Avslutande reflektion

Enligt denna studie kan Erikskrönikan verkligen betraktas som innehållande spåren av en ideologi kopplade till det världsliga frälset, en vision om ett frälsesamhälle. Det går vidare att fastslå att även om krönikan inte bör betraktas som en avsiktligt pedagogisk bildningsbok, i paritet med exempelvis en kungaspegel, så innehåller den tydligt fostrande partier.

Vasaliteten, de höviska exemplen och hävdandet av valkungadömet är alla exempel på kontinuerligt återkommande teman som predikas med en tydligt pedagogisk avsikt. Dock är linjen mellan propaganda och fostran svårdragen i fallet med Erikskrönikan.

Den här studien har inte kunnat påvisa något om andra gruppers perspektiv, något som dock inte heller har varit avsikten. Det finns också kunskapsluckor i avseende på det världsliga frälsets uppfattning om hur världen är beskaffad. Exempelvis har inte undersökningen kunnat

353

Detta handlar om såväl riddarspel och manligt mod, som om det höviska uttryckssättet och de höviska samtalsämnena.

belysa hur frälset såg på sin relation till bondegruppen. Underlaget i källan och

undersökningsmetoden har helt enkelt inte kunnat rendera mer information i detta avseende.

Svagheterna och styrkorna med upplägget i min uppsats kan ses i ljuset av det källmaterial som undersökts. Att analysera Erikskrönikan på det sätt jag gjort, innebär ett mycket omfattande och krävande arbete, både ifråga om källkritiska hänsyn och om omfång. Mitt angreppssätt och min metod i sig kan också ifrågasättas. Det negativa är att den undersökning jag valt att genomföra varit så genomgripande, materialet så stort och analysen så omfångsrik att uppsatsen vuxit ur ramarna, något som jag anade redan på förhand. Det har också lett till att dispositionen och överblickbarheten i uppsatsen hela tiden behövt uppdaterats. Min personliga brist i det sammanhanget har varit en kompromisslöshet i avseende på min

forskningsambition. Styrkan i mitt anslag är dock en bibehållen vetenskaplig integritet och en undersökning vars resultat utgör ett reellt bidrag till kunskapen om svensk medeltid, i

synnerhet i avseende på betraktelsesätt och normer.

Om jag hade valt att minska ambitionen i mitt angreppssätt, exempelvis genom att analysera färre karaktärer eller helt uteslutit analysen av krönikans ”bovar”, hade omfattningen på undersökningen helt klart kunnat minskas. Emellertid hade ett sådant ingrepp inneburit en mindre precision i analysen och också föranlett att vissa viktiga nyanser och resultat helt gått förlorade. Därmed kunde jag inte acceptera en dylik begränsning.

En annan invändning är att undersökningsobjektet, det världsliga frälsets idévärld, inte låter sig beskrivas utifrån en källa. Detta är helt korrekt och det behövs ytterligare forskning på området, gärna utifrån så olika källor som möjligt. Resultaten från denna undersökning kan endast ses som början på ett tecknande av frälsets ideologi.

Jag har dock tydligt kunnat bekräfta att det går att utröna ideologiska utgångspunkter för vissa av de medeltida sociala grupperna relativt noggrant och med viss precision. Dessutom har valet av källmaterial på det stora hela påvisat signifikanta tendenser rörande frälsets sätt att kommunicera och reproducera sina värderingar och sin självbild och därigenom sin ställning i samhällsordningen.

