7.2.1 Ansvarsfördelningen
När en bemanningsanställd angriper tredje mans företagshemligheter, till vilka den bemanningsanställda har fått tillgång till i samband med tredje mans affärsförbindelse med kundföretaget, bör ansvarsfördelningen bli en annan än enligt ovan. Det är fortfarande bemanningsföretagets anställda som har vållat skada. Men det har skett under kundföretagets ledning och kontroll.
Avgörande blir att det för tredje man är oväsentligt hur kundföretaget har organiserat sin verksamhet. Att kundföretaget låter en bemanningsanställd ta del av tredje mans företagshemligheter, exempelvis för att göra ett utlåtande om en delad affärsplan, ska inte påverka tredje mans möjlighet att begära skadestånd.
Principalansvar skulle kunna göra sig gällande för både kund- och bemanningsföretaget i denna situation. För kundföretaget eftersom en bemanningsanställd ska vara inlemmad i dennes verksamhet, för bemanningsföretaget efter det är där den bemanningsanställde är anställd. Med bakgrund i det som ovan redogörs för om principalkonkurrens bör kundföretagets övertagande av ledning och kontroll innebära skäl för att detta också ensamt ska åläggas principalansvaret.
Vidare kan frågan ställas om huruvida tredje man kan vända sig direkt till bemanningsföretaget med ett skadeståndsanspråk. Med grund i allmänna kontraktsrättsliga principer torde detta inte gå att göra.222 I vart fall inte på
222 Hellner, Hager, Persson s 123 ff, särskilt s 125 & NJA 2001 s 711.
kontraktsrättslig grund, ett sådant anspråk skulle i stället behöva grundas på utomobligatorisk grund.223 Möjligen skulle en skadeståndstalan kunna grundas på 9 § LFH om angrepp på företagshemligheter som har angripits i ett tidigare led. För att en sådan talan skulle kunna vara framgångsrik behöver tredje man både visa att bemanningsföretaget faktiskt tagit del av företagshemligheten,224 samt att bemanningsföretaget varit i ond tro om informationens hemliga natur. Det framstår som en svår väg att gå.
7.3 En avslutande kommentar – de lege ferenda
Avslutningsvis kan det frågas om det mest ändamålsenliga vore att låta bemanningsanställdas skadeståndsansvar motsvara det som åläggs arbetstagare. Detta skulle kunna göras på liknande sätt som i Justitiedepartementets förslag till ett utvidgat straffansvar, genom att skadeståndsansvaret enligt 7 § omfattar de som har tagit del av företagshemligheten i sin anställning eller på liknande grund. Mycket talar för att detta skulle vara en ändamålsenlig lösning. Bemanningsanställdas skadeståndsansvar skulle jämställas med arbetstagares och vara tydligt och klart. Ett tydligt skadeståndsansvar medför många fördelar. Det är positivt ur rättssäkerhetspunkt, den bemanningsanställde kan förstå vad som kan föranleda ansvar för denne och slipper oroa sig för eventuella regressanspråk. Dessutom kan ett tydligt skadeståndsansvar ha en mer avskräckande och handlingsdirigerande effekt än ett otydligt dito. Innehavare av företagshemligheter kan dessutom vara säkra på att de har rättsliga verktyg för att skydda sina hemligheter.
Emot detta talar att bemanningsanställda inte har någon lojalitetsplikt gentemot kundföretaget. Att då införa en legal skadeståndsskyldighet gentemot kundföretaget skulle kunna orsaka viss systeminkoherens. Alldeles oavsett är detta en fråga som tåls att tänka mer på.
223 Jfr NJA 2014 s 760.
224 Jfr kapitel 4.2 om röjande av företagshemlighet och Fahlbecks begrepp kunskapsidentiet.
8 Källförteckning
Offentligt tryck
Prop 2017/18:200 En ny lag om företagshemligheter Prop 2011/12:178 Lag om uthyrning av arbetstagare.
Prop 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering.
Prop 1987/88:155 om skydd för företagshemligheter.
Prop 1972:5 Förslag till skadeståndslag m.m.
SOU 2017:45 Ny lag om företagshemligheter.
SOU 2008:63 Förstärkt skydd för företagshemligheter.
Lagutskottets betänkande 1989/90:LU37 Skydd för företagshemligheter.
Lagutskottets betänkande 1988/89:LU30 Skydd för företagshemligheter.
Högsta domstolen NJA 2020 s 15 NJA 2019 s 94 NJA 2014 s 499 I NJA 2005 s 180 NJA 2004 s 176 NJA 2001 s 711 NJA 2000 s 639 NJA 2000 s 380 NJA 1999 s 469 NJA 1998 s 633 NJA 1995 s 347 NJA 1992 s 21 NJA 1986 s 702 NJA 1979 s 773 NJA 1960 s 644 NJA 1949 s 768 NJA 1948 s 262
Arbetsdomstolen AD 2018 nr 62 AD 2018 nr 61 AD 2017 nr 12 AD 2016 nr 41 AD 2016 nr 22 AD 2015 nr 35 AD 2013 nr 24 AD 2010 nr 27 AD 2010 nr 7 AD 2008 nr 59 AD 2003 nr 110 AD 2003 nr 61 AD 1998 nr 80
Underrätter
Kammarrätten i Göteborgs dom den 30 september 2016 i mål 2553–16.
