Ett första led i att avgöra principalansvarets omfång är att klargöra vem som är att se som arbetstagare. Den i förarbetena klargjorda utgångspunkten är det civilrättsliga arbetstagarbegreppet, vilket främst grundas i att arbetstagaren står under arbetsgivarens ledning och kontroll, samt en genom avtal fastslagen personlig arbetsskyldighet för arbetstagaren gentemot arbetsgivaren.180 I förarbetena till SkL slog departementschefen fast att bestämmelsen om principalansvar utan undantag är tillämplig när principalförhållandet är reglerat genom ett tjänsteavtal.181 Skadeståndsrättens arbetstagarbegrepp behöver dock formas av att det påverkar vem, i första hand, tredje man har rätt att erhålla ersättning ifrån; inom exempelvis arbetsrätten är rättsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare inklusive respektives rättigheter och skyldigheter det centrala.182 Hellner & Radetzki illustrerar detta genom att stadga att den som för tredje man framstår som del av samma enhet som arbetsgivaren är att se som en arbetstagare inom skadeståndsrätten.183
Vidare innehåller SkL en legalutvidgning av arbetstagarbegreppet. Vid tillämpning av lagen likställes, enligt 6 kap 5 § SkL, med arbetstagare 1) den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring, 2) den som under utbildning vid skola eller vård i anstalt utför arbete som till sin art liknar sådant som vanligen utföres av arbetstagare, och 3) en som för annans räkning eljest utför arbete under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande.
180 Jfr NJA 1949 s 768, Källström & Malmberg s 24 ff, Adlercreutz & Mulder s 59 ff och Adlercreutz s 217 ff. Arbetstagarbegreppet är självklart mycket mer mångfacetterat än som här anges. Någon ytterligare fördjupning görs dock inte.
181 A st.
182 Jfr Hellner & Radetzki s 151 & prop 1972:5 s 471.
183 Hellner & Radetzki s 151.
Principalförhållandet grundar sig på subordination. Arbetstagaren arbetar efter arbetsgivarens instruktioner, under dennes ledning och kontroll. Även vållande av personer som inte omfattas av det civilrättsliga arbetstagarbegreppet som används inom arbetsrätten, som arbetspliktiga intagna på en kriminalvårdsanstalt, kan aktualisera principalansvar.184 Att ta hjälp av sina barn och vänner kan också leda till en situation som aktualiserar principalansvar.185 Detta kan illustreras med att en lantbrukares vuxna dotter får hjälpa till med att skörda potatis och då råkar köra traktorn över grannens staket; lantbrukaren är då att se som principal och därmed skadeståndsansvarig.186
Även i situationer där arbetstagare inte står under arbetsgivare direkta kontroll och ledning kan principalansvar aktualiseras. En överläkare på ett sjukhus är ett tydligt exempel. Arbetsgivaren, sjukhusledningen, har ingen rätt att styra hur överläkaren behandlar sina patienter men principalansvar aktualiseras trots den bristande subordinationen.187 Vidare diskuteras så kallade okontrollerade arbetstagare i förarbeten.
Det kan exempelvis röra sig om arbetstagare som jobbar hemifrån och därmed inte står under arbetsgivarens direkta ledning och kontroll. Sådana arbetstagare ryms ändå inom det civilrättsliga arbetstagarbegreppet och det var därför för lagstiftaren en självklarhet att dessa skulle omfattas av principalansvaret.188 Att för mycket vikt inte ska läggas på kontrollaspekten är således tydligt, vilket är något som har upprepats i praxis.189
En annan grupp av arbetspresterande som anses omfattas av principalansvaret är beroende uppdragstagare. Uppdragstagare som omfattas redan av det civilrättsliga arbetstagarbegreppet på grund av att de på grundval av ekonomiska synpunkter och de förhållanden under vilka arbetet utförs anses inta en uppenbar beroendeställning i förhållande till sin uppdragsgivare.190 Står den arbetspresterande i en sådan
184 Prop 1972:5 s 472.
185 Prop 1972:5 s 474.
186 Jfr prop 1972:5 s 472 ff.
187 Hellner & Radetzki s 151.
188 Prop 1972:5 s 472.
189 Se bl a NJA 2000 s 639.
190 Prop 1972:5 s 473.
beroendeställning är det ovidkommande om denne har en egen firma och fakturerar principalen genom F-skattsedel.
Hur ska det då ses på anställda i bemanning- eller konsultföretag? Som har framgått ovan är principalansvaret undantagslöst aktuell när det finns ett tjänsteavtal.
Principalansvar föreligger för arbetsgivaren i förhållande till samtliga dennes anställda.
När ett bemanningsföretag hyr ut anställda till andra företag innebär detta ofta att den anställde hamnar under det andra företagets ledning och kontroll; den bemanningsanställde framstår för utomstående som anställd av det andra företaget.
Det föreligger således principalkonkurrens.191 Vem som ska ses som ansvarig principal när det föreligger principalkonkurrens diskuteras i följande avsnitt.
