För att få bättre kunskap om hur förvaltarna resonerar kring framtiden och hur de kan komma att påverkas var detta något som diskuterades under intervjuerna. Några av respondenterna uttryckte det som att förändringen i samband med MiFid II var bra för branschen. Studien har funnit ett samband mellan de respondenter som uttrycker sig positivt kring direktivet också arbetar på fondbolag av större karaktär. De mindre förvaltarna är de som tycker att direktivet har försvårat deras arbete och blivit negativt drabbade. När det gäller separeringen av exekvering och analys innebär det att fondbolaget måste uppskatta vad analysen är värd och vad detta bör kosta. Det har således blivit en större kostnadsmedvetenhet hos kapitalförvaltarna eftersom det nu blivit mer tydligt vilken summa som läggs på analysinformation.
Något som också blivit tydligare genom direktivet är att fler aktörer omfattas av MiFid II och det blir färre undantag för de som inte omfattas. Detta är något som Louise tog upp under sin intervju. Hon tror att deras bolag kommer att bli tvingade till att följa MiFid så småningom då det blir allt svårare för motparterna att separera vilka kunder som omfattas av MiFid. Med tanke på detta önskar många av respondenterna att direktivet ska förfinas och omformuleras för att bli mer anpassat för olika aktörer. Just detta togs upp i intervjuerna med både en stor förvaltare och en av de mindre vilket tyder på att det är en gemensam åsikt och inte en storleksfråga. Det handlar snarare om att direktivet kan anses vara orättvist, där de mindre fondbolagen får det allt svårare medan de stora fondbolagen exempelvis har kunnat dra ner på sina analyskostnader. Vad som kan tyckas vara svårt med resonemanget är att förvaltarna inte själva vet hur direktivet borde formuleras, men det kan konstateras att direktivet bör anpassas.
Ett annat ämne som också kom att diskuteras av respondenterna handlar om det ökade exekveringscourtaget. Tidigare år har handeln ökat kraftigt på marknaden vilket har bidragit till denna ökning. Exekveringscourtaget består av en procentsats av varje genomförd affär vilket innebär att denna del ökat ganska kraftigt på grund av den ökade handeln. Vad som diskuterats i studien är att exekveringsdelen kan komma att minska kraftigt om samhället går in i en lågkonjunktur som många av respondenterna presumerar.
58
Vad som kommer att ske i samband med en eventuell lågkonjunktur är osäkert. En sak som dock kan antas är att det kommer vara svårt för de små kapitalförvaltarna att fortsätta bedriva sin verksamhet på samma sätt som idag. I en lågkonjunktur väljer människor ofta att ta ut sina pengar ur eventuella placeringar och handeln på marknaden kommer att minska. Det kommer därav bli svårt att behålla en omfattande analysavdelning och antalet Sell side analytiker kan komma att minska på grund av de minskade intäkterna.
Minskade analytiker och begränsad betalningsvilja är något som alla respondenterna är överens om. Det tyder på att respondenterna har liknande framtidsbilder angående vilka som kan komma att bli mest drabbade i en eventuell lågkonjunktur. Då det kostar mycket pengar att bibehålla analysavdelningarna samt analytikerna kommer fokus att ligga på att endast bevaka de större bolagen som genererar de största intäkterna. De som kommer att bli mest påverkade är således de mindre förvaltarna eftersom de redan nu har det svårare med att tillgå information och drabbas hårdast av en minskning i analysverksamheten. En vidare konsekvens av detta kan vara att betalanalyser blir allt vanligare bland de små och medelstora bolagen.
I takt med att betalanalyser ökar tros även andra alternativa informationsvägar att växa allt mer på de finansiella marknaderna. Detta innefattar bland annat Financial hearing samt Introduce, vilket kan tänkas vara ett bra sätt för de mindre fondbolagen att ta del av information helt gratis. Detta kan i sin tur vara något som kan rädda de minsta fondbolagen från att konsolideras då de fortfarande kan anses vara konkurrenskraftiga om de kan tillgodose sig informationen på annat sätt. Det som dock bör noteras är att både Financial hearing och Introduce riktar sig till väldigt små noterade bolag vilket innebär att detta inte kan ersätta den traditionella analysen eftersom den även omfattar de större börsnoterade bolagen. Financial hearing och Introduce kan således användas som komplement där förvaltarna kan komma i kontakt med de minsta noterade företagen.
När Claes, producenten av betalanalyser, berättar om sin framtidsvision förklarar han att de ska fortsätta lägga stort fokus på kvaliteten och att hoppas att fler bolag på marknaden skall täckas. Likt övriga respondenter tror även Claes att framtiden för betalanalyser ser positiv ut. Han hoppas på att betalanalysen kommer att öka och den optimala situationen som han beskriver innebär att alla börsnoterade bolag har minst två oberoende bevakare. Han menar att marknaden således kommer uppfylla högre transparens gentemot investeraren.
59
Konkret kan det konstateras att framtidsfrågan är väldigt olika beroende på vilken respondent som frågas, någon är nöjd medan en annan är väldigt missnöjd. Dock är önskemålet att MiFid II direktivet ska omformuleras samt anpassas och vid en eventuell lågkonjunktur är det framförallt de mindre förvaltarna som kommer bli ytterst påverkade.