Familj- och individtemat minskar successivt i betydelse samtidigt som ett annat tema breder ut sig (topic 33 i figuren på förra sidan), representerat av följande ord:
sverige land företag början utveckling tid del slut industri produktion antal usa produkt marknad världskrig värld tillverkning stockholm 1800-tal problem typ dag krig verksamhet teknik stad period sekel - skifte europa betydelse pris område 1900-tal exempel form miljon behov procent tyskland grund foto tillverkare genombrott steg tillgång krav decennium england hand 1950-tal 1920-tal drift konkurrens skala sätt förutsättning framgång 1930-tal utrustning bruk kvalitet frankrike rad väg fabrik hälft mängd fördel efterfrågan hjälp 1960-tal anläggning material intresse process användning förändring göteborg
Kastar vi om orden får vi en berättelse om företag, företrädesvis i Sverige, med en början och en successiv utveckling, om produktion och mötet med olika marknader, om problem, krig och konkurrens, om genombrott, framgång och förändring, samt ett antal nyckelord som anger tid och plats. Denna ordsammansättning samförekommer fram- förallt med teman som behandlar företag och industrigrenar från 1800- talets slut och under 1900-talet. Bland dem hittar vi tyngre industri som stålverk, fordons- och verkstadsindustri, gummi- och textil fabriker, men även ämnen som hushållsapparater, datorer och elek trifiering. För att återge historien om dessa tekniker och företag måste de placeras i en narrativ ram – nyckelorden ovan utgör berättelsernas grundstomme.
Berättelserna följer ofta hur företag och branscher utvecklats i ett antal steg, faser och perioder. Vanliga anhalter utgörs av innovation, revolution, genombrott, kris, förändring, övergång, spridning och ex- pansion. Det är nästan alltid framgångsberättelser det handlar om, vilket inte hindrar att även motgångar kan finns med. Enskilda personer kan vara en del av historieskrivningen, men den kan lika ofta befolkas av namnlösa kollektiv. Även om artiklarna handlar om företag och bran- scher kan kontextuella faktorer vägas in, såsom ekonomiska konjunk- turer, krig, politiska beslut och så vidare. Det som står i centrum är emellertid företagens utveckling av tekniker från innovation till mark- nads framgång.
Med topic-modellens hjälp är det enkelt att lokalisera enskilda exem- pel. Sven Sköldbergs artikel, ”Till blixtlåsets historia” från 1940 är ett sådant. Författaren inleder med att konstatera att blixtlåset ”är en fasci-
nerande tingest, omgiven av icke så liten mystik.”26 En förhistoria teck-
nas genom att ett antal uppfinnare beskrivs som alla pekats ut som blixtlåsets skapare. Sköldberg stannar emellertid för svensk-amerikanen Gideon Sundbäck som tog anställning på en liten oansenlig fabrik i Hoboken i början av 1900-talet. Sundbäck utvecklade snabbt flera för- bättringar av de blixtlåsvarianter som redan fanns på marknaden. Men först genom den patenterade lamellkonstruktionen ”äro vi framme vid det nutida i stort sett fulländade blixtlåset”. Avgörande för marknads- framgången var emellertid det intresse som militären visade för kon- struktionen. Ett koncentrat av ramberättelsens beståndsdelar syns i exemplet nedan.
