Intervjun med Bertil ägde rum på företagets kontor i Stockholm den 19:e februari 2019. Bertils yrke är förvaltare och han förvaltar i princip bara svenska aktier numera. Han har tidigare arbetat som aktiemäklare på 80-talet och en bit in i 90-talet innan han blev förvaltare. Vidare information som Bertil berättade var att han klarat sig rätt bra i branschen på grund av sin erfarenhet och att han känner så otroligt många människor. Hade han däremot varit helt ny i branschen hade det varit en begränsning och besvärligt. Historiskt sett säger Bertil att de investerade i flera länder men under de 42 åren som han arbetat i branschen har det blivit mer begränsat och specialiserats. Man bör numera vara en expert på någon eller några marknader och inte ha en blandad förvaltning. Därav har han en komparativ fördel i Sverige men skulle även kunna tänkas ha en uppfattning kring vad som händer i övriga norden.
Vidare frågar vi kring hur en vanlig arbetsdag ser ut för Bertil, hans svar på detta är att han varje dag kollar på aktuellt samt rapport på tv där han ser beslutsfattare och politiker. Han läser även tidningen eftersom alla nyheter är ju mer eller mindre lokala. De utländska nyheterna kan han följa på distans och ändå förstå vad som händer där och hur det kan komma påverka oss. Men han är inte så insatt i exempelvis tyska politiken och vet inte riktigt vart dem är påväg så att säga. Bertil nämner sedan vikten av att ha en relation till personerna som äger och driver företagen, man kanske inte känner personerna men man kan få en möjlighet till att lyssna på föredrag de håller eller träffa dem i olika officiella sammanhang. Det är sådana små pusselbitar som gör att man är en bättre förvaltare och vet mer om de bolag man har affärer med än bara ser hårda siffror enligt Bertil.
Vidare beskriver Bertil hur det har sett ut med analyser genom tiden. Förr i världen fanns det inte några analytiker utan det fanns istället skickliga journalister som skrev för affärsvärlden, som finns kvar än idag. Det fanns självklart flera tidningar men affärsvärlden var den som var bäst på den tiden. Då gjorde journalisterna light analys skulle man kunna kalla det, men det uppstod ett behov av att fördjupa sina kunskaper om olika bolag och det var på det viset som skrået analytiker uppstod. I takt med att tiden gått så har analytikerna blivit fantastiskt duktiga på det dem gör och mer specialiserade än tidigare. Bertil fortsätter att berätta att i tidningen kan det ibland stå att analytikern hade fel, men det är bara bullshit eftersom de oftast inte har fel. De kan ha fel på att gissa kursen men det är ju något helt annat. Börsen drivs av girighet och rädsla. Analytikern går ju bort sig om de har fel i vad bolaget håller på med eller gissa helt fel vinst men de gör dem ju oftast inte utan de tvingas att göra något som nästan är helt omöjligt, det vill säga vad ska bolaget vara värt.
81
Vi frågade under intervjun hur Bertils tankar går kring hur de har påverkats av MiFid II och hans svar är att de blivit oerhört negativt drabbade. Han förklarar vidare att det hänger ihop med att de är ett litet företag och har därför inte råd att vara med och köpa analyser från alla som de skulle vilja köpa av separat på det vis som det nu går till. Självklart är det så att dem som är bäst är även de som är dyrast, det finns ju dem som vill ha väldigt mycket pengar för sin analys. Den del som nu kallas exekvering bakade man tidigare ihop och gjorde affärer, indirekt belastas ju inte företaget utan det belastade fonden, som en transaktionskostnad. Bertil beskriver sedan hur de inte kan ta ut analyskostnaden från fonden, detta innebär även att den analysinformation han tilldelas blir mindre och mer begränsad, det är en oerhört negativ konsekvens. De får nu betala analysen separat från företaget och sen betala mindre för exekveringen. Bertil förklarar sedan varför de fått konsekvenser genom MiFid, det är främst eftersom de har och håller på med diskretionär förvaltning för enskilda uppdrag. Hade de bara haft en fond kanske det kommit undan så bankerna och fondkommissionärerna kunde fortsätta skicka. Som det ser ut nu får de inte skicka till företaget om de inte betalar för det. Han säger att MiFid uppkom för att stoppa den korruption som finns i finansbranschen i Europa, men läget ser inte ut så i Sverige men blir ändå straffade av regelverket.
Det har nu blivit svårare för analysavdelningen att täcka sina kostnader för att det är svårt att betala specifikt för den här produkten från egna resultaträkningen eftersom den typ av lönsamhet inte riktigt finns. Det är viss överetablering när det kommer till fondbolag i Sverige i förhållande till hur stora dem är och många analysavdelningar har bantats ner, det har blivit en kraftig generell åderlåtning efter att MiFid II infördes. Bertil säger sedan att han känner en hel del av de människor som nu blivit arbetslösa. Man har försökt upprätthålla sina analysavdelningar genom att anställa unga, billiga, gröna som är produktiva men långt ifrån så dyra som någon med 30 års erfarenhet. Gissningsvis tror Bertil att analystäckningen, bortsett från betalanalys har minskat med kanske upp till hälften.
