Det tycks idag vara något av en trend bland svenska museer att lägga ned sina årsböcker. Varför detta format inte längre är lika populärt som förr har säkerligen flera anledningar. Många vill idag att information ska vara så lättillgänglig som möjligt, gärna via internet. Även om Daedalus på senare år inte alltid uppmärksammats på samma sätt som tidigare, har den dock tjänat som ett slags motor för en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad. Det är naturligtvis viktigt att skapa en djupare förståelse för Tekniska museets samlingar i allmänhet, och teknik- och industrihistoria i synnerhet. Den sista upplagan av Daedalus från 2017, ”Att se världen. Svensk fotografi under 175 år” fick också mycket positiv respons. Boken uppmärksammades i en rad olika medier och i dagspres- sen; fotohistoria är ett ämne som tilltalar många.
Som min genomgång av Daedalus visat i det här kapitlet har årsböck- erna inte bara bidragit till förmedling av teknik- och industrihistoria,
de har även gynnat Tekniska museets verksamhet, liksom historisk forskning överlag. Ett stort antal artiklar har genom åren publicerats av många namnkunniga personer. I ett nummer av Järnhandlaren 1931 gick att läsa följande beskrivning om Daedalus första årgång; ”några korta avhandlingar [följa], vilka avse, antingen att, delvis med utgångspunkt från vissa intressanta föremål i museets samlingar, belysa särskilda av- snitt av ingenjörskonstens eller industriens historia i vårt land eller ock att kasta blixtbelysning över någon detalj av tekniken av idag, därvid måhända skapande ett värdefullt materialbidrag till kommande tiders tekniska forskning, då en gång teknikens utveckling i vår tid skall histo-
riskt behandlas.”39
Citatet stämmer väl överens med hur årsboken Daedalus använts av ”kommande tiders tekniska forskning” – och numera också nyttjas som digital källa. Genom forskningsprojektet Digitala modeller har samtliga årgångar av Daedalus digitaliserats. De finns idag fritt tillgängliga och OCR-skannade så att både forskare och andra teknik- och industri- historiskt intresserade enkelt kan ta del av och söka i det mycket om- fattande textmaterialet. Som Johan Jarlbrink påtalar i sitt kapitel i den här boken, har all text i årsbokserien iordningställts som analyserbara dataset i samband med digitalisering. Det möjliggör bland annat studier av hela textmängden genom så kallad samförekomstanalys av begrepp och ord som förekommer i Daedalus. På så vis går det att se förändring- ar och förskjutningar av begreppsanvändning i årsböckerna över tid.
Tidigare i det här kapitlet påtalade jag hur kvinnor inom teknik- och industrihistorien inte har lyfts fram i samma utsträckning som män. Ironiskt nog tycks kvinnor som grupp synas allra tydligast vid under- sökning med hjälp av samförekomstanalys (så kallad topic modeling). Eftersom kvinnorna inte ansetts vara lika naturligt förekommande inom teknik- och industrihistoria som män, har begreppet ”kvinna” ofta explicit skrivits ut. Det har vanligtvis i Daedalus skett i samband med ord som rör hemmet såsom hushåll, kylskåp, bostad, mat, apparat, husmor, kök, tvättmaskin eller dammsugare. Kvinnan finns således ofta med när det handlar om apparater och teknikanvändning relaterade till hemarbete. Begreppet ”man” skrivs i Daedalus inte ut i samma utsträck- ning; att teknikhistorien var manlig behövde liksom inte påtalas. Men de digitala verktygen läser av ord – den hittar ”kvinna”, men inte ”man” – och lyfter på så vis fram kvinnor som grupp, till skillnad från männen som som blir mer osynliga om än ständigt närvarande.
De resultat som digital analysteknik av Daedalus kan åstadkomma är bara ett exempel på vad nya verktyg kan hjälpa till med att få fram ur årsbokens textmängder. En vidareutveckling av samförekomstanalyser kan ge ytterligare inblick i materialet. Även om textanalyserna som ut- förs i projektet Digitala modeller är begränsade till just årsbokserien Daedalus syn på teknik- och industrihistoria, möjliggörs genom detta arbete vidare studier och jämförelser med större variation av källor i framtida forskning. På så vis blir årsboken Daedalus – och de metoder som har använts för att studera detta material – också en viktig pusselbit inom kommande historieforskning.
Framsidan till Daedalus 2017 – den allra sista utgåvan av årsboken. Fotografiet som pryder omslaget är taget av Drott- ning Victoria.
Noter
1. Albert Engström, ”Daidalos och Ikaros. En ofullbordad och förut opublicerad dikt”, Daedalus 1958 (Stockholm: Tekniska museet, 1958), 44. Engströms dikt skrevs ursprungligen 1917.
2. Richard Smedberg, ”Bör och kan ett tekniskt museum upprättas?”, Teknisk Tidskrift nr 22, 1910.
3. Ibid.
4. Tekniska museet / Torsten Althins arkiv. Seriesignum F4 vol 1. 1923. Klippalbum om Göteborgsutställningen, fotografi- er, pressklipp m.m, 1923.
5. Torsten Althin, ”Ett tekniskt museum”, Daedalus 1974 (Stockholm: Tekniska museet, 1974).
6. Torsten Althin, ”Tjugo år”, Daedalus 1944 (Stockholm: Tek niska museet, 1944), 38.
7. Tekniska museet / Torsten Althins arkiv. Seriesignum F3 vol 6.133. Manuskript, dagboksanteckningar, diverse handling- ar, industriminnesmärken, föredrag. 1927–1944. Föredraget om ”Ingenjörskonstens historia” hölls i augusti 1930.
