Det finns ett antal svenska och internationella studier där forskare använt sig av barns teckningar för att förstå deras konstruktioner av läsning. Dessa författare utgår från att barnen genom sina bilder transformerar vad de vet.261 Läsforskaren Heilä-Ylikallio har undersökt barns skriftkulturella 257 Leimar, 1974, s. 35-36. Se även Kullberg, 1992, s. 42-45 och Perkins begrepp
”challenge of transfer” i The intelligent eye. Perkins, 1994, s. 82-85.
258 Angående pedagogiska transfereffekter se även Ylva Dahlmans avhandling Kunskap
genom bilder, 2004, s. 25, 37, 41-47, 75, 106-115.
259 260
261 Se exempelvis Kendrick & McKays studie angående bilders betydelse för barns förståelsebildning, Kendrick & McKay, 2004, s. 109, och samhällsvetaren Eva Hoffs studie angående 10-åringars kreativa förmåga, föreställningsförmåga och egen- förståelse uttryckt i bilder och via samtal, Hoff, 2003, s. 48-52.
Selander, 1993, s. 72-84. Selander, 1993, s. 81.
erfarenheter. Genom att låta barnen göra bilder och berätta (och skriva) om sina bilder har Heilä-Ylikallio beskrivit och analyserat språkliga och kognitiva aspekter på barns uppfattningar om skriftspråk i relation till upplevelse, färdighet, kunskap och medvetenhet.262
Pedagogerna Elisabeth Ahlner Malmström, Christina Björn, Ulla Löfstedt och Barbro Widebäck, vars avhandlingar ingår i kapitel II, har analyserat barns berättande i bild och text i förskola och/eller skola. Ahlner Malmström redovisar, via barnens bildarbete i förskolan, argument för en breddad läskunnighet på bildens villkor.263 Björn identifierar textuella strategier ur bild- och textmaterial.264 Löfstedt beskriver och analyserar bildspråkliga lärprocesser i en institutionell kontext.265 Widebäck söker i sin undersökning om läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan, samband mellan barns förmåga att uttrycka sig i bilder och deras fortsatta läs- och skrivutveckling.266 Nämnda avhandlingsförfattare, liksom forskarparet och pedagogerna Noreen M Wetton och Jennifer McWhirter utgår från att barns konstruktioner av mening, kunskaper och förståelse kommer fram i deras bilder och texter. Bilder och texter används av författarna som en utgångspunkt och en grund för forskarens förståelse av barnet, men också som ett stöd för barnet självt i utvecklingen av förmågan att preciserat, klart och livfullt kunna berätta, förklara och beskriva.267
Barnets erfarenheter innefattar både språkbruk och betydelseproduktion. Dessvärre innebär det inte per automatik, att den språkligt artikulerade meningen alltid är fullt ut tillgänglig eller begriplig för den som lyssnar, läser eller betraktar. Det som sägs och berättas, oavsett i vilket medium, måste tolkas och kan följaktligen också riskera att misstolkas. Hagtvet skriver därför om betydelsen av att också äga verksamma tolkningsramar för ömsesidig förståelse:
262 Söderbergh (red.) Heilä-Ylikallio, 1997, s. 237. 263 Ahlner Malmström, 1998.
264 Björn, 1997. 265 Löfstedt, 2001. 266 Widebäck, 1998.
267 Wetton & McWhirter, 1998, s. 263-283. Prosser (Ed.). Författarna undersöker hur barn genom sina bilder förklarar abstrakta begrepp som exempelvis hälsa och trygghet. Se även Alerby, 1998. Författaren studerar barns bilder för att vidare kunna diskutera om deras tankar kring miljö.
Både när vi läser och när vi skriver måste vi sätta in det skrivna i en tolkningsram. Vi måste värdera textens syfte och aktivera den nödvändiga bakgrundsinformationen för att förstå och förmedla budskapet riktigt. Vi måste göra en värdering av kommunikationspartnerns eller – partnernas förutsättningar när det gäller att skriva eller läsa, så att vi kan skapa den avsedda betydelsen genom texten. Utifrån detta blir läsning och skrivning också sammanflätade processer. Att skriva innebär att läsa.268 Hagtvets förklaring här ovan, kan också i vid mening sägas höra samman med socialisering. Barns bilder och tolkningen av barns bilder, liksom det talade och det skrivna språket kräver sina tolkningsramar. Myndigheten för skolutveckling skriver att barns bildspråk är ett uttryck för såväl påverkan som socialisering. Myndigheten skriver att bildspråklig socialisering grundas, liksom också annan språklig socialisation, i första hand i familjen. Härutöver spelar såväl förskolan som skolan en viktig roll.269
I den tidigare nämnda undersökningen Läsning skrivning bild i årskurs 2, redovisar Häggström och Lundberg utöver läsning och skrivning även barns förmåga att tolka och producera bilder.270 De kategorier som forskarna tillämpar vid resultatanalysen grundar sig framför allt på psykologiskt grundade utvecklingskriterier. Hållningen är diagnostisk och kriterierelaterad och bedömningen sker utifrån en tregradig skala. Begreppet diagnos blir i sammanhanget problematisk, då diagnos enligt gängse språkbruk innefattar betydelsen att bestämma, avgränsa och beskriva ett sjukdomstillstånd.271 Av detta följer att barnens bilder normeras utifrån ett antal kriterier som också anses kunna berätta något om barnets mentala status.
Uppgiften går ut på att förmedla information och kunskap om hur en björk ser ut till en brevvän i Afrika. Barnen ombeds alltså att skapa en informativ bild genom att föreställa sig en björk och rita/måla den bild de föreställer sig. Bedömningen, oavsett om den sker utifrån kommunikativa eller estetiska aspekter, tenderar att sammanfalla.272 Det gäller bildexemplet där barnet via sin bild anses visa att det behärskar ett nyanserat bildspråk och samtidigt uttrycker en bildmässig fantasi. Bildexemplen i rapporten åtföljs av graderade
268 Hagtvet, 1990, s. 113. 269 Rapport, 2003-12-03.
270 Häggström & Lundberg, 1990. Se även Eklund, 1990. 271 Angående ”diagnos” se Egidius, 2002.
272 En förklaring kan vara att kriterier för vad som utmärker exempelvis ”bildmässig fantasi” och ”nyanserat bildspråk” är kulturellt bundna och därför i sammanhanget svåra att både fastställa och gradera.
värdekommentarer. Någon bild visar på ett föga utvecklat språk. En annan uppvisar medelmåttighet, en tredje bild äger ett rikt och nyanserat bildspråk. I kommentaren till ytterligare en bild framgår att barnet genom sin bild misslyckas med att överhuvudtaget kommunicera björken som visuellt budskap.273 I bedömningen av estetiska aspekter anges, som nämnts, grader av bildmässig fantasi. En barnbild kan då visa på ett obetydligt utvecklat bildspråk med avsaknad av bildmässig fantasi.274 Utöver detta menar sig forskarna kunna bedöma om eleverna uppvisar tecken på osjälvständighet i de fall där bilduttrycket uppfattas schablonmässigt och stereotypt.