Vidare säger Bertil att alla träffas ju inte av MiFid II, detta visar på den konsolidering som kommer accelerera i branschen nu. Det innebär att små förvaltare inte kommer klara sig, det hänger förvisso inte bara ihop med MiFid utan framför allt de ökade regelkrav på compliance och risk som införts. Det regelverk som införts är skapat för de allra största förvaltarna men även de små tvingas applicera dessa regler vilket inte riktigt är lämpligt. Detta kommer leda till att små förvaltare inte kommer kunna bedriva sin verksamhet utan kommer sugas upp i större verksamheter, för att försöka skapa skalfördelar för att kunna bära de kostnader som krävs för compliance risk och regelverk. Bertil säger att detta egentligen handlar om något mycket större än MiFid II men att det har självklart en påverkan.
82
När vi frågade Bertil hur betalningen sker för analyserna förklarar han att de betalar en fast summa per år för att erhålla analysservicen. Har de inte råd att betala någon för denna service så kommer de inte heller erhålla någon information från dem. Detta har blivit en skillnad med MiFid II eftersom de har blivit av med informatörer och får istället fokusera på ett färre antal vilket har påverkat dem negativt. Det kanske inte har så stor betydelse om det dras ner från 15 till sex men blir det från sex till tre så har det väldigt stor betydelse. Sen är det ju såklart en förhandling och de olika aktörerna är olika tuffa beroende på hur bra de tycker att deras produkt är. De som vill ha mest pengar är dem som har fulltäckande analysavdelningar och sånt kostar enorma summor att driva.
När det kommer till att välja motpart frågar vi Bertil hur de brukar tänka, vem väljer de att vända sig till. Han berättar att dem får titta på hur mycket pengar de tycker att de ska investera för att få tag på analyser, det är nummer ett. Sedan kollar de självklart på vilka som är bäst och om de har råd med dessa, det är en avvägning. De har dock valt ut några som de handlar med och några som de tidigare hade har de helt enkelt fått avsluta med. Vilket Bertil säger var märkligt eftersom det gått till på visst sätt i 40 år och nu under de två senaste åren har det blivit ett helt annat system som han inte alls tycker leder till något positivt.
Däremot berättar Bertil att de har funnit andra vägar att ta del av information med tanke på det nya regelverket. Eftersom de inte har lika många motparter längre har vikten av att ta till sig information blivit större. Vad som nu skett är att det skapats en tjänst som heter Introduce där man följer småbolag som betalar för att få sin aktie analyserad och bevakat. Men de får också någonting mer, de får kontakt med marknaden. Vidare berättar Bertil att de har event i Stockholm där de har korta företagspresentationer och dessa ska vara gratis att lyssna på. Bertil säger att det har gjort att det nu uppstår nya möjligheter för honom att leta bland de här små. På dessa träffar får man mycket information och modeller berättade för sig på kort tid, men ändå på ett balanserat sätt. Man får här en ytterligare möjlighet att ta del av det som sägs och upptäcka nya intressanta företag.
Bertil förklarar även att det finns ett annat fenomen som kallas Financial hearing där bolagen betalar för att arrangera träffar och presentera sig. Dessa bolag har inga analyser utan anordnar event för att få berätta vad de håller på med, vilket har blivit ett stort fenomen för de mindre bolagen. Alltså har två nya sätt uppkommit på marknaden för att tillgå information i samband med att MiFid II uppkom.
Längre in i intervjun kommer vi till betalanalyser som uppkommit i samband med den nya regleringen. Bertil förklarar att det är en affärsmodell som försöker få företagen att betala för att bli analyserade. Han beskriver sedan det hela som ett motsatsförhållande eftersom om
83
man betalar någon för att analysera bolaget vill man inte att det skall stå exempelvis ‘’sälj så länge det finns en kurs’’. För att klara sig ifrån den problematiken läggs istället mer vikt vid företagsbeskrivning och företagsmodellen, vilket tycks ha fungerat bra. I den mån Bertil vill använda sig av betalanalyser så har han möjlighet att få tag i dessa. Han förklarar att det finns vissa som vill ha hutlösa summor pengar för en betalanalys och på så vis rensas de minsta bolagen och kanske vissa medelstora ut eftersom de inte kan eller vill betala så pass mycket pengar. På så vis har marknaden löst problemet med att ingen har råd att följa och analysera bolag ‘’gratis’’.
Till sist i intervjun frågar vi hur Bertil ser på framtiden och hur han önskar att framtiden utvecklar sig för deras bolag. Han tror att det kommer att ske uppköp så att det blir några större bolag och de mindre kommer konsolideras. Detta innebär i praktiken att de stora blir större och de små dem försvinner, detta på grund av förändringarna i regelverket. Bertil tror att också att det är syftet och att myndigheterna vill ha färre att övervaka, vilket blir enklare för dem. Vad Bertil i samband med detta förklarar för oss är att det kommer bli färre fondbolag och färre förvaltare. De som sen blir kvar kommer bli mycket större än tidigare och denna trend tror han är något som kommer accelerera. Kopplar vi detta till företagsanalyserna innebär det att färre kommer ha råd med fullserviceanalysavdelningar och små samt medelstora kommer ha betald analys. Den optimala framtiden beskriver Bertil som att de borde definiera regelverket mer beroende på vad man har för typ av verksamhet. Det han önskar är att det borde i framtiden vara lägre krav för mindre bolag, dock tror han inte att detta kommer att ske eftersom myndigheterna vill ha bort de minsta bolagen. Detta är förvisso bara hans egna personliga tankar och Bertil säger till sist att det är enklare om det inte finns så många bolag utan bara rejält stora med resurser.
84