Delårsrapport 2016
2. Bakgrund och sammanfattning
Kommunstyrelseförvaltningen Göran Bernhardsson
0155-381 54
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Delårsrapporten 2016 godkänns
Kommunstyrelsen beslutar för egen del
Delårsrapporten 2016 överlämnas till revisorerna för granskning
Delårsrapporten är en sammanställning av kommunens verksamhet och ekonomiska utveckling och läge. I delårsrapporten redovisas kommunens personalförhållanden liksom upplysningar om koncernens samlade ekonomi. För kommunens ekonomi och måluppfyllelse finns jämförelse med budget och en prognos för utveckling för hela 2016.
Kommunfullmäktige har antagit sex övergripande kommunmål. Målen följs upp och redovisas två gånger per år, vid delår och årsredovisning. Nämnderna rapporterar
betydligt fler mål som osäkra jämfört med 2015. Jämfört med delår 2015 så är det främst målen Trygg och säker uppväxt och Attraktiv bostadsort som bedöms som mer osäkra.
Den totala bilden för fyra av målen är att det kan bli bättre än 2015 om delårets osäkerhet faller väl ut, samt att målet God folkhälsa bedöms få ett försämrat resultat utifrån samma resonemang. Målet Mod och framtidstro är nytt 2016 och kan inte jämföras.
I delårsrapporten 2016 uppvisas ett resultat för kommunen på 30,1 miljoner kr och för koncernen på 46,5 miljoner kr. Prognosen på kommunens bokslut är 24,5 miljoner kr.
Verksamhetsnämndernas budgetutfall är positivt med 5,6 miljoner kr i delårsrapporten.
Prognosen för deras verksamhet är dock negativ till årets slut, - 8,6 miljoner kr.
Kommunen som helhet kommer att redovisa 19,0 miljoner kr i extra statsbidrag, lägre finansiella kostnader och lägre avskrivningar, men lägre skatteintäkter och högre pensionskostnader än budgeterat.
Tjänsteskrivelse 2(2)
Datum
2016-09-20 KS.2016.106
Beslutsunderlag Delårsrapport 2016.
Johan Persson Göran Bernhardsson
Kommunchef Redovisningschef
Beslut till:
Revisorerna (FÅ) Ekonomichef (FK)
Kommunbolagen, Förab, Oxelö Energi och Kustbostäder, redovisar ett resultat på 13,4 miljoner kr och bedömer ett helårsresultat på 14,5 miljoner kr, vilket är något bättre än budget.
Investeringsnivån är mycket låg i förhållande till budget, endast 11,3 miljoner kr i utgifter t.o.m. delåret, jämfört med budgeterade 94,6 miljoner kr.
1
Delårsrapport 2016
Fastställd av kommunfullmäktige 2016-10-19 §
1
Innehållsförteckning
KOMMUNMÅL ... 2 Mod och framtidstro
Trygg och säker uppväxt God folkhälsa
Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort
Hållbar utveckling
PERSONAL ... 18 Faktiskt arbetad tid
Rekrytering Sjukfrånvaro
EKONOMI ... 20 Ekonomisk översikt
Driftredovisning Investeringar Försäljningar Finansiell ställning Pensioner
Koncernbanken
Avslutande kommentarer Koppling mål och medel
NÄMNDREDOVISNING ... 28 Kommunstyrelsen
Kultur- och fritidsnämnden
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
Kommunfullmäktige och övriga nämnder
KOMMUNKONCERNEN ... 45 Uppföljning ägardirektiv
Ekonomiskt utfall Resultaträkning Balansräkning Kassaflöde Noter
REDOVISNINGSPRINCIPER ... 59
2
Kommunmål
Kommunfullmäktige har för 2016 antagit sex övergripande kommunmål. Hela koncernen ska bidra till att uppnå målen. Det som verk-samheterna främst ska fokusera på anges genom ett flertal mätbara mål under respektive kommunmål. Målen följs upp och redovisas till kommunfullmäktige två gånger per år, vid delår och årsredovisning.
Varje nämnd har i sin verksamhetsplan beslu-tat om mål för den egna verksamheten för budgetåret 2016. Samtliga mål har koppling till kommunmålen vilket framgår av verksamhets-planerna. Till nämndmålen har mått angivits.
Nämnden har beslutat vilka värden som ska vara uppnådda vid slutet av år 2016 för att nämndens mål ska anses uppnått.
Mer utförlig beskrivning av arbetet och möjlig-heterna till måluppfyllelse vid årets slut finns i respektive nämnds delårsrapport.
I den föreliggande delårsrapporten redovisas för de respektive kommunmålen:
- En sammanfattande bedömning av möjlig-heten att uppnå målet vid årets slut i form av ett cirkeldiagram. Underlaget utgörs av både nämndernas och kommunfullmäktiges mått.
- En uppföljning av kommunfullmäktiges mål med redovisning av aktuella värden vid delåret samt en bedömning av möjligheten att uppnå målen vid årets slut. Redovisningen görs i form av en tabell.
- Kommentarer och analys till uppgifterna i tabellen. Här redovisas också de åtgärder som planeras för att förbättra de resultat som inte är tillfredsställande.
Sammanfattning
Diagram med bedömd måluppfyllelse vid året slut för Kommunfullmäktige och nämnderna.
Mål som med största sannolikhet bedöms vara uppnådda vid årets slut (heldragen linje) jämfört med ”bästa möjliga måluppfyllelse” (streckad linje).
0%
3 Diagrammet visar en bedömning av måluppfyl-lelsen vid årets slut 2016. Heldragen linje visar andelen mål som med största sannolikhet be-döms vara uppnådda vid årets slut. Det är både nämndernas och kommunfullmäktiges mål som ingår i diagrammet. Streckad linje visar ”bästa möjliga måluppfyllelse” och föru t-sätter att också målvärden som vid delåret bedömts osäkra är helt uppfyllda vid årets slut.