Uppsatsens stora förtjänst ligger i att den ger en ny, och i vissa fall bekräftande, förståelse för det världsliga 1300-talsfrälsets i Sverige och deras ideologi. Jag har också kunnat påvisa att

hövisk ridderlig sed inte bara var en fernissa, litterärt stilistisk konvention eller en

idealföreställning utan ett sätt att förhålla sig till sin verklighet och omvärlden. Studien har förvisso inte motbevisat tidigare forskning i större utsträckning i detta hänseende, men den har i delar har ändrat tonvikter och bidragit med ett alternativt perspektiv. Jag vill framhålla att den här studien påvisar något viktigt om de höviska idealen som förefaller vara förbisett eller negligerat av tidigare forskare, kanske utifrån en bristande helhetssyn på den medeltida, svenska frälseideologin. Tidigare forskning har tenderat att betrakta de höviska idealen som ett utslag av Platonisk perfektionism och den översinnliga idévärlden, idealvärlden, utan någon påtaglig koppling till det samhälle som gav upphov till dem. Vad jag menar är att de höviska idealen hade konkreta funktioner i samhället och dessa har framträtt tydligt i denna undersökning. Dessa funktioner går att kategorisera i två tydliga spår: dels som ett sätt att omgärda och kanalisera våldsanvändningens destruktiva respektive politiskt uppnående potentialer, och dels som ett sätt för frälset att kommunicera sin sociala ställning, inåt och utåt.

I avseende på vidare forskning skulle denna undersökning kunna kompletteras med ytterligare forskning om den medeltida, svenska frälseideologin. Det handlar framförallt om att göra bruk av fler och andra källor. Det vore också givande att få ett utifrån perspektiv på

frälsegruppen att bryta deras ideologi emot. Uppfattades de av andra såsom de uppfattade sig själva? Ett annat angeläget perspektiv är att undersöka andra samhällsgruppers ideologier, något som dock kan visa sig svårt med tanke på källäget, exempelvis för bondegruppen. Det vore också mycket förtjänstfullt att se hur de ideologiska strömningarna förändras över tid under perioden svensk medeltid.

Det finns en viktig slutsats att dra av denna undersökning och det är att forskningen om svensk medeltid är långt ifrån färdig eller att källorna är uttömda. Nya frågor ger upphov till nya perspektiv och förhoppningsvis kan vi uppnå en högre total kunskapsnivå, vilket kan göra vår medeltida historia mer distinkt och mindre av en mytisk gråzon för tyckande och

Käll- och litteraturförteckning

Tryckta källor

Erikskrönikan, redaktör Sven-Bertil Jansson (Stockholm 1987).

Litteratur

Ingvar Andersson, Erikskrönikans författare, Stockholm, 1958.

Henric Bagerius och Christine Ekholst, ”Den politiska kärleken: Homosocialt begär och heteronormativa praktiker”, Historisk Tidsskrift, Nr 2 2011.

Herman Bengtsson, Den höviska kulturen i Norden: en konsthistorisk undersökning, Uppsala 1999.

Conny Blom, Förbindelsedikten och de medeltida rimkrönikorna (Lund 1972). Dick Harrison, Europa i Världen Medeltiden, Stockholm 1995.

Dick Harrison, Sveriges Historia 600-1350, Stockholm 2009.

Peter Englund, Det hotade huset - Adliga föreställningar om samhället under stormaktstiden, Stockholm 1989.

Historisk Atlas, redaktörer Kåre Valle och Bo Pederby, Oslo 1995.

Sven-Bertil Jansson, Medeltidens rimkrönikor. Studier i funktion, form och stoff, Uppsala 1971.

Sven-Bertil Jansson, ”Erikskrönikan” ur Medeltid, redaktör Gösta Vogel-Rödin, Skövde 1988. Bengt Jonsson, Erikskrönikans diktare – ett försök till identifiering, Uppsala 2010.

Kjell Kumlien, Historieskrivning och kungadöme i svensk medeltid, Stockholm 1979.

Thomas Lindkvist, ”Feodalism” och ”Feodalism i Norden”, Medeltidens ABC, redaktör Carin Orrling, Stockholm 2002 ( 2001).

Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720: Klerkernas och

adelns tid Lund 2009 (2003).

Thomas Lindkvist och Kurt Ågren, Sveriges medeltid, Stockholm 1995.