Sundbäcks lamellkonstruktion blev av revolutionerande betydelse. För att exploatera densamma ombildades år 1913 det företag, som sedan sekelskiftet envist arbetat med problemet, till The Hookless Fastener Co. Detta skedde ej utan svårighet, ty nu trodde ingen människa längre på blixtlåsets framgång. Den lät även vänta på sig många år. Uppsvinget kom i samband med den starka efterfrågan på material till militär ut- rustning, som rådde under världskriget. Sundbäck lyckades nämligen få leveranser till den amerikanska armén, och när sedan de populära amerikanska soldaterna uppträdde med blixtlåsförsedda penningbälten, gav denna mycket uppmärksammade detalj i deras utrustning försälj- ningen en mäktig ’push’.27
Ingenjören och hans uppfinning är viktig, men så även företaget och marknadskrafterna. Det är blixtlåsets resa från ritbord till marknad som läsaren får följa. Sundbäcks konstruktion mötte vissa motgångar, men sagan får ändå ett lyckligt slut. Därmed kan historien sägas vara ett exempel på en av de typberättelser som Staudenmaier identifierat: ”engineering, entrepreneurial, and managerial types who created tech-
nologies and moved them to market”.28 Skillnaden mellan denna berät-
telse och de individ- och familjebaserade historier som beskrivits ovan är att det här är teknikerna som är i rörelse snarare än människorna. Korta biografier kan finnas med, men den personliga utvecklingen är mindre viktig och släktförbindelserna är ofta helt frånvarande. Grund- berättelsen kan omfamna snart sagt vilka tekniker som helst: ”Leksaks- fabrikanten Harrison vann en – efter samtida begrepp – enorm fram-
gång med sina stål-gåspennor.”29
Andra texter handlar snarare om utvecklingen av hela branscher. Framgången för svensk skogs- och pappersindustri är ett exempel, skildrad av bland andra Gunnar Sundblad 1959. ”Det är en märklig utveckling våra skogsindustrier genomgått sedan sågverksindustriens
uppblomstring.”30 Sundblad beskriver successiva produktionsökningar,
introduktionen av nya tillverkningsgrenar, ökad export och höjda löner, utländsk konkurrens och framtida expansionsmöjligheter. Också skogs- industrin placeras in i ett historiskt sammanhang där statliga forsk- ningssatsningar, tullar, ekonomiska konjunkturer och konsumtions- vanor pekas ut som förklaringsfaktorer. Inga företag eller personer nämns vid namn, men Sundblad avslutar med att ”hoppas på ett ännu mer ökat intresse och en fortsatt framgång för våra skogsmän och -tek- niker i deras målmedvetna arbete till båtnad för oss alla och för vårt
land.”31 Framgångssagan kan berättas även utan att hjältarna namnges.
Också texter som avhåller sig från hjältebeskrivningar kan beskriva faser och steg, genombrott och motgångar, omvandling och expansion. År 1984 urskiljer en artikel, ”Stadier i elkraftens utvinning” där ASEA:s utveckling är en av drivkrafterna. Inom företaget ”skedde en intensiv och mycket snabb utveckling och anpassning av deras metoder och pro- dukter för svenska förhållanden. ASEA:s dominans på den svenska marknaden förstärktes senare på 1910-talet också genom förvärv av
andra stora företag”.32 Även om det varken är personliga eller enskilda
teknikers framgångar som står i centrum – framgångar handlar det om
Det är inte alltid svenska företag som årsboksartiklarna behandlar, men de svenska är klart vanligare än de utländska. Historien om ”snille- industrier” som Separator, ASEA, och SKF gör sig bra i framstegsberät- telsens form, även om det inte är ett förhärligande som är budskapet. ”Årtiondena kring sekelskiftet 1900 fram till det första världskriget
kännetecknades av en mycket snabb tillväxt av den svenska industrin.”34
Därifrån kan utvecklingen beskrivas i termer av omvandling, genom- brott, ökad export och framgång på världsmarknaden. Enskilda perso- ner och deras uppfinningar kan vara berättelsens motor, men denna roll kan också spelas av företag och branscher. Staten kan ha en biroll, lik- som exempelvis konkurrenter, forskning och konsumenter. Ramberät- telsen förekommer ända in på 2010-talet.
Som Edgerton påpekat tenderar historieskrivningen att premiera teknisk och marknadsmässig framgång framför misslyckanden och tek- niker som aldrig slår igenom. I årsboken förekommer emellertid några fall också av mindre lyckosamma satsningar. Språket i dessa framställ- ningar har mycket gemensamt med framgångshistorierna (vilket topic- modellen registrerar), men med den skillnaden att det efter kriserna inte kommer en omställning eller något genombrott. Andrew Malcoms oförmåga att ställa om tillverkningen i sin fabrik i Norrköping är ett exempel. Amerikanska inbördeskriget orsakade en bomullsbrist i Europa vilket gjorde det svårt för Malcom att sälja sina vävstolar. ”Det var följderna av denna kris som slutgiltigt bidrog till att den malcomska
verkstaden kom på fall.”35 Att dylika misslyckanden och felsatsningar
uppmärksammas hör dock till undantagen.