Kvalitativ analys

90

so

-70 -60 50 40 -30 20 -1 0

-j

I

.tunnel dubbeltapp Otapp

Jylland Fyn Själland Uppåkra Bornholm

Fig. 6. Procentuell fördelning av nål-fästetypema i de olika regionerna

ansluter sig Fyn till de jylländska fibulorna och Själland till de östliga. En själländsk/fynsk spe-cialitet tycks emellertid anordningen med två tappar vara. Denna form har sin absoluta tyngd-punkt på Själland.

Nålfästena ger alltså en tydlig geografisk gruppering med en klart östlig och en klart väst-lig utformning. Uppåkramaterialet visar klart samband med Bornholm men man hade kunnat vänta sig en mer genomgripande blandning av olika fästetyper i detta stora material. Här är det tydligt att även om storlek, proportioner, orna-mentik och kvalitet visar en ytterst stor varia-tion så finns det mycket enhetliga lokala traditioner vad gäller tekniska detaljer.

Fig. 7. Exempel på breda, tidiga fibulor, U 100, U 668, U 2633, U 356, U 2022,1:1. Foto: Bengt Almgren.

finns ett stort antal sådana fibulor samt lösa spiralplattor i det bornholmska materialet.

I nära anslutning till dessa fibulor bör man också se U 1632 och U 2024, som har samma breda kontur men icke genombruten spiralplatta.

De har yttäckande stämpelornering och tillhör alltså 0rsnes G2. Liknande fibulor är U 1425, U 1499 och U 4321, som överensstämmer nära i storlek och form. Särskilt U 1425 och U 4321 är mycket lika. Mindre till formatet men med samma kontur är U 4983. U 4558 och U 4613 har en kontur på spiralplattan som nära överensstämmer med U 1632. U 4613 för övrigt en avslutning på bygeln vid spiralen i form av ett litet (fågel?)-huvud. Motsvarande har jag inte iakttagit hos någon annan näbbfibula. Fibulor med samma breda kontur är väl företrädda på Bornholm men i flera fall tillhör de typen med lös spiralplatta eller G 1-typen, t. ex. Klemesker, Trommeregård 2238x4 och lbsker, Sylten 789x21.

."";;y"'

, ~.~·tt- ~ . \

\{V ~ •••• •

/ ~

.. ,·\.··

: ·~· ·.

l

. }

h . ) ;

Det själländska, liksom det jylländska mate-rialet tycks sakna typ G 1 men från Gudme kom-mer ett par fibulor med genombrutna spiral-plattor, 999x470, som är mycket lik U 668 och 999xl560, som är stämpelomerad och förgylld.

Båda gudmefibulorna har emellertid nålfäste i form av en perforerad tapp och visar därmed en annan hantverkstradition än jämförbara fibulor från Uppåkra och Bornholm.

2. En liten grnpp uppåkrafibulor, U 512, U 879; U 1802, U 3504, U 3773 och U 3795 har en speciell utformning (Fig. 8). Nålfästet, med tunn-lar, är förhållandevist smalt och spiralplattan svänger ut under den, så att en "avsats" bildas.

Fibulorna är lika med svängda konturer och stämpelornamentik av halvmånformiga figurer med upphöjda punkter. U 3504 är ett korroderat fragment där eventuell stämpelornamentik inte syns. Det til1hör emellertid utan tvekan grnp-pen. Dessa fibulor utgör en specialform, med

Fig. 8. Fibulor med "avsats" på spiralplattan, U 512, U 879, U 1802, U 3773, U 3795, 1: 1. Foto: Bengt Almgren.

r

Pig. 9. Fibulor med svängd kontur, U 1208 och 2306, 1: 1. Foto: Bengt Almgren.

begränsad utbredning. En skånsk parallell, ty-värr utan fyndort, har stämpeldekor av små rom-ber (Strömrom-berg 1961 Il, Taf. 61:11). Det finns en hel del motsvarigheter till gruppen på Born-holm t.ex. Ibsker, Sylten 1077x30, Ibsker, Sorte Muld 1191x620, Åker, Sandegård 1371x59 och 1371xl16. Samtliga bornholmska exemplar är helstämplade men alla har genombruten spiral-platta och tillhör alltså typ G 1 medan uppåkra-fibulorna alla är av G2-typ.