6.3.2 Ansvarig principal
Frågan vem som är att anse som ansvarig principal är oftast enkelt besvarad. Men som har framgått ovan råder det vid vissa tillfällen principalkonkurrens. Exempelvis när en arbetstagare hyrs ut till ett annat företag. I förarbetena och doktrinen har detta exemplifierats med företag som hyr ut maskiner som kräver särskild kompetens för att framförs; därmed hyrs även en maskinoperatör, en arbetstagare, ut.192 För det fall att denna maskinoperatör vållar någon skada genom att vårdslöst framföra maskinen är det uppenbart att principalansvar aktualiseras – men inte för vem.
Principalkonkurrensen löses enligt lagstiftaren genom att avgöra vem som närmast utövar kontroll över maskinoperatörens arbete, samt huruvida arbetstagaren ”rent faktiskt inlemmas” i inhyrarens verksamhet på ett sätt som gör att denne utåt sett inte skiljer sig från inhyrarens övriga anställda.193 Bedömningen torde innefatta hur avtalet de två företagen emellan är utformat. Är det på förhand och i avtalet avgjort vad maskinoperatören ska utföra för uppdrag bör det finns mindre skäl för principalansvaret att övergå till inhyraren än om avtalet innebär att maskinoperatören ska dela i det löpande arbetet under en fjortondagarsperiod.
191 Uppsatsförfattarens egna begrepp.
192 Jfr Prop 1972:5 s 478, Hellner & Radetzki s 158 och Bengtsson & Strömbäck s 94
193 Prop 1972:5 s 479.
Frågan om ansvarig principal har aktualiserats i ett par fall från HD. I NJA 1979 s 773 var det fråga om just ett bolag som hyrde ut en grävmaskin jämte förare till en rörledningsinstallatör för ett visst rörledningsarbete. Grävningen skedde på ett sådant sätt att betydande skador uppkom på den villa som rörledningsarbetet avsåg. Fråga var om principalansvaret skulle ålägga uthyraren eller inhyraren. HD ansåg att principalansvaret inte kunde övergå till inhyraren, främst av två skäl.
Inhyraren hade själv inte några arbetstagare vilka den inhyrde grävmaskinisten kunde jämställas med och hade därför inte samma möjlighet till att teckna ansvarsförsäkring för arbetstagares vållande som uthyraren. Det andra skälet till varför inhyraren inte kunde anses övertagit principalansvaret var uthyrningens kortvarighet, vilket innebar att det enbart var uthyraren som hade möjlighet att tillse att grävmaskinisten hade tillräckliga kvalifikationer.
Frågan om ansvarig principal inom ett kontraktsförhållande prövades i NJA 1992 s 21, vari det var fråga om ett företag som för en begränsad tid från ett svetsningsföretag inhyrde en erfaren svetsare. Svetsaren vållade under arbetet brandskada på inhyrarens anläggning. HD uttalade här att vad som sägs om inhyrda arbetstagare i förarbetena, vilket redogörs för ovan, tar sikte på när den inhyrda arbetstagaren vållar skada för tredje man. När skadan vållas den som har hyrt in arbetstagaren blir i stället förpliktelserna enligt kontraktet avgörande. I det fall hade svetsningsföretaget genom kontraktet åtagit sig att ställa en kvalificerad yrkesman till motpartens förfogande, för utförande av arbetsuppgifter på ett fackmannamässigt sätt. Därför hade svetsningsföretaget principalansvar för svetsarens vållande.
Sammantaget får frågan om ansvarig principal, när principalkonkurrens råder, ha sin grund i vilken av arbetsgivaren som närmast utövar kontroll över arbetstagarens arbete. Hänsyn som vilken av arbetsgivarna har störst möjlighet att teckna en ansvarsförsäkring samt inhyrningens varaktighet kan påverka bedömningen. Vidare skiljer sig bedömningen beroende på om skadan har vållats utom eller inom ett kontraktsförhållande. För det fall att det som i NJA 1992 s 21 sker inom ett kontraktsförhållande blir de förpliktelser som framgår av avtalet avgörande för hur frågan om principalansvar ska avgöras.
För det fall att en anställd i ett bemanningsföretag angriper en företagshemlighet hos kundföretaget har en skadevållande handling ägt rum inom ramen för ett kontraktsförhållande. Bemanningsföretaget står som principal för sin anställde och kundföretaget är skadelidande. Baserat på parternas inbördes förhållande har ett bemanningsföretag således principalansvar för dess anställdas vållande. För det fall att den bemanningsanställda angriper en företagshemlighet som kundföretaget i förtroende har fått del av genom en affärsförbindelse blir saken en annan. Då bör nog principalansvaret övergå eftersom det då är kundföretaget som leder den bemanningsanställdes arbete.
Nästa avsnitt tar sikte på om själva handlingen – att obehörigen angripa en företagshemlighet – är av sådan art att konsultföretaget ska kunna lastas för denna.
6.4 Ansvarsgrundande handlingar