Christian Lovén och Herman Bengtsson, ”De heliga hertigarna Erik och Valdemar”, Historisk

Tidsskrift, Nr 2 2011.

Erik Lönnroth ”Källorna” ur Medeltid, redaktör Gösta Vogel-Rödin, Skövde 1988. Erik Lönnroth, ”Medeltidskrönikornas värld” ur Från svensk medeltid: Kyrkofurstar och

riksbyggare i frihetskamp och ekonomisk maktsträvan från vikingatid till Gustav Vasa, Stockholm 1961 (1959).

Erik Lönnroth, ”Staten” i Gösta Vogel-Rudin (ed.) Medeltid, Skövde 1988.

länsförvaltning, Göteborg 1984 (1940).

Medeltidens ABC, red Carin Orrling, Stockholm 2002 (2001).

Michael Nordberg, Den dynamiska medeltiden, Stockholm 1995 (1984). Carl Olof Nordling, Gåtorna kring Birger Jarl, Ösel och Borgå, Borgå 1976.

Rolf Pipping, Erikskrönikan enligt Cod. Holm: D.2 jämte avvikande läsarter ur andra handskrifter (ur Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet, nr. 68), Uppsala ; Stockholm 1963 (1921).

Jerker Rosén, Den svenska historien: 2 Från Birger Jarl till Kalmarunionen, Stockholm 1983 (1966).

Jerker Rosén, Striden mellan Birger Magnusson och hans bröder: studier i nordisk politisk

historia1302-1319, Lund 1939.

Lena Roos, Att studera medeltiden, Malmö 2008.

Herman Schück, Kyrka och rike – från folkungatid till vasatid, Stockholm 2005.

Herman Schück, Rikets råd och män. Herredag och råd i Sverige 1280-1480, Stockholm 2005.

Textens mening och makt, redaktörer Göran Bergström och Kristina Borues, Stockholm 2005.

Thomas Småberg, ”Bland drottningar och hertigar: Utblickar kring riddarromaner och deras användning i svensk medeltidsforskning”, Historisk Tidsskrift, Nr 2 2011. Thomas Småberg, ”Riddaren och torneringen. Konstruktionen av den rituella platsen i

Erikskrönikan” artikel från svenska historikermötet i Lund 2008.

Gisela Vilhelmsdotter, Riddare, bonde och biskop: studier kring tre fornsvenska dikter jämte

två nyeditioner, Stockholm 1999.

Internet

Henric Bagerius, och Chritine Ekholst, ”En olydig sodomit: Om Magnus Eriksson och det heteronormativa regentskapet”, Scandia: Tidskrift för historisk forkning, (Vol 73, Nr. 2) Lunds Universitet, Lund 2007;

http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/scandia/article/view/1743/1383, 2012-06-06. Fornsvensk Lexikalisk Databas, Språkbanken, Göteborgs Universitet,

http://spraakbanken.gu.se/fsvldb/, 2012-06-06.

Thomas Lindkvist, ”Sveriges medeltida europeisering”, Historiska institutionen, Göteborgs universitet, 2006.

http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/508/1/T.%20Lindkvist%20FoE%20nr%20 18.pdf 20120606.

Thomas Småberg, ”Ideal och identiter: Föreställningar kring vänskap i Erikskrönikan och Karlskrönikan”, Vänner, patroner och klienter i Norden 900-1800, Rapport till 26:e Nordiska historikermötet i Reykjavík (den 8-12 augusti), 2007.

http://mah.academia.edu/ThomasSm%C3%A5berg/Papers/718276/_Ideal_och_I dentiteter._Forestallningar_om_vanskap_i_Erikskronikan_och_Karlskronikan_i

_Vanner_patroner_och_klienter_i_Norden_900- 1800_Rapport_till_26_e_Nordiska_historikermotet_i_Reykjavik_den_8-12_augusti_2007, 2012-06-06.