Nämnderna rapporterar betydligt fler mål som osäkra jämfört med 2015. Det kan både bero på en ökad försiktighet hos nämnderna när de gör sin prognos jämfört med tidigare år och/eller på att läget är mer osäkert än tidi-gare.
Jämfört med delår 2015 så är det främst målen Trygg och säker uppväxt och Attraktiv
bo-stadsort som bedöms som mer osäkra. För målet God folkhälsa rapporteras en större an-del mål där bristande uppfyllelse befaras. För målen Trygg och värdig ålderdom samt Hållbar utveckling rapporteras en större andel mål som bedöms kunna uppnås. Målet Mod och fram-tidstro är nytt 2016 varför ingen jämförelse kan göras.
Under förutsättning att de mål som idag är osäkra faller ut positivt till årets slut så är den totala bilden att måluppfyllelsen kan förbättras eller vara oförändrad jämfört med 2015 för fyra kommunmål. God folkhälsa bedöms få ett för-sämrat resultat utifrån samma resonemang.
För Mod och framtidstro går jämförelse inte att göra men prognosen är att målet kommer att resultera i god till mycket god måluppfyllelse.
4
Mod och framtidstro
I Oxelösund råder mod och framtidstro.
Det innebär en vilja att bryta mönster och att prova nya sätt att göra gott för kommuninvå-narna. Kommunen och dess verksamheter marknadsförs med stolthet och goda exempel lyfts.
Medborgarperspektiv, helhetssyn, dialog och tydlighet kännetecknar arbetet.
Mod och framtidstro.
Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige.
Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål
Ingångs- Fler invånare ska rekommendera vänner och bekanta
att flytta till Oxelösund (index skala 0-100) 64 -* -
* Uppgift från Medborgarundersökningen som genomförs vartannat år, ej 2016.
Kommentarer och analys
Fler invånare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till Oxelösund Målet mäts inte 2016. Vid den senaste mät-ningen (2015) hade resultatet förbättrats.
Många aktiviteter pågår för att öka mod och framtidstro som i sin tur påverkar hur invånar-nas syn på Oxelösund.
Att bygga mod och framtidstro ska ses i ett långsiktigt perspektiv och förutsätter en kultur i organisationen som bygger på förtroende.
Arbetet med att bygga varumärket Oxelösund pågår och ett så kallat platsvarumärke har tagits fram under våren. Platsvarumärket ska beslutas av kommunfullmäktige i september.
Ett aktivt arbete med att synliggöra utbud och visa en attraktiv bild av Oxelösund för kommu-ninvånare samt grannkommunen görs. Detta sker genom marknadsföring och kommunikat-ion i tryckt media, på webbplatser och sociala medier. Företagare och föreningar utbildas för ett gott värd- och ambassadörskap.
Kommunen arbetar på olika sätt för att öka idékraften i organisationen och få igång fler förändringar vars resultat kan komma kommu-ninvånarna till godo. Oxelösund driver under 2016 projektet Förändra radikalt Sörmland.
Metodstöd och finansiering för deltagande och erfarenhetsutbyte erbjuds för att utveckla verk-samheterna innovativt tillsammans med flera andra kommuner i Sörmland. Alla verksamhet-er på alla nivåverksamhet-er har bjudits in och Oxelösund har tre grupper igång i projektet. Fler grupper borde dock kunna vara igång utifrån de goda förutsättningarna vi har under 2016. Tidigare erfarenheter från arbetet med Förändra radikalt 2014-2015 visar också att det är svårt att sprida och implementera de lösningar som kommer fram på ett bra sätt.
Flera exempel på beslut/arbetssätt som präglas av mod och framtidstro är värda att lyfta. Den snabba utbyggnaden av stadsnätet, beslut om byggnation av fler bostäder på Norra Malmgatan, dragning av fjärrvärme fram till Villabacken, prov med träning på arbetstid och språkpraktik.
Ja
Nej
5 Kraft har lagts på ett mer tillgängligt och infor-mativt arbetssätt. Ett exempel är öppet hus under två kvällar för allmänheten gällande bygg- och miljöfrågor. Båda tillfällena var väl-besökta. Ett annat exempel är att samtliga verksamheter inom äldreomsorgen och inom
socialtjänsten genomför dialogmöten med brukare och anhöriga under året. Inom daglig verksamhet införs träffar för brukarna inom de olika grupperna där de ska vara delaktiga i planeringen av sin dagliga verksamhet.
6
Trygg och säker uppväxt
Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamhet-erna.
I Oxelösund betyder det att alla barn och ung-domar ska nå goda studieresultat utifrån sina förutsättningar, att barn och ungdomar aktivt deltar i kultur- och fritidsutbudet och att barn och ungdomar växer upp i trygga hemförhål-landen och i en trygg och säker miljö.
Trygg och säker uppväxt.
Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige.
Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål
Ingångs-
Andel elever som når minst godkända betyg i alla ämnen i år 6 respektive år 9 ska öka och närma sig genomsnittet för Sveriges kommuner.
År 6: 55,4 %,
Andel elever år 3 som klarar de nationella
pro-ven (spro-venska och matematik) ska öka 73 % - Osäkert
Andelen elever som fullföljer gymnasieutbild-ningen efter fyra år ska öka och fortsätta ligga minst i nivå med genomsnittet för Sveriges kommuner
Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska öka och närma sig genomsnittet för Sveriges kom-muner
nytt värde - Osäkert
Andelen gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslu-tad gymnasieutbildning ska öka och närma sig genomsnittet för Sveriges kommuner
65,9 % (2013)