3 Preskriptionstid
3.4 En kort diskussion om preskriptionsinstitutet och dess problematik
3.4.1 Allmän anmärkning
Att brott preskriberas har, förutom de ändringar som gjorts under senare år, varit en självklarhet inom den svenska straffrätten.158 Detta behöver för den skull inte innebära att det är helt oproblematiskt att preskribera brott. Eftersom åtalspreskription innebär att åtal inte kan väckas och således att ingen kan bli dömd för det aktuella brottet, finns det få rättsfall som kan tjäna till att illustrera hur preskriptionsinstitutet fungerar i praktiken inom straffrätten. Har preskription inträtt anses detta även förhindra vidtagandet av förundersökningsåtgärder.159 Detta innebär att brott där preskription har inträtt inte heller kan klaras upp om det kräver att en förundersökning inleds. När ett brott preskriberas försvinner således inte bara möjligheten att döma någon för ett brott, rättsväsendets möjlighet att undersöka och klara upp ett brott försvinner också. För att utreda huruvida det i vissa fall kan föreligga en eventuell problematik med att preskribera brott behövde jag således gå utanför rättspraxis för att kunna utreda hur preskriptionen fungerar i praktiken. Jag kommer i det följande därför ta upp något rättsfall, men även andra situationer då preskription har, eller skulle ha, inträffat. De rättsfall och övriga situationer som jag har valt att gå igenom anser jag demonstrerar en problematik som finns kring preskriptionsinstitutet, trots dess relativt rigida plats i den svenska straffrätten.
3.4.2 Fridskränkningsbrotten
Vid en tillämpning av preskriptionsreglerna gäller det att skilja på så kallad realkonkurrens, vilket innebär brott som begås genom skilda handlingar, och så kallad idealkonkurrens, vilket är en gärning som innefattar flera brott. För idealkonkurrens inträder inte preskription förrän preskriptionstiden inträtt för samtliga brott som ingick i gärningen enligt BrB 35:1 andra stycket. För realkonkurrens räknas däremot preskriptionstiden separat för var och ett av brotten.160 Exempel på brott som räknas som realkonkurrens är grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Detta är typer av brott som kräver upprepade tillfällen av en eller olika brottsliga handlingar för att skapa brottet. Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är kriminaliserat
158 Se avsnitt 3.1.
159 Perklev, SvJT 2005, s. 1049.
160 Prop. 2019/20:69, s. 30.
enligt BrB 4:4a. Dessa brott består av flera olika brott som riktas mot samma person vilket lett till en systematisk kränkning av den utsatta personen. Det högsta möjliga straffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är fängelse i sex år enligt BrB 4:4a, vilket leder till att brottet preskriberas efter tio år enligt BrB 35:1 första stycket tredje punkten. Vid denna typ av brottslighet måste dock även de olika brotten som tillsammans bildar brottet grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning beaktas. De enskilda brotten vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning preskriberas således särskilt för varje enskilt brott, även om brottet som sådant har en preskriptionstid på tio år enligt BrB 35:1. 161 Detta innebär i praktiken att preskriptionstiden på tio år för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning saknar betydelse.162
Ett exempel får illustrera den problematik som kan uppstå gällande preskription och fridskränkningsbrott. En person är misstänkt för grov kvinnofridskränkning genom att upprepade gånger under flera år utsatt sin fru för misshandel enligt BrB 3:5 samt olika sexualbrott enligt 6 kap. BrB. Det högsta straffet för en misshandel av normalgraden är fängelse i högst två år enligt BrB 3:5. Detta innebär att brottet preskriberas efter fem år enligt BrB 35:1 första stycket andra punkten. Den misshandel som skett fem år tidigare har således preskriberats och kan inte räknas med i en bedömning av huruvida det rört sig om grov kvinnofridskränkning. Ett av problemen vid denna typ av brottslighet är att brotten blir normaliserade hos den utsatta personen, vilket leder till att det kan ta många år innan brotten anmäls.163 I många fall upptäcks och anmäls inte brotten förrän den utsatta personen till exempel blir så pass misshandlad att skadorna leder till ett ingripande från polis.164 Det är således inte ovanligt att flera av de enskilda brotten redan kan vara preskriberade när anmälan väl sker. I vissa fall är tillräckligt många gärningar inte preskriberade och gärningsmannen kan ändå dömas för grov kvinnofridskränkning, men i andra fall leder preskriptionen av ett eller flera av brotten till att personen inte kan dömas för grov kvinnofridskränkning.165
Vid denna typ av brottslighet kan det således finnas en problematik som skulle kunna förhindras till exempel genom en särreglering för preskription av grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Hade de olika del-brotten till exempel inte preskriberats
