Under 1970-talet etableras en ramberättelse som kompletterar framgångs- historierna med en delvis annorlunda berättelse. Många texter börjar nu bära spår av det topic (28 i figur 3) som utmärks av följande ord:
teknik utveckling forskning samhälle fråga möjlighet kunskap människa historia roll förändring exempel område problem del framtid betydelse sätt sammanhang perspektiv sida forskare konsekvens organisation arbete diskussion form verksamhet process förutsättning begrepp kultur industri system projekt grupp behov fall sverige debatt universitet kon- takt utbildning studie erfarenhet vetenskap relation resultat intresse lösning
De texter där detta tema är representerat har en tydligare forsknings- profil. När det förekommer sporadiskt i årsböckerna från 1950- och 1960-talen är det framförallt i rapporter från vetenskapliga konferenser och i recensioner av nyutkommen litteratur. Från och med slutet av 1970-talet finns det med i texter som beskriver resultatet av enskilda forskningsprojekt. Åren kring 1980 kan beskrivas som starten för tek- nikhistoriens akademiska institutionalisering i Sverige. Inrättandet av den tvärvetenskapliga miljön Tema Teknik vid Linköpings universitet var viktig i denna process, liksom etableringen av ämnet teknikhistoria vid KTH. Företrädarna för detta akademiska intresseområde anlade bland annat sociologiska, etnologiska, idé- och vetenskapshistoriska perspektiv på teknikhistorien. Topic-modellen ger tydliga indikatorer på att det nu var en annan typ av berättelser som tog form.
I de båda föregående typberättelserna var innovativa personer och företag teknikhistoriens viktigaste drivkrafter. Företrädarna för den nya teknikhistorien vände på perspektiven och ifrågasatte det förgivettagna:
”vad som egentligen avses med teknikhistoria är oklart”.36 I deras ver-
sion var teknikutvecklingen snarast ett resultat av många krafters spel. Vad som studerades var inte minst relationen mellan olika faktorer och aktörer: mellan teknik och kultur, forskare och ingenjörer, industri och samhälle, producenter och konsumenter. Vad som var utslagsgivande i kampen behövde avgöras från fall till fall, och hade kanske inget enty- digt svar: ”det råder en mycket komplex växelverkan mellan tekniska
och samhälleliga faktorer”.37 Att studera processer, rollfördelning, sys-
tem och sammanhang blev centralt, liksom de perspektiv som anlades och de betydelser som uttolkades. ”I rapporten har vi tagit upp två alternativa modeller för styrning av den tekniska utvecklingen”, heter det mycket tidstypiskt i Tarja Cronbergs artikel om hemmets apparater i årsboken 1978–79. ”I de tre exemplen vi studerat, kan man skönja ett samspel mellan hushåll, företag och samhälle, men rollfördelningen är
inte entydig, och spelreglerna varierar.”38 Det är inte alltid texterna
skriver ”mikrohistoria” i traditionell mening, systemen kan vara väl så stora. Ändå har perspektivet mycket gemensamt med det som Misa benämner som mikrohistoriskt: studier av hur enskilda tekniker och system formas i samspelet mellan människor och institutioner, idéer och strukturer.
Noterbart är att ordet ”exempel” är högt rankat bland dem som ut- märker tematiken. Intressant nog tycker sig David Edgerton se att just
”exempel” dominerat mycket av den akademiska forskningen i den anglosaxiska världen: ”I suggest that much history of technology has been concerned with illustrations, through historical examples, of technolog-
ical change.”39 I den äldre historieskrivningen var studieobjekten viktiga
i sig, även om de ibland motiverades med sin betydelse för nationen. I senare berättelser är de snarare viktiga om de förmår demonstrera prin- ciper och processer. Byggandet av medeltida katedraler är ett sådant ”exempel” i Svante Lindkvists programförklaring 1980:
Katedralerna är exempel på samverkan mellan religion och teknik. För att belysa samband av detta slag fordras en helhetssyn som inkluderar byggnadsteknikens utveckling, och de religiösa motiv som var ingen- jörernas drivkrafter. Det sistnämnda kräver förståelse för en tid vars värderingar ligger långt från våra egna, och då man inte gjort en åt- skillnad mellan teknik och kultur.40
Perspektivets flexibilitet innebar att fler teknikhistoriska områden kunde inkluderas än de som var förment viktiga i sig själva. I 1980- och 1990-talens årsböcker kunde det handla om relationen mellan teoretisk skolning och hantverk, mellan vetenskapsmän och ingenjörer, om militärens betydelse för forskning och teknikutveckling, om fack- föreningars agerande i relation till textilindustrins rationalisering, och
så vidare.41 Även en biskop, med en helt annan ingång till ämnet, an-
slöt till tematiken. Claes-Bertil Ytterberg skrev om relationen mellan ”Teknik och andlighet” i årsboken 1999. ”Frågan handlar inte om tek- niken i sig utan om de syften för vilka tekniken används. De ramar som ger tekniken spelrum att utveckla ett gott liv för så många som möj-
ligt.”42
Kanske är det för att tekniker och aktörer används som illustrativa exempel som de inte situeras i historien på samma sätt som de tidigare berättelserna. I de familj- och företagscentrerade ramberättelserna var det mycket viktigt när någon var född, när en resa påbörjades, när vik- tiga beslut fattades, när patent registrerades, när produkter lanserades. Ett topic samlar upp sådana tidsmarkörer: månaderna, årstiderna, veck- or, dagar och timmar. Dessa nyckelord blir mindre frekventa under 1980-talet. Tidsdimensionen är viktig också för den mer akademiska historieskrivning som betonar processer, men exakt angivna datum används mindre sällan. Ofta är studieobjektet abstrakt, ”tekniken”, och då är det förstås inte möjligt att ange klockslag.
Med topic-modellens resultat som guide går det alltså att identifiera övergripande mönster som inte bara systematiserar vad texterna hand- lar om utan även hur de framställer historiska skeenden. Topic-kartan i sig är fattig på detaljer, men med dess hjälp är det lätt att lokalisera enskilda texter och samtidigt placera dem i ett större sammanhang. Analysen visar att årsbokens historieskrivning domineras av tre över- gripande ramberättelser: en individ- och familjefokuserad, en företags- orienterad och en som sätter relationer, förhandling och processer i centrum. Den första berättelsetypen är vanligast under årsbokens första decennier, från och med 1970-talet tar de båda andra större plats. Vid sidan om dessa berättelsemönster antyder fördelningen av teman emel- lertid ett antal andra utvecklingslinjer. En viktig trend är att skildring- arna av teknikers innovation och konstruktion successivt kompletteras med fler texter om konsumtion och teknik i vardagen.