Det är ingen tillfällighet att Tekniska museets årsbok kom att kallas för Daedalus. Dels var ju Daedalus i den grekiska mytologin den snillrike arkitekten, hantverkaren och uppfinnaren som anställdes av kung Minos
i Knossos på Kreta, dels var namnet förknippat med landets allra äldsta vetenskapliga tidskrift, Daedalus Hyperboreus. I den första upplagan av Daedalus från 1931 gick därför att läsa:
Att ånyo uppta det namn som burits av vår äldsta tekniska tidskrift, må icke anses förmätet. Det har skett för att framhäva och betona, att ett samband består mellan nutida ingenjörsvetenskap i dess grundläror och tillämpningar å ena sidan och forna dagars teknik å den andra. Det är Tekniska museets uppgift, att såväl med sina samlingar som med denna årsbok på olika sätt åskådliggöra detta samband, ofta under framhållan- de av de märkliga insatser vårt lands många stormän på de tekniska och industriella arbetsområdena åstadkommit eller nu frambringa. Och detta omnämnande av svenska föregångsmän kommer att ske med en under- förstådd erinran, att deras väg genom arbete till kunskap och oförgätligt rykte samt till fosterlandets gagn alltid står öppen för varje svensk.13
Tekniska museet önskade med andra ord att använda årsboken Daedalus för att lyfta fram och accentuera historiska kopplingar till betydande (manliga) föregångare som det svenska folket kunde vara stolta över. En av dessa män var Emanuel Swedenborg, född Svedberg 1688 i Stock- holm. Det var han som var initiativtagare till tidskriften Daedalus Hyper- boreus – den nordlige Daedalus – som mellan 1716 och 1718 publicerad- es av det vetenskapliga samfundet, Collegium curiosorum.
Under 1600-talet började tidskrifter med vetenskapliga rön att ges ut i Tyskland, England och Frankrike. Swedenborg inspirerades av dessa skrifter och menade också att en vetenskaplig akademi borde inrättas i Sverige. Dåtidens kung Karl XII var mån om att utveckla landets för- måga inom teknik och industri, vilket kunde förbättra förutsättningarna vid krigsföring. Swedenborg förordade inför kungen utgivandet av en periodisk tidskrift främst ägnad åt Christopher Polhems innovationer och tankar kring teknik och industri – för det var förstås Polhem som var den nordlige Daedalus. Finansieringen av tidskriften stod Sweden-
borg själv för.14
Polhem blev naturligtvis hedrad,15 och i ett brev från honom till
Swedenborg i december 1715 beskrev han sina tankar om det första numret av Daedalus Hyperboreus, och berömde Swedenborg för dennes insatser i samband med utgivningen.
Med serdeles nöje och fägnad har iag förmerkt min Hög:de H:r Swed- bergs wackra Desein att willia under eget arbete och omkostning låta komma på trycket dhe curieusa och nyttige saaker i Physico mathema- ticis et mechanicis som Colegium curiosorum i Upsala sampt han sielf har församblat för huilket M.H. förtienar myken tack och beröm, om icke straxt medhan Riksenss molne dag på står, dåk förmodligen af effter- komanderna när wår rettwijsse Gud låter sin nådhe-Soohl igen uprinna.16
Tidskriften Daedalus Hyperboreus föll Karl XII i smaken och Swedenborg
fick en anställning inom Bergskollegium.17 Men särskilt många upplagor
trycktes inte av tidskriften. År 1718 blev som bekant ett turbulent år i Sveriges historia då kungen dog mitt under brinnande krig. Sweden- borg tycks ha brutit kontakten med Polhem efter att Kung Karl XII blev skjuten i Fredrikshald. Samarbetet mellan Swedenborg och Polhem
upphörde, och efter detta slutade Daedalus Hyperboreus också att ges ut.18
Det framgår exempelvis av ett brev som Polhem skickat (till biblioteka- rien Benzelius i Uppsala i april 1719) att han vid tre tillfällen försökt att nå Swedenborg brevledes. Alla hans brev kom dock tillbaka oöppnade. Polhem var mycket bekymrad över detta och var angelägen om att få
svar från Swedenborg.19 Efter 1734 lämnade Swedenborg mekaniken
och tekniken, och övergick framöver till en alltmer andlig, immateriell
världsuppfattning.20
På ett porträtt från Nationalmuseum av Emanuel Swedenborg – förmodligen från 1770-talet (målat av Per Krafft d.ä.) – håller den kristne mystikern och andeskå- daren fram sitt manuskript Apocalypsis
Revelata (Uppenbarelseboken avslöjad)
från 1766. Men före det att Swedenborg fick sitt andliga uppvaknande var han en av landets främsta vetenskapsmän, uppfinnare och Christopher Polhems medarbetare. Han beundrade Polhem så till den grad att han 1716 tog initiativet till Sveriges första vetenskapliga tidskrift,
Daedalus Hyperboreus – den nordlige
Daedalus – som till stor del ägnades åt Polhems innovationer.
Uppslag ur Daedalus Hyperboreus. I detta exemplar som finns på Tekniska museet ingår en text av Emanuel Swedenborg från 1719 med titeln ”Förslag Til wårt Mynts och Måls Indelning, Så at Rekning- en kan lettas och alt Bråk afskaffas”.
Endast ett fåtal exemplar av skriften Daedalus Hyperboreus finns beva- rade. Det inbundna exemplar som finns på Tekniska museet – inklusive samtliga sex utkomna häften – skänktes till museet av en privatperson på 1950-talet. Sammanlagt innehåller häftena tjugo texter. Nio är skrivna av Polhem (eller handlar om hans innovationer) och sju skrevs av Emanuel Swedenborg. Det exemplar som finns på Tekniska museet innehåller även en text av Emanuel Swedenborg från 1719 med titeln Förslag Til wårt Mynts och Måls Indelning, Så at Rekningen kan lettas och alt Bråk afskaffas. Det var ovanligt under 1700-talet att ge ut skrifter på andra språk än på latin. Men Daedalus Hyperboreus är tryckt på svenska.
Det var då svårt att nå en internationell publik,21 men däremot blev
skriften betydligt mer tillgänglig för intresserade i det egna landet. Daedalus Hyperboreus strävade alltså efter att nå en bred läsekrets, unge- fär på samma sätt som Tekniska museets årsbok Daedalus. Även den senare var tänkt att vara bildande inom liknande områden (som den förra) – de två tidskrifterna har med andra ord mer gemensamt än bara
sin titel.22