Avslutning och förslag till fortsatt forskning

Vi kan alltså konstatera att det som särskiljer service branding från ’branding’ är de fyra egenskaperna som presenterats ovan, alltså den interaktiva marknadsföringen,

tjänstelandskapet, relationer samt den interna aspekten. Dessa fyra delar bör följa en

sorts röd tråd i hur varumärket uppfattas och bör uppfattas, alltså bör den brand image som skapas ligga i linje med den brand identity företaget avser skapa.

Vi har kommit fram till att de olika tjänstesektorerna skiljer sig åt i vilken roll varumärket spelar. Den tydligaste delen är relationen mellan kunden och ett varumärke. Enligt modell 6.2 kan vi se tydlig skillnad i lojalitet gentemot varumärken. En annan skillnad vi kan urskönja är Internets roll för de olika sektorerna. Olika sektorer har olika syften med sin hemsida och det är viktigt för företag att inse vilket syftet är med hemsidan. Om företagen inte lever upp till det kunderna förväntar sig få ut av ett besök på en hemsida drabbas varumärket i negativ bemärkelse.

De gemensamma drag vi ser mellan de olika tjänstesektorerna som vi har tittat på är att den interna exponeringen av varumärket och dess värderingar har en stor betydelse för företagen. På grund av att i princip alla i en tjänsteorganisation har kundkontakt är det viktigt att finna en stringens genom hela organisationen i form av värderingar. De värderingar som finns internt kommer att avspegla sig externt, vilket leder till att vi ser kundmöten som en viktig del i varumärkesbyggande, eller varumärkesbärande.

Slutligen skulle vi vilja ge förslag till fortsatt forskning. Service branding är ett relativt nytt fenomen och det är uppenbart att detta är ett ämne som förtjänar mer forskning. Tjänster skiljer sig från varor i de allra flesta avseenden och därför bör även ’branding’ yttra sig på ett annat sätt inom tjänster. Vi skulle gärna se forskning som är mer specifik kring olika branscher, exempelvis vad som präglar ’bank branding’ eller ’fitness branding’.

REFERENSER

Nedan följer en förteckning över de referenser vi har använt i denna uppsats.

Litteratur

Bryman A & Bell E (2005): Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö. Liber AB.

Grönroos C (2007): Service Management and Marketing - Customer Management in Service Competition. Chichester, England. John Wiley & Sons, Ltd.

Gummesson, E (2002): Relationsmarknadsföring: Från 4 P till 30 R. Malmö: Liber Ekonomi

Hultén B, Broweus N & Van Dijk M (2008): Sinnesmarknadsföring. Malmö. Liber AB.

Kapferer J-N (2004), The Strategic Brand Management – Creating and Sustaining Brand Equity Long Term. Tredje upplagan. Les Editions d’ Organisation.

Keller K-L (2003): Strategic Brand Management- Building, Measuring and Managing Brand Equity. New Jersey. Pearson

Lovelock C (2001): Service marketing – people, technology, strategy. Fjärde upplagan. Prentice hall. USA

Nicolino P F (2001): The complete idiot to brand management. Indianapolis, USA. Alpha books

Ossiansson E (2004): Brands Tailored for retailers. Lund. Studentlitteratur AB

Patel R & Davidson B (2003): Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Tredje upplagan. Studentlitteratur, Lund.

Riezebos R (2003): Brand Management- A Theoretical and Practical approach. Harlow, Pearson Education Limited

Vetenskapliga artiklar

Aaker D (1992): The value of brand equity. The Journal of business strategy. No 4. vol. 13. pp 27-32

Aaker J.L (1997): Dimensions of Brand Personality. Journal of Marketing Research. No 3. Vol. 34. pp 347-356

Berry L (2000): Cultivating Service Brand Equity. Journal of academy of marketing science. No 1. Vol 28, pp 128-137.

Biel A.L (1992): How brand image drives brand equity. Journal of advertising research. No 6. Vol 32. pp 6-12

Bitner M J (1992): Servicescape – the impact of physical surroundings on customers and employees, Journal of Marketing. No 2. Vol 56, pp 57-71.

de Chernatony L (1999): Brand management through narrowing the gap between brand identity and brand reputation. Journal of marketing management. No 1-3. Vol 15. pp 157- 179.

de Chernatony L, Harris F & Dall’ Olmo Riley F (2000): Added value: it’s nature, roles and sustainability. European Journal of Marketing. No 7-8. Vol. 34. pp 39-56

de Chernatony L & Segal-Horn S (2001): Building on Services Characteristics to Develop Successful Services Brands. Journal of marketing management. Vol 17. pp 645- 669.

Erdem T (1998): An Empirical Analysis of Umbrella Branding. Journal of marketing research. No 3. Vol 35, pp 339-351

File K, Judd B & Prince R (1992): Interactive Marketing: The Influence of Participation on Positive Word-of-Mouth and Referrals. The journal of service marketing. No 4. Vol 6, pp 5-14.

Grove S J & Fisk R P (2001): Service Theater: An Analytical Framework for Service Marketing. I Lovelock 2001 pp 83-92. Prentice Hall, USA.

Kendrick T & Fletcher K (2002): Addressing customer myopia: Strategic interactive marketing planning in a volatile business environment. The Journal of Database Marketing. No 3. Vol 9. pp 207-218.

Moorthi Y L R (2002): An approach to branding services. The journal of services marketing. No 3. Vol. 16. pp 259-274.

Miller S & Berry L (1998): Brand Salience versus Brand Image. The Journal of advertising research. No 5. Vol. 38. pp 77-82

Sullivan M (1990): Measuring Image Spillovers in Umbrella Branded Products. The journal of business. No 3. Vol 63, pp 309-329.

Williams R & Dargel M (2004): From servicescape to ‘cyberspace’. Marketing intelligence & planing. No 3. Vol 22. pp 310-320.

Internetkällor

American Marketing Association, 2008-04-10, 11:00,

http://www.marketingpower.com/mg-dictionary.php?SearchFor=brand&Searched=1 Freewebs, 2008-04-21, 13:00

http://www.freewebs.com/organisationtheory/05.%20Managing%20Brand%20Equity.pdf

Statiska centralbyråns rapport om den svenska arbetsmarknaden, 2008-04-22, 14:00 http://www.scb.se/statistik/AM/UF0504/2004A01/UF0504_2004A01_BR_07_AM78ST0 401.pdf

Högskolan i Kalmar

Högskolan i Kalmar har mer än 9000 studenter. Här finns utbildning och forskning inom naturvetenskap, teknik, sjöfart, samhällsvetenskap, ekonomi, turism,

informatik, pedagogik och metodik, medie-vetenskap, språk och humaniora, lärarutbildning, vårdvetenskap och socialt arbete.

Forskningens profilområden är biomedicin/bioteknik, miljövetenskap, marin

ekologi, automation, företagsekonomi och informatik, men forskning pågår inom de flesta av Högskolans ämnen. Högskolan har sedan 1999 vetenskapsområde

naturvetenskap, vilket ger Högskolan rätt att anta studenter i forskarutbildning och examinera doktorer inom ämnesområdet naturvetenskap.

Handelshögskolan BBS,

vid Högskolan i Kalmar Besöksadress: Kalmar Nyckel,

Gröndalsvägen 19

391 82 Kalmar, Tel: +46 (0)480 - 49 71 00