Tiden ska som bekant läka alla sår, i alla fall enligt ordspråket, men frågan är om det verkligen stämmer. Alla sår läker inte endast genom att tiden går. Tidens roll inom straffprocessen är möjligtvis ett sådant undantag från detta ordspråk. Att den tid som passerat sedan en brottslig gärning är en påverkande faktor inom straffrätten är tydligt.
Frågan att ställa sig är dock huruvida det är någonting som kan och bör ändras i takt med att världen och samhället förändras och utvecklas. Det kan vara så att den påverkan som tiden bör ha på straffprocessen minskar i och med att samhället utvecklas.
Alternativt bör tiden fortsätta ha samma påverkan som den historiskt sett har haft. Som en del av samhället måste juridiken utvecklas i takt med samhället. Tiden som påverkande faktor på straffprocessen är inget undantag. Det som var självklart förr behöver inte vara självklart idag och än mindre imorgon. Det vore förmodligen ohållbart att helt ta bort tidens påverkan på straffprocessen, men tidsavstånden bör måhända bli längre innan det får någon påverkan på utgången. Tio år i dagens moderna samhälle, kanske helt enkelt inte är lika lång tid som tio år var för ett par decennier sedan, ur ett straffrättsligt perspektiv.
De förändringar som under senare år gjorts beträffande preskriptionsinstitutet indikerar en principiell förändring. Det faktum att många tunga juridiska remissinstanser mer eller mindre motsatt sig dessa förändringar visar på att preskription fortfarande anses vara en stark juridisk princip. Det faktum att riksdagen ändå röstar igenom dessa lagändringar, visar dock på att det i samhället skett sådana förändringar att denna princip måste kliva åt sidan för det nya. Genom dessa förändringar urholkas principen om att alla brott preskriberas och ju fler undantag desto svagare huvudregel.
Gällande billighetsskälet att ovanligt lång tid gått sedan brottet i BrB 29:5 första stycket tredje punkten anser jag att det är relevant att stanna upp och fråga sig vad det är vi kompenserar. Kompenserar vi en gärningsman som har undanhållit sig rättsväsendet under en lång tid eller väger de övriga bakomliggande skälen så tungt att det anses vara legitimt att tidsavståndet ska leda till strafflindring?
Endast det faktum att tekniken utvecklas med tiden vilket gör det möjligt att döma en gärningsman trots att lång tid har passerat sedan brottet bör i sig inte leda till att tiden ges mindre påverkan. Jag anser snarare att frågan är huruvida de bakomliggande skälen i sig ändras av det faktum att tekniken utvecklas och att samhället förändras.
Utvecklingen som skett bidrar till att vi kan lösa brott trots att lång tid passerat. Dagens
uppkopplade värld leder kanhända till att vi inte heller glömmer på samma sätt som förut. Möjligtvis leder detta i slutändan till att tiden inte får samma påverkan som förr.
Om brottsofferperspektivet ska få genomslag i straffprocessen, leder bara det till en förändring. Om de skäl och mål som ligger till grund för tidens påverkan på straffprocessen genom preskriptionsinstitutet och BrB 29:5 första stycket tredje punkten förändras i takt med samhällets utveckling, måste dessa rättsliga institut ses över för att se till att skälen och målen fortfarande upprätthålls.
Slutligen är det kanske så att tiden inte läker alla sår, i var fall inte inom straffprocessen.
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck Propositioner
Prop. 1984/85:47, om preskriptionshinder vid skattebrott, m.m.
Prop. 1987/88:120, om ändring i brottsbalken m.m. (straffmätning och påföljdsval m.m.)
Prop. 1994/95:2, Ökat skydd för barn. Ytterligare åtgärder mot sexuella övergrepp, m.m.
Prop. 1997/98:55, Kvinnofrid
Prop. 2004/05:45, En ny sexualbrottslagstiftning Prop. 2008/09:118, Straffet för mord m.m.
Prop. 2009/10:50, Avskaffande av preskription för vissa allvarliga brott Prop. 2009/10:80, En reformerad grundlag
Prop. 2009/10:147, Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m.
Prop. 2014/15:37, Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet Prop. 2017/18:269, s. 173, Brottsdatalag – kompletterande lagstiftning
Prop. 2019/20:69, Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn
Statens offentliga utredningar
SOU 1948:40, Strafflagsberedningens promemoria med förslag till lagstiftning om domstols rätt att nedsätta eller eftergiva påföljd för brott samt om eftergift av åtal SOU 1986:14, Påföljd för brott 2, om straffskalor, påföljdsval, straffmätning och villkorlig frigivning m.m.