Nära i form står också några bornholmska fibulor med lös spiralplatta t.ex. V. Marie, Sm0renge 1469x20, Åker, Sandegård 1371xl 1 och Olsker, Gl. Skovgård. Hos dessa kan man konstatera att tvärstången i järn, avslutats med knoppar, som fyllt ut tomrummet i avsatsen.

Avsatsen har alltså en helt funktionell förklaring.

Intressant i sammanhanget är att uppåkrafibulorna och de bornholmska är stämplade med olika stämplar. Samtliga uppåkraexemplar har stämp-lats med små, halvmånformade stämplar med upphöjda punkter medan bomholmexemplaren

stämplats med romber med rutmönster, koncen-triska cirklar och i ett fall meds-formiga figurer med upphöjda punkter. Från Boeslunde, Själ-land kommer en fragmentarisk fibula, C 31205, som uppvisar vissa likheter med gruppen. Den är också stämpelornerad med små romber men har varit betydligt större än de skånska.

3. U 1208 och U 2306 har mycket likartad kontur med svängd spiralplatta och ungefär samma mått (Fig. 9). U 1001 är en något större variant av samma typ. Alla tre är stämplade över hela ytan, alltså typ 02. U 991, U 1672, U 2189 och U 2739 ansluter sig till gruppen. Bland de bornholmska fibulorna kan några paralleller an-föras, Åker, Ravnsgård 2338xl, Rutsker, Bakke-gård 1171 x2 l. Dessa är också helstämplade exemplar av 02-typ.

Det finns inga goda paralleller till dessa i de själländska, fynska och jylländska material som jag studerat.

4. Några fibulor, som tillhör 0rsnes 03-grupp, är påfallande små och slanka. U 160, U 1014, U 2025 och U 3970 har samma dimensioner och är i det närmaste identiska (Fig. 10). De kan mycket väl vara framställda utifrån samma modell så som Hedegaard beskriver det (se nedan). Till gruppen sluter sig också U 2713, som är något större men i övrigt mycket lik dessa fyra. U 316 och U 1624 hör också till gruppen och U 505, U 1387 och U 2047 har också likheter med den.

Alla dessa fibulor är små till medelstora, 3,6-49 cm långa, i regel kring 4,5 cm.

Två fibulor, U 1438 samt U 4685, visar lik-heter med gruppen i form men avviker i storlek.

De är båda fragmentariska men bör ha varit ca.

6-7 cm långa.

Pig. 10. Små slanka fibulor, U 160, U 1014, U 2025 U 3970, 1:1. Foto: Bengt Almgren.

NÄBBFIBULAN - ETTVENDELTIDA VARDAGSSPÄNNE 153

En grupp bornholmsfibulor ansluter sig till denna grupp, de är alla små och slanka G3-fibulor, t.ex. Klemensker, R!lldbjerg 1635x5, Ibsker, S01te Muld Yl 1-Kg, Åker, Sandegård utan nr. Dessa fibulor är mycket små, 3,8 - 4,2 cm.

På Själland, både i Boeslunde, C 32662, C 32666, C 32667 och Tissf/1, KN 799 finns en grupp fibulor som är nära besläktade med den här behandlade gruppen, G3, långsträckt kontur och smala spiralplattor. Samtliga dessa är emel-lertid mycket större än uppåkrafibulorna och de bornholmska, över 5-6 cm. Bara C 32662 har nålfäste med tunnelkonstruktion, alla de övriga har tappar. Även om fibulorna alltså visar påtag-liga likheter i kontur och ornamentik har de dock framställts enligt olika principer. Hela den själländska gruppen är också ornerad på samma sätt. Listerna är låga, så att det snarare är fråga om en markering med inskuma fåror i godset.