8. Althin 1944, 39.
9. ”Storvuxen tjuguåring”, osignerad, Dagens Nyheter 5/5, 1944.
10. ”100-årig varmluftsmaskin högaktuellt problem”, Dagens
Nyheter 18/6, 1956.
11. Tekniska Museets ämbetsarkiv. Seriesignum E5A vol 1–6. 1931–1940. Korrespondens rörande årsboken Daedalus, 1931– 1940.
12. Ikarus hette en bildkalender som liksom Daedalus gavs ut av Tekniska museet på årlig basis mellan 1939 till 1958. Att museidirektör Althin var initiativtagare är inte överraskande. Han lade ned mycket tid och möda på att sälja och sprida Ikarus, precis som han gjorde med Daedalus. Idén till kalendern hade han fått från en ”Abreisskalender” – med sidor som gick att riva av. Bilderna i Ikarus hade alla teknik- och industrihistoriska teman, och Anders Billow stod för den typografiska utform- ningen (liksom för Daedalus). Namnet på bildkalendern valdes också för att markera en viss koppling till Daedalus. Bilderna som prydde kalendern var hämtade ur museets bildarkiv samt från äldre tidskrifter och böcker ur samlingarna. Bladen var spiralhäftade och perforerade för att bilderna skulle kunna användas som vykort. Museet hade fått anslag från aktiebolaget Karlebo för att kunna trycka upp kalendern, så alla inkomster från försäljningen gick oavkortat till museet. Althin arbetade hårt för att få kalendern såld, och insamla välbehövliga pengar till museets verksamhet. Bildkalendern kostade tre kronor styck och i de informationsbrev som skickades till köpare framgår att
museet hoppades att de som visat intresse för verksamheten tidigare, också skulle kunna tänka sig att köpa en eller flera kalendrar. Främst riktades dessa brev till företagare med upp- maningen att köpa exemplar av Ikarus att dela ut till sina an- ställda som julklapp. För en diskussion, se Hans Hylander, ”Teknikhistoriska notiser”, Daedalus 1974 (Stockholm: Tekniska museet, 1974).
13. Daedalus 1931 (Stockholm: Tekniska museet, 1931), 12. 14. Torsten Althin,”Kring Daedalus Hyperboreus”, Daedalus
1958 (Stockholm: Tekniska museet, 1958).
15. Michael Lindgren, Christopher Polhems testamente. Berättel-
sen om ingenjören, entreprenören och pedagogen som ville förändra Sverige (Stockholm: Innovationshistoria förlag, 2011).
16. Axel Liljencrantz, Christopher Polhems brev. På uppdrag av
Lärdomshistoriska samfundet utgivna med inledning och kommentar av Axel Liljencrantz (Uppsala: Almqvist & Wiksells, 1941–46),
112–113. 17. Althin 1958.
18. David Dunér, Världsmaskinen. Emanuel Swedenborgs natur-
filosofi (Nora: Nya Doxa, 2004).
19. Liljencrantz 1941–46.
20. Swedenborg kom att publicera flertalet skrifter om ande- världen och sina förmågor att kommunicera med de döda. Bland annat skrev han om att Karl XII nu befann sig i helvetet på grund av sin självkärlek, grymhet och maktbegär. Samma öde menade Swedenborg att Polhem hade mött efter sin död. Även han hade hamnat i helvetet eftersom han enbart hade det materiella – mekaniken och fysiken – i tankarna.
21. Althin 1958.
22. Inom projektet Digitala modeller har Tekniska museets exemplar av Daedalus Hyperboreus digitaliserats och finns till- gängligt för alla via DigitaltMuseum.
23. Daedalus 1931 (Stockholm: Tekniska museet, 1931), 51. 24. Hylander 1974, 91.
25. Ibid., 93.
26. Peter Du Rietz, ”Vård och välmående. Kvinnors uppfin- ningar på Tekniska museet”, Daedalus 2005 (Stockholm: Tekniska museet, 2005).
27. Hylander 1974.
28. Sigvard Strandh, Daedalus 1965 (Stockholm: Tekniska museet, 1965), 10.
29. Daedalus 1931 (Stockholm: Tekniska museet, 1931), 137. 30. Tekniska Museets ämbetsarkiv. Seriesignum E5A vol 1. 1931. Korrespondens rörande årsboken Daedalus; ”Tekniska
museets publikation – en värdefull nyhet”, signaturen G.N.-m,
Stockholms Dagblad 4/4, 1931.
31. Per Ohlin, ”Ur teknikens historia”, Dagens Nyheter 4/5, 1961. 32. ”Tekniska museets årsbok”, osignerad, Dagens Nyheter 3/4, 1932.
33. ”Tekniska museets årsbok knyter samman teknik och kultur”, osignerad, Dagens Nyheter 5/5, 1941.
34. ”Lyckligt år för Tekniska museet. 60 000 ritningar från tre århundraden katalogiserade”, osignerad, Svenska Dagbladet 29/3, 1940.
35. Tekniska Museets ämbetsarkiv. Seriesignum E5A vol 12. 1954–1962. Korrespondens rörande årsboken Daedalus.
36. Axel Wahlstedt, ”Insänd litteratur”, Järnhandlaren. Organ
för Sveriges järnhandlareföreningar (Stockholm: Sveriges Järn-
handlareförbund, 1931), 277.
37. Tekniska Museets ämbetsarkiv. Seriesignum E5A vol 12. 1954–1962.
38. Ohlin 1961. 39. Wahlstedt 1931.