Göta hovrätts dom den 31 juli 2014 i mål T 2173–12.
Göta hovrätts dom den 31 juli 2014 i mål T 2075–12.
Svea hovrätts beslut den 29 december 2010 i mål nr Ö 7342–10.
RH 2002:11
Svea hovrätts dom den 14 maj 1997 i mål T-81/96
EU-domstolen
Dom av den 17 mars 2015, AKT, C-533/13, EU:C:2015:173.
Litteratur
Adlercreutz, A, Arbetstagarbegreppet: om arbetstagarförhållandet och därtill hörande gränsdragningsfrågor i svensk civil- och socialrätt, Norstedts 1964 (cit: Adlercreutz).
Adlercreutz, A & Mulder, B.J, Svensk arbetsrätt, 14 uppl, Norstedts Juridik 2013 (cit:
Adlercreutz & Mulder).
Andersson, H, Skyddsändamål och adekvans, Iustus förlag 1993 (cit: Andersson).
Bengtsson, B & Strömbäck, E, Skadeståndslagen en kommentar, Norstedts Juridik 2018 (cit: Bengtsson & Strömbäck).
Bernitz, U m fl, Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens, 15 uppl, Jure 2020 (cit:
Bernitz m fl).
Domeij, B, Från anställd till konkurrent: lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler, Wolters Kluwer 2016 (cit: Domeij).
Domeij, B, Patent och företagshemligheter, 2 uppl, Iustus förlag 2019 (cit: Domeij (2019))
Edström, Ö, Bemanningsarbete – nya regler en inkörsport till arbetslivet för svaga grupper?, i Nedslag i den nya arbetsrätten, (red) Edström, Malmberg & Nyström, Liber 2012 s 119–135 (cit: Edström).
Ekelöf, P.O, Straffet, skadeståndet och vitet: en studie över de rättsliga sanktionernas verkningssätt, Lundequist, 1942. (cit: Ekelöf)
Ekstedt, O, Ideellt skadestånd för personskada, Juridiska föreningen i Lund, 1977 (cit:
Ekstedt).
Fahlbeck, R, Lagen om företagshemligheter: en kommentar och rättsöversikter, 4 uppl, Norstedts juridik 2018 (cit: Fahlbeck).
Friberg, S, Kränkningsersättning: skadestånd för kränkning genom brott, Iustus förlag 2010 (cit: Friberg)
Hellner, J & Radetzki, M, Skadeståndsrätt, 10 uppl, Norstedts Juridik 2018 (cit:
Hellner & Radetzki)
Hellner, J, m fl, A, Speciell avtalsrätt II: Kontraktsrätt 2 häftet allmänna bestämmelser, 7 uppl, Norstedts Juridik 2020 (cit: Hellner m fl).
Jareborg, N, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s 1-10 (cit: Jareborg).
Kleineman, J, Rättsdogmatisk metod, i Juridisk metodlära, (red) Nääv & Zamboni, 2 uppl, Studentlitteratur 2018 s 21–46 (cit: Kleineman).
Källström, K & Malmberg, J, Anställningsförhållandet: inledning till den individuella arbetsrätten, 5 uppl, Iustus förlag 2019 (cit: Källström & Malmberg).
Lehrberg, B, Praktisk juridisk metod, 12 uppl, Iusté 2020 (cit: Lehrberg).
Levin, M & Hellstadius, Å, Lärobok i immaterialrätt, 12 uppl, Norstedts Juridik 2019 (cit: Levin & Hellstadius)
Nial, H & Hemström, C, Om handelsbolag och enkla bolag, 4 uppl, Norstedts juridik 2008 (cit: Nial & Hemström).
Peczenik, A, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005 s 249–272 (cit: Peczenik).
Reichel, J, EU-rättslig metod, i Juridisk metodlära (red) Nääv & Zamboni, Studentlitteratur 2018 s 109--142 (cit: Reichel).
Rodhe, K, Obligationsrätt, Norstedts 1956 (cit: Rodhe).
Tonell, M, Sekretessavtal: och det rättsliga skyddet för företagshemligheter, Jure 2012 (cit: Tonell).
Wainikka, C, Företagshemligheter: en introduktion, Studentlitteratur 2010 (cit:
Wainikka).
Övrig litteratur
Blumenthal, H, The Fat Duck Cookbook, Bloomsbury 2008 (cit: Blumenthal).
Internetkällor
https://www.saco.se/studieval/yrken-a-o/ hämtad 24/4–2021
https://www.coca-colacompany.com/company/history/the-birth-of-a-refreshing-idea hämtad 28/3-2021
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/coca-colas-originalrecept-hittat hämtad 28/3-2021