0rsnes (1966:Fig. 115) visar en fibula av den här behandlade typen. Den kommer från Vemme-lev, Själland.

Det tycks alltså som om det finns en distinkt själländsk fibulatyp, stor, relativt långsträckt, med listornamentiken ersatt av fåror och fäste-konstruktion av två tappar. Nyligen påträffades en särpräglad näbbfibula i Boeslunde. Den har hela ovansidan täckt med djurornamentik i gju-ten, låg relieff samt inlagda runda granater, ur-sprungligen 26 stycken. Trots sin originella utformning överensstämmer denna fibula i kon-tur, storlek och nålfästekonstruktion helt och hål-let med denna enkelt ornerade själländska grupp.

U 1438, har haft nålfäste av, troligen, två tappar och är omerad med enkla fåror. Bara ett 45 mm långt stycke återstår, i ursprungligt skick bör den ha mätt över 6 cm (Fig. 11). Till form, storlek, ornamentik och teknik står den därmed Boeslundefibuloma mycket nära. Tilläggas kan att två fibulor från Bornholm, Olsker, Gl. Skov-gård och Klemensker, SimbelSkov-gård 1235x67 till-hör den här behandlade typen. De är båda fragmentariska men bör i ursprungligt skick ha mätt över 6 cm. Båda har nålfästekonstruktion av två tappar. Man kan överväga om inte dessa, liksom uppåkraexemplaret.införts från Själland.

5. U 559 har spiralplattor med rak kontur och är bredast över själva spiralen. Gudme II har ett par paralleller, 999x463 och 999x325.

Fig. 11. U 1438 med paralleller i Nebble, Boeslunde, 1: 1. Foto: Bengt Almgren.

463 har för övrigt tunnelfäste liksom uppåkra-exemplaret, medan 325 har genomborrad tapp.

Förutom dessa exempel finns ett antal fibulor, som nära överensstämmer med varandra inbör-des. Två stora, kraftiga fibulor, U 2867 och U 4973, har ungefär samma storlek och kontur.

Listernas utformning är också densamma men U 2867 är stämplad medan U 4973 saknar stämp-lar. Lika varandra är också U 2306, U 2739 och U 3854. Dessa är alla små fibulor, ca. 4 cm långa, helstämplade och med svängda konturer.

Mest anmärkningsvärd är kanske överens-stämmelsen mellan U 4657 och U 4940. Dessa båda har samma storlek och kontur. De kan mycket väl vara tillverkade efter samma modell men den ena har tunnelnålfäste och den andra nålfäste med en tapp (Fig. 12; jmf. Fig. 5).

Det går alltså att genom analys av konturer, dekor mm. urskilja grupper bland uppåkra-fibulorna. I vissa fall finns paralleller särskilt på Bornholm men också på Själland. Det är ju också de regioner som uppvisar den största

över-Fig. 12. U 4657 och U 4940, jmf. över-Fig. 5. Foto: Bengt Almgren.

ensstämmelsen med Uppåkras fibulor i tekniska detaljer, främst nålfästets utformning. Bland de själländska fibulorna finns, som ovan nämnts, en tydlig lokal grupp, som bara förekommer som fragment i Uppåkra och på Bornholm. I det stora bornholmska materialet finns också fibulor med lokala särdrag. En grupp har påtagligt smalt fotparti. Bygeln är normalt bred vid spiral och mittparti men smalnar kraftigt mot foten, som blir närmast spetsig. Klemensker, R0dbjerg 161 lx6; Ibsker, Sylten 789x81, 789xl27; Rut-sker, Bakkegård 1171xl4 och 0sterlars, Rytter-bakken 750x259 är exempel på sådana fibulor.

Denna form har jag inte mött i de material utan-för Bornholm, som jag studerat. I Uppåkra finns den inte.