30 april 1998. Jag vill också en rikta en tack-samhetens tanke till alla på LUHM för ett när-mast oändligt tålamod och hjälpsamhet och sist, men inte minst, Birgitta Hårdh, Bertil Helges-son och Jonas PaulsHelges-son utan vilkas stöd detta arbete inte kunnat genomföras.
Referenser
Carlsson, A. 1983. Djurhuvudformiga spännen och gotländsk vikingatid. Stockholm.
Fabech, C & Ringtved, J. 1995. Magtens geografi i Sydskandinavien - om kulturlandskap, produktion og bebyggelsem11Jnster. Gj!llstein Resi, H. (red.) Produksjon og samfunn: om erverv, spesialisering og bosetning i Norden i ]. årtusendet e.Kt:
Beretning fra 2. Nordiske jernaldersymposium på Granavolden 7.-10. Maj 1992. Varia 30. Oslo.
Hedegaard, K. R. 1990. St(!Jbning af yngre german-ertids bronzefibler. Opublicerad artikel. Christians-havn.
- 1991. St(!Jbt? Eksperimental bronzest(!Jbning af fibulatyper fra yngre germanertid og tidligste
vikingetid i Sydskandinavien. Hovedfagspeciale.
Köpenhamn. Opublicerad magisteravhandling. J!llrgensen, L. & N!llrgård J!llrgensen, A. 1997. N(!Jrre
Sandegård Vest. A Cemetary from the 61"-8'"
Centuries 011 Bornholm. Köpenhamn.
Stjernquist, B. 1993a. Gårdlösa. An iron age community in its natura[ and social setting. Vol. 2.
Stockholm.
- 1993b. Gårdlösa. An iron age community in its natura[ and social setting. Vol. 3. Stockholm.
Strömberg, M. 1961a. Untersuchungen zurjiingeren Eisenzeit in Schonen. I Textband. Acta Archaeo-logica Lundensia. Series in 4, no 4. Lund.
- 1961b. Untersuchungen zur jiingeren Eisenzeit in Schonen. II Katalog und Tafeln. Acta Archaeo-logica Lundensia. Series in 4°, no 4. Lund.
-1973. Nya fynd av vendeltidsfibulor i Skåne. Honos Ella Kivikoski. Sarvas, P. & Siiriänen, A. (red.).
Finskafornminnesföreningens tidskrift nr 75. Sid.
230-236.
- 1982. Ingelstorp. Zur Siedlungsentwicklung eines siidschwedischen Dorfes. Acta Archaeologica Lundesia. Series in 4° no 14. Lund.
Vang Petersen, P. 1991. Nye fund af metalsager fra yngre germanskjernalder. Detektorfund og danef1:e fra perioden 1966-88. Mortensen, P. & Rasmus-sen, B.M. (red.). H(!Jvdingesamfund og Kongemagt.
Fra Stamme til Stat i Danmark 2. JyskArk1:eologisk selskabs Skrifter XXII:2. Aarhus. Sid. 49-66.
0rsnes, M. 1966. Form og stil i Sydskandinaviens Yngre Germanske Jernalder. Odense.
FÅGELFIBULOR- EN EXKLUSIV GRUPP 175
Fynden i centrum, s. 177-190.