SOU 2011:85, Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn
Departementsserien
Ds 2018:23, Vissa frågor om barnpornografibrottet och om avskaffande av preskription för allvarliga brott mot barn
Litteratur
Andersson, Malou, Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning:
fridskränkningsbrotten som rättslig konstruktion, 1. uppl., Iustus, Diss. Stockholm:
Stockholms universitet, 2016, Uppsala, 2016
Borgeke, Martin & Heidenborg, Mari, Att bestämma påföljd för brott, 3., [utök. och aktualiserade] uppl., Wolters Kluwer, Stockholm, 2016
Burman, Monica, Brottsoffer i straffrätten. I: Brottsoffret och kriminalpolitiken, Norstedts juridik, Stockholm, 2011, s. 279-298
Dahlström, Mats, Strand Westerlund, Anette & Westerlund, Gösta, Brott och påföljder:
en lärobok i straffrätt om Brottsbalken, Sjätte upplagan, Bruun juridik AB, Stockholm, 2017
Ekelöf, Per Olof & Edelstam, Henrik, Rättegång H. 1, 8., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2002
Heidenborg, Mari, Vad bör straffas?, SvJT 2013 s. 301-313
Holmqvist, Lena, Billighetshänsyn, SvJT 1999 s. 188-199
Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s. 1-10
Jareborg, Nils & Zila, Josef, Straffrättens påföljdslära, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017
Lindell, Bengt, Eklund, Hans, Asp, Peter & Andersson, Torbjörn, Straffprocessen, 1.
uppl., Iustus, Uppsala, 2005
Perklev, Anders, Några frågor om retroaktivitet inom straffrätten, SvJT 2005 s. 1039-1051
Ross, Alf, Om ret og retfærdighed: en indførelse i den analytiske retsfilosofi, 2. uppl., Köpenhamn, 1966
Sarnecki, Jerzy, Introduktion till kriminologi 2 Straff och prevention, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2015
Strömholm, Stig, Rättsvetenskap och rättspolitik, SvJT 1973, s. 657-675
Träskman, Per Ole, Vem är kriminalpolitikens nyckelperson: brottslingen, brottsoffret eller ”jag” själv?, JT, 2008/09, s. 497-515
Träskman, Per Ole, Brottsoffret och brottmålsrättegången. I: Brottsoffret och kriminalpolitiken, Norstedts juridik, Stockholm, 2011, s. 299-310
Träskman, Per Ole, Skapas det allmänna rättsmedvetandet av att vi är medvetna eller omedvetna?, SvJT 2015, s. 428-439
Van Dijk, Jan J., Free the Victim: A Critique of the Western Conception of Victimhood, International Review of Victimology 2009, s. 1-33
Wennberg, Suzanne, Brottsbalken m.m., kommentaren till 1 kap. 1 § (JUNO) 2020-01-01
Westerhäll, Lotta, Lagstiftning och normgivning, SvJT 1990 s. 134-137
Ågren, Jack, Billighetsskälen i BrB 29:5: berättigande och betydelse vid påföljdsbestämning, Jure, Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013, Stockholm, 2013
Ågren, Jack, Billighet, återhållsamhet och tolerans – Ett humanitetsperspektiv på billighetshänsynen i BrB 29 kap. 5 §. I: Festskrift till Madeleine Leijonhufvud, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007, s. 473-490
Ågren, Jack, Brottsbalk (1962:700) 29 kap. 5 § Lexino lagkommentar (JUNO) 2020-01-01
Rättspraxis Högsta domstolen NJA 1993 s. 310 NJA 1993 s. 687 NJA 1996 s. 93 NJA 1998 s. 283 NJA 2001 s. 894 NJA 2003 s. 229 NJA 2003 s. 414 NJA 2008 s. 359 NJA 2009 s. 776 NJA 2012 s. 826
NJA 2012 s. 1038 I och II NJA 2013 s. 63
NJA 2015 s. 417
Hovrätten RH 2007:59
Tingsrätten
Göteborgs tingsrätt dom 2019-05-21 i mål nr B 3158-19
Regeringsrätten RÅ 2001 not 76
Europadomstolen
Stubbings and others v. The United Kingdom, no. 22083/93; 22095/93, 22 October 1996
Bottazzi v. Italy, no. 34884/97, 28 July 1999
Scordino v. Italy [GC] no. 36813/97, 29 March 2006
Internetkällor
Skovdahl, Sara & Sandqvist, Anders, Två mördades för att dölja Arlandarånet, Expressen 2017-08-23 (2020-05-24), https://www.expressen.se/nyheter/tva-mordades-for-att-dolja-arlandaranet/
TT, Hip hop-profil erkänner Arlandarånet, SVT Nyheter 2017-08-21 (2020-05-24), https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hiphop-profil-erkanner-arlandaranet