Det som gör en intervju kvalitativ enligt David och Sutton (2016) är hur intervjufrågorna utformats men även hur stort utrymme intervjupersonen får att svara på. Vidare beskriver David och Sutton (2016) att det finns två olika sätt att utforma en intervju: strukturerad eller ostrukturerad. Det som skiljer dem åt är att en strukturerad intervju syftar till att form samt ordningsföljd på frågorna är densamma vid varje intervju utan utrymme för följdfrågor.
21
Vid valet av struktur har studien hamnat någonstans i mitten av dessa två, det vill säga med inslag av båda utformningstyperna, som enligt Bryman och Bell (2013) kallas för semistrukturerad intervju. Detta eftersom studien syftar till att gå in på djupet vid varje intervju för att förstå hur fenomenet fungerar snarare än att samla in data i form av enkäter. Dessutom får intervjupersonen chans till att vidareutveckla sina svar, vilket troligtvis inte hade framkommit på samma sätt under en strukturerad intervju. Detta gav en inblick i hur respondenten faktiskt upplever fenomenet som i sin tur bidrog med en djupare samt bredare kunskap för studien. Däremot vid en ostrukturerad intervju hade kanske syftet med frågorna inte kommit i fokus. Eftersom studien strävar efter att skapa överförbarhet och jämförbarhet av svaren som framkommer under intervjuerna krävs det viss struktur på frågorna och valet föll därför på en semistrukturerad intervju.
Urval
Vid valet av intervjukandidater togs det i ett tidigt skede fram olika fondbolag. När dessa valts ut var det dags att försöka hitta rätt person på bolaget som sedan kontaktades initialt via mail. De personer som kontaktades var de som ansågs ha en bra inblick i hur betalningsmodellen samt MiFid II har påverkat bolaget och dess arbete men också de som tordes stämma överens med det syfte studien har. Detta beskrivs enligt Bryman och Bell (2013) som ett målstyrt urval. Ett målstyrt urval innebär att personerna väljs ut med en strategi inför intervjun, det vill säga personerna är relevanta att intervjua baserat på de frågor som uppsatsen ämnar svara på och är således inte slumpmässigt utvalda.
När de potentiella intervjukandidaterna kontaktades förklarades upplägget av studien och i vilket syfte den utförs samt om de skulle ha möjlighet att ställa upp på en intervju. De som mottog ett mail var de personer som ansågs vara relevanta att prata med kring de frågor som ställs i denna studie. Initialt skickades mail ut till ett flertal kandidater där senare ett antal av dessa var tillgängliga och intresserade av att medverka i studien. Detta kallar David och Sutton (2016) för ett tillgänglighetsurval. Det är alltså de som troligen har möjlighet att besvara dessa frågor som studien vill utforska och ta reda på. Det anses vara en lämplig strategi när det skall ske forskning på en ny miljö eftersom studien ämnar forska på ett relativt nytt fenomen är detta urval lämplig för denna studie.
David och Sutton (2016) beskriver att urval kan ske selektivt eller teoretiskt. Detta innebär att människor väljs ut på grund av att de troligen lämpar sig för ämnet baserat på den kännedom som finns om personerna sedan tidigare. Därav kan forskarna vara helt fel ute ifall de inte har rätt kunskap eller vetskap kring huruvida personerna är rätt att kontakta eller inte. Denna studie hamnade därför någonstans mittemellan ett målstyrt- och selektivt urval med lite slumpmässig karaktär. Detta eftersom studien bara kunde intervjua de personer
22
som hade möjlighet och tid att ställa upp, men också det faktum att bara de personer som faktiskt besvarade det utskickade mailet kunde intervjuas.
En annan viktig faktor att tänka på är urvalets storlek som beskrivs av David och Sutton (2016). En av dessa faktorer är relaterade till tiden som krävs och då studien har en begränsad tidsram är denna faktor av betydelse. Tidsramen omfattar 20 veckor för att besvara den frågeställning som ställts upp. Den grundläggande faktorn till den storlek som valts ut i studien baseras på hur hög grad av konfidensnivå det blivande resultaten kommer att få. Ett större urval behöver dock inte betyda högre konfidensnivå och mindre urvalsfel utan kan i själva verket vara tvärtom (David & Sutton, 2016).
De urval som skett i denna studie var antal intervjuobjekt samt vilka kandidater som bör intervjuas. I studien har personer valts ut som tidigare nämnts av olika anledningar. Hur många som valdes var dels på grund av den svarsfrekvens som erhölls men också eftersom studien inte ämnar göra generella antaganden utan mer djupgående kunskap. Därav krävs endast ett mindre urval av personer där längre intervjuer genomförs för att uppfylla syftet med studien och därmed uppnått mättnad i studien. Detta eftersom studien fått ut ett bra resultat med färre men djupgående intervjuer. Det sista urvalet i studien var valet kring att endast intervjua en person som arbetar med betalanalyser. Detta val baserades på att ämnet betalanalys inte är den mest centrala delen i denna studie. Vid samtliga fyra intervjuer med kapitalförvaltarna nämndes ämnet betalanalys. Valet att intervjua en producent togs för att i senare skede i studien kunna analysera insamlat material från förvaltarna med stöd från informationen från producenten. Syftet var således inte att studera denna intervju djupgående utan mer som ett verktyg och stöd till övriga intervjuer.