Vid insamling och bearbetning av empiri är ett vanligt fel att forskare lägger stor vikt på att samla in data för att sedan inte ha lika mycket tid att hinna bearbeta den på bästa sätt (Williamson, 2002). Därför följdes en utsatt plan att så tidigt som möjligt genomföra intervjuerna för att skapa rum för bearbetning och analys. Williamson (2002) skriver även att det vid kvalitativa studier kan vara bra att insamling och bearbetning av informationen sker parallellt. Därför har bearbetningen av materialet skett allt eftersom det samlats in för att hela tiden ha kontroll på allt material. Detta gör det även enklare att veta när det finns tillräckligt med data för att besvara studiens syfte samt för att inte riskerar att det samlas in mer data än vad som kan hanteras.
David och Sutton (2016) beskriver att det kan vara lämpligt att använda sig av ett datorprogram vid analys även i en kvalitativ studie, trots att det inte är lika vanligt som vid en kvantitativ studie. Användningen av ett datorprogram kan underlätta arbetet och påskynda processen med datasökning, kodning och teoribygge. Däremot genomfördes transkriberingen manuellt i denna studie likaså gällande kodningen. Detta då det kändes det mer naturlig eftersom det fortfarande var relativt ny information samt för att processa materialet ännu en gång.
För att underlätta processen med att bearbeta empirin följdes de nio steg som Williamson (s. 294, 2002) presenterar i sin bok. Dessa steg ser ut som följande:
1. Transkribera materialet
2. Läs igenom transkribering och bekanta sig med materialet 3. Kategorisera data
4. Lek med data 5. Skriv anteckningar 6. Organisera kategorierna 7. Leta ord
8. Forma preliminära teorier 9. Ställ frågor och va kritisk
Efter genomförandet av intervjuerna påbörjades transkriberingen av materialet så snart som möjligt, detta för att minnas detaljer och stämningen från intervjun. Under intervjutillfället spelades en ljudupptagning in för att underlätta transkriberingsprocessen och risken att missa viktig information minskar. I transkriberingen har intervjun skrivits ned ord för ord för att få ett enklare material att analysera samt koda. För att säkerställa att transkriberingen gått rätt till har materialet kontrollerats mot ljudupptagningen, detta har utförts innan påbörjad analys.
25
För att få en mer överskådlig bild av materialet har kortare sammanfattningar av varje intervju sammanställts. Till dessa sammanfattningar har även viktiga citat och nyckelord från intervjuerna lyfts fram för att underlätta analysen av materialet. Därefter har materialet kodats enligt en tematisk kodning, vilket innebär att transkriptet delas in i olika teman som sedan placeras in i olika kategorier samt underkategorier (David & Sutton, 2016). Williamson (2002) är i sin bok tydlig med att det är okej att arbeta med de olika stegen i önskad ordning då bearbetningen av materialet kan ske vid olika tidpunkter. Eftersom intervjuerna genomfördes vid olika tillfällen skedde bearbetningen i olika stadier vid olika tillfällen.
De första tre stegen i processen var det som la grunden till ett välarbetat material men det är därefter resterande steg som tillsammans ser till att studien får den kvalité som önskas uppnås. Dessa steg gav utrymme till att reflektera över detaljer samt kritisera den egna kodningen så den inte riskeras att ha uppfattats felaktigt. Till sist har det kodade materialet används för att forma preliminära teorier som presenteras i empiriavsnittet.
Etik
General Data Protection Regulation (GDPR) är något som funnits i åtanke under studiens gång, detta för att framförallt skydda intervjukandidaternas personuppgifter (Datainspektionen, u.å.). I denna uppsats tas detta hänsyn till i form av anonymitet och därav benämns personernas namn under pseudonymer. GDPR syftar till att skydda de grundläggande rättigheterna för en individ, främst i form av skyddande personuppgifter (Datainspektionen, u.å.).
En viktig faktor att ha i åtanke vid en kvalitativ forskning är de forsknings- och individskyddskrav som framställts av Vetenskapsrådet (u.å.). De har fyra generella huvudkrav som kommer beaktas och följas i denna studie. Dessa fyra är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Följande krav sammanfattas kort nedan och beskrivs hur de används i denna studie.
Den första regeln enligt Vetenskapsrådet (u.å.) är informationskravet som innebär att forskarna skall informera deltagarna villkoren för studien samt att det är frivilligt och att de kan avbryta sin medverkan. Denna studie ämnar uppfylla detta krav genom att berätta för intervjupersonenerna att det är valfritt att delta samt att de kan välja att inte slutföra intervjun om det önskas. Samtyckeskravet syftar till att personen själv skall bestämma ifall de godkänner att vara med i studien vilket är en viktig faktor. Även detta huvudkrav uppfylls innan intervjuerna påbörjas för att vara säker på att allt som sägs under intervjun har godkänts. Detta krav innefattar även att forskarna inte ska påverka intervjuobjektet vilket har försökts minimeras samt elimineras i denna studie genom att inte ställa ledande frågor.
26
Vetenskapsrådets tredje huvudkrav involverar konfidentialiteten, vilket innebär att all information som presenteras under intervjuerna ska behandlas med respekt och förtroende. För att uppfylla detta krav kommer studien lagra informationen utan att utomstående har tillgång till dessa handlingar samt att ljudinspelningen elimineras när studien har lämnats in och godkänts. Nyttjandekravet innefattar att den information som framkommer inte skall användas i annat syfte än forskningen. För att uppfylla det sista huvudkravet kommer den information som framkommer i intervjuerna inte användas i annat ändamål än denna studie.