161 Prop. 1997/98:55, s. 131 f.
162 SOU 2011:85, s. 136.
163 A.bet., s. 139.
164 A.bet., s. 140.
165 Andersson, Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, s. 298 f.
förrän preskription inträtt för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning vilka har en preskriptionstid på tio år, hade denna problematik kunna undvikas. Detta är dock inte helt utan problem. Ett av problemen som skulle kunna uppstå vid en sådan särreglering är att om preskription har inträtt för till exempel en misshandel ska inte heller en förundersökning inledas. Dock behövs en utredning för att reda ut huruvida misshandeln varit en del av ett annat brott, till exempel grov kvinnofridskränkning, eller om det handlat om en enskild misshandel. En förundersökning av misshandeln hade således behövt inledas trots preskriptionen. Även detta hade urholkat preskriptionsinstitutet. En misshandel som en del av grov kvinnofridskränkning och en misshandel som enskilt brott skulle då ha olika lång preskriptionstid. Det anser jag försämrar förutsebarheten på ett sätt som inte är försvarbart. Diskussionen angående fridskränkningsbrotten återkommer i avsnitt 7. Genom detta avsnitt vill jag främst poängtera att det kan anses finnas en problematik även gällande annan brottslighet än brottslighet där ändringar gällande preskription redan skett.
3.4.3 Uppmärksammade situationer
Jag skulle här vilja kort uppehålla mig vid två scenarion ur verkligheten som har skapat debatt och som gäller situationer som uppstått då brott har preskriberats. Den första situationen gäller det så kallade Arlandarånet. Arlandarånet var ett grovt väpnat rån som inträffade på Arlanda flygplats år 2002. Preskriptionstiden för rånet var femton år enligt BrB 35:1 och BrB 8:5 och då ingen dömdes för rånet preskriberades det år 2017. Efter att rånet hade preskriberats gick en artist ut i media och berättade om sin delaktighet i rånet.166 Artisten kunde naturligtvis inte dömas för detta eftersom brottet vid tidpunkten var preskriberat. Inte heller en förundersökning kunde inledas eftersom brottet var preskriberat. Det problem som jag anser att denna situation illustrerar är att det tydligt visar på att det gynnar en gärningsman som lyckas undgå lagföring. I fallet med Arlandarånet gav det förmodligen även gratis publicitet för artisten i fråga. Även i fall då gärningsmannen är en okänd privatperson är det givet att personen tjänar på att hålla sig undan rättvisan.
Den andra situationen jag vill ta med är det så kallade Da Costa-målet då delar av en styckad kvinnokropp hittades i Stockholmsområdet och två män misstänktes ha mördat