Metodkritik
Det är viktigt att beakta att studien kunde tagit andra riktningar om ett annat tillvägagångssätt använts. Som Rienecker och Jorgensen (2009) beskriver finns det flera återkommande frågor som bör ställas för att påminna om de val som utgjort studien.
Till att börja med föll valet på en kvalitativ studie av den anledning att studien vill få djupare kunskap kring ett relativt nytt fenomen. Därav lämpar sig inte en kvantitativ studie då det inte är mätbara resultat som är önskvärda och troligen inte möjliga att genomföra. Ett generellt problem som ofta visar sig med en kvalitativ studie är generaliseringen, detta beskrivs ingående i Bryman och Bell (2013). Detta innebär i stort att resultaten från en kvalitativ studie ofta inte kan användas för mer än just den situationen som studien producerades för.
Vidare valdes fallstudie som forskningsdesign. Här fanns flera alternativa designer att välja på och studien hade kunnat ta flera olika vändningar. Hade valet exempelvis fallit på en longitudinell studie hade det behövts flera veckor för att analysera målgruppen, dock som tidigare nämnts passade sig inte denna typ av design eftersom syftet med studien är att fördjupa den redan befintliga kunskapen.
När det kommer till urvalet finns det en mängd potentiella personer som kunnat vara relevanta att prata med och bortfallet blev därför stort i denna studie. Detta beror på att förfrågan skickats till många fler än vad studien fick återkoppling från. Det kan tänkas att bortfallet till viss del beror på att mailet hamnat i skräpposten hos personerna eller för att de inte öppnat mailet. En annan faktor beror säkerligen på att många av förvaltarna är upptagna och inte har resurser till att hjälpa denna studie.
Intervjuerna är det som ligger till grund för den empiri som finns i denna studie. Detta innebär att både personen som intervjuar och respondenten spelar stor roll för hur studien ter sig. Även hur frågorna ställs har stor betydelse för studien och inte minst för hur respondenten påverkas till att svara.
27
I denna studie har en intervjuguide upprättats för att underlätta intervjun, men också för att kunna jämföra resultatet av de olika intervjuerna. Hade det istället varit en ostrukturerad intervju som var aktuell i denna rapport hade det varit svårare att analysera och jämföra resultatet av varje studie eftersom det kanske inte hade ställts samma frågor på intervjuerna. Likaså hade intervjuerna kanske varat olika lång tid vilket är en stor faktor till resultatet.
Det finns självklart både fördelar och nackdelar med så kallade ansikte mot ansikte intervjuer. Den första fördelen som beskrivs av David och Sutton (2016) är att det ofta ger högre svarsfrekvens genom att sitta ansikte mot ansikte med den som intervjuas. Vidare beskrivs den personliga kontakten som en värdeskapande nyckel för att få en bra intervju. Denna kontakt kan även potentiellt leda till en god relation och engagemang från kandidaten till forskningsstudien. En annan positiv faktor med valet av denna intervjutyp är att studien kan ha mer öppna frågor och intervjukandidaten får möjlighet att öppna upp frågan samt ge ytterligare förklaring om det önskas. Ordningsföljden av frågor är också ett bra exempel på en fördel som oftast uppkommer i samband med direkta intervjuer. Detta beror enligt David och Sutton (2016) att det blir en mer naturlig ordning på frågorna som ställs även om en intervjuguide har utformats. I studien stämmer detta väldigt bra överens med vad som hände under intervjuerna, detta eftersom en intervjuguide utformats. Dock följdes inte denna till punkt och pricka då det blev en del tilläggsfrågor men också då intervjukandidaten svarade på fler frågor åt gången. Detta ledde till att ordningsföljden på frågorna blev olika mellan intervjuerna, vilket i detta fall gav en bättre dialog mellan intervjukandidaten och intervjuaren.
De nackdelar som radas upp enligt David och Sutton (2016) är att respondenten inte längre förblir anonym. Trots att intervjuaren ger bekräftelse om konfidentialiteten finns det alltid viss risk för subjektivitet och intervjuareffekt. Intervjuareffekten innebär att personen som intervjuar kan ha vissa åsikter eller viss attityd som speglas under intervjun (Nationalencyklopedin 2, u.å.). Detta är något som har försökts undvikas men är självklart en viktig punkt att förhålla sig kritisk till. Vidare beskriver David och Sutton (2016) att intervjukandidatens svar kan förändras beroende på vem det är som leder intervjun, exempelvis beroende på ålder och kön. Detta går inte att undkomma i denna studie men förhoppningsvis påverkas inte intervjukandidaterna av detta. Det krävs även mer tid för personliga intervjuer då flera personers scheman ska sammanfalla, detta fungerade dock väldigt bra i denna studie.
28
Eftersom det även förekom en telefonintervju samt en mailintervju i studien är det viktigt att ta upp den kritik som finns riktad mot denna. Det som naturligt blir en brist vid telefonintervju och mail är exempelvis att gestikuleringar av intervjukandidaten inte framkommer. Likaså förklarar David och Sutton (2016) att en brist med telefonintervju är att svaren ofta inte blir lika innehållsrika eller välformulerade som vid en personlig intervju. En intervjukandidat tenderar att vid en telefonintervju svara kort och endast på frågan som ställts. Detta kan dock vändas till en positiv sak, genom att kandidaten endast svarar kort är det inte lika stor tidsåtgång på en telefonintervju och det krävs därför inte heller lika lång tid för att bearbeta materialet. Likaså kan det som ansågs vara negativt med en personlig intervju vändas till något positivt vid en telefonintervju.