166 Se t.ex. Skovdahl & Sandqvist Expressen 2017-08-23 och TT SVT Nyheter 2017-08-21.
kvinnan och styckat kroppen.167 De två männen frikändes för mordet men tingsrätten uttalade i sina domskäl att det ansågs vara bevisat att de två männen hade styckat kroppen.168 Vid det här laget hade tiden gått utan att männen blivit åtalade för styckningen, det vill säga brott mot griftefriden, vilket hade lett till att brottet blev preskriberat då preskriptionstiden för brott mot griftefriden när det här begav sig var två år.169 Åklagaren hade dock inte väckt talan för brott mot griftefriden.170 Tingsrättens uttalande i domskälen ledde dock till att de båda männen förlorade sina läkarlegitimationer då domstolen i sina domskäl skrivit att det var bevisat att männen styckat kvinnan.171 I praktiken kan således sägas att trots att brottet var preskriberat, fick männen en slags påföljd för brott mot griftefriden, nämligen att de blev av med sina arbeten och sina legitimationer. Detta skapade en stor debatt men det saknas utrymme i detta arbete att närmare gå in på detta. Dock anser jag att situationen illustrerar en problematik på två sätt. För det första skulle åklagaren i detta fall ha behövt åtala för brott mot griftefriden tidigare, trots att utredningen om mordet inte var klar, för att undvika risken att brottet blev preskriberat. För det andra, eftersom brottet nu blivit preskriberat, är det märkligt att en påföljd, även om den inte är rättslig, kan följa på ett preskriberat brott. Här bör dock påpekas att även efter att ett brott har preskriberats anses det fortfarande vara ett brott, vilket innebär att andra rättsverkningar kan följa på brottet.172
Mot bakgrund av dessa två situationer är det enligt min mening rimligt att i samband med en diskussion angående preskriptionsinstitutet, även beröra vilka signaler det kan sända ut i samhället när brott preskriberas. Framförallt gällande de allvarligare brotten.
Ett av de budskap som preskriptionsinstitutet sänder ut kan tolkas på det sättet att så länge du är duktig på att hålla dig undan polis och andra myndigheter, kan du undgå att bli dömd. När brott preskriberas lägger det även press på åklagarna, som i till exempel Da Costa-målet, som hade behövt åtala för brottet mot griftefriden tidigare för att förhindra preskription. Det innebär alltså att om en åklagare till exempel ska åtala en person för mord men utredningen inte är färdig bör åtal därmed inte väckas. Om personen även är misstänkt för till exempel brott mot griftefriden som har en kortare
167 RÅ 2001 not 76.
168 RÅ 2001 not 76.
169 Se RÅ 2001 not 76. Preskriptionstiden för brott mot griftefriden har sedan dess ändrats och är nu fem år enligt BrB 16:10 och BrB 35:1 första stycket andra punkten.
170 Se RÅ 2001 not 76.
171 Se RÅ 2001 not 76.
172 Borgeke & Heidenborg, Att bestämma påföljd för brott, s. 572.
preskriptionstid, skulle åklagaren behöva väcka åtal för det senare brottet trots att utredningen för mordet inte är klar ännu. Då skulle egentligen två separata utredningar behöva ske vilket varken kan anses vara effektivt eller funktionellt.
3.5 Sammanfattning
Sammanfattningsvis anses således brott bli mindre straffvärda när en viss tid förflutit vilket leder till att preskription är en skälig utgång. De bakomliggande skälen till preskriptionsinstitutet anses även väga mindre tungt vid grova brott som vid mindre allvarlig brottslighet. Trots att preskriptionsinstitutet har haft en sådan stark position i den svenska straffprocessen i århundraden, är det inte helt oproblematiskt att preskribera brott vilket jag har visat genom detta avsnitt. Jag menar inte att det är negativt att preskribera brott utan det är enligt min mening en rimlig utgång att de flesta brotten, med undantag för den mest allvarliga brottsligheten, preskriberas efter en viss tid. Dock är det viktigt att se över skälen bakom preskriptionsinstitutet och väga detta emot de problem som uppstår, eller kan uppstå, när brott preskriberas. Även om skälen bakom preskriptionsinstitutet förblir mer eller mindre desamma, utvecklas världen och samhället vilket även juridiken måste hänga med på. De problem som kan uppstå måste enligt min mening därför utredas med jämna mellanrum för att kunna utvärdera om problemen någon gång kommer väga tyngre än de bakomliggande skälen för att preskribera brott, vilket hände när preskriptionen avskaffades för vissa grövre brott och vissa sexualbrott mot barn. I slutet av denna uppsats kommer jag återkomma till preskriptionsinstitutet och närmare diskutera detta ur en de lege ferenda-synpunkt.