För att få en bättre bild av hur respondenterna påverkats av den nya regleringen ställdes frågan huruvida de sett någon förändring i samband med införandet av MiFid II. Det som blev intressant för studien var att alla respondenterna klargjorde samma bild, det har blivit svårt för de minsta fondbolagen och för de allra största fondbolagen får det inte en betydande roll. Detta innebär att respondenterna inte upplever samma påverkan i sina bolag eftersom vissa av dem är av större karaktär och några är mindre, men de visar samma bild av hur det ser ut på marknaden. Stefan börjar med att berätta att han upplever det som en branscheffekt och i samband med uppdelningen av exekvering och analyskostnader har det blivit en tydligare budget för analysen. Dock har detta inneburit att det samlade courtaget i Sverige gått ner enligt Stefan. Det beror på att det numera blivit mer tydligt vilka summor som läggs på analystjänsten vilket fått intressenter att ifrågasätta detta och undrar ifall det verkligen är värt det. Fondbolaget har således blivit mer medvetna om sina kostnader.
I samband med detta tror Stefan även att antalet analytiker har minskat och att det skett viss utslagning i branschen eftersom det inte längre är lika lönsamt att ha en stor analysavdelning. När denna förändring skedde har många analyshus istället försökt att hitta nya intäktskällor och det är på så vis tjänsten betalanalys har vuxit. Louise som arbetar på ett större bolag förklarar att de inte blivit påverkade i sitt arbete eftersom de inte omfattas av MiFid II direktivet. Dock trodde hon att de skulle bli mer dragna åt MiFid-facket. Samtidigt är deras motparter tacksamma över att de slipper skriva nya avtal med ytterligare en part. Anledningen till att MiFid II infördes var att det skulle skapa mer transparens mot kunden enligt Louise och på så vis redogöra för vad som lades på analys respektive exekvering. Detta har även framkommit under de övriga intervjuerna. Dock är inte Louises bolag av denna karaktär och behöver inte dela upp redovisningen av analys och exekveringskostnader.
Bertil berättar under sin intervju att de blivit oerhört negativt påverkade av MiFid II och att det hänger ihop med att de är ett litet fondbolag och har därför inte råd att köpa analyserna separat på det vis som det går till idag. Tidigare bakades det som nu kallas exekvering ihop när affärerna gjordes vilket gjorde att det indirekt inte belastade företaget utan det var fonden som belastades, i form av en transaktionskostnad. Bertil berättar att de inte kan ta ut analyskostnaden i från fonden, det är dock möjligt men de har aktivt valt att inte göra det.
39
Han säger att fondandelsägarna i teorin är kortsiktiga vinnare, medan den analysinformation som han får blir mindre och mer begränsad. Bertil berättar sedan att de påverkas av MiFid II eftersom de håller på med diskretionär förvaltning för enskilda uppdrag, hade de inte arbetat med detta hade de undgått MiFid direktivet. Som det ser ut nu får de ingen analysinformation om de inte betalar för den.
Elsas svar kring påverkan av MiFid II är att de särredovisar kostnaderna för analysen istället för att klumpa ihop det med kostnaderna för exekvering som tidigare gjordes. Hon förklarar att det är den huvudsakliga förändringen för dem, en administrativ förändring.
Bertil förklarar även att analysavdelningarna har fått svårare att täcka sina kostnader eftersom det är svårt att få fondförvaltare att betala specifikt för produkten direkt från sin egen resultaträkning. Han uppskattar att cirka hälften av analysavdelningarna har avvecklats som en konsekvens av detta. Bertil berättar att det även handlar mycket om vem analyshusen vill göra affärer med vilket leder till att de mindre fondbolagen och även en del medelstora fondbolag försvinner bort och fokus läggs istället på de stora förvaltarna. Vidare berättar han att det inte är alla aktörer som träffas av MiFid II vilket han tror kommer leda till en konsolidering i branschen som kommer att accelerera. Bertil menar att regelverket är skapat för de stora institutionerna men appliceras även på de små vilket är väldigt märkligt. Detta kan komma att leda till att många små förvaltare inte kommer kunna bedriva sin verksamhet och kommer istället gå ihop med andra för att skapa skalfördelar, vidare blir de större aktörerna ännu större. Bertil säger till sist att det dock är en mycket större fråga än MiFid II men att det har en stor påverkan. I det stora hela har de alltså blivit väldigt negativt påverkade av det nya direktivet.
Bertil nämner även en annan konsekvens av MiFid II som inte fått lika stor uppmärksamhet, det är att flertalet analyshus har helt slutat att lämna sina estimat på de bolag dem följer. Vad det innebär är att de små och medelstora börsnoterade bolagens vägda vinstestimat blir mer eller mindre obsoleta. De sammanställda förväntade vinsterna i bolagens rapporter har blivit helt förvridna på grund av att bland annat banker slutat lämna ut sina prognoser för de små och medelstora börsbolagen. Vilka som framförallt drabbas av detta är allmänheten och de mindre förvaltarna som inte har någon direkt tillgång till övriga analyser. Detta innebär att de inte vet vad analytikerna har för förväntningar på bolagen. Bertil säger att även detta är en mycket negativ effekt av MiFid II för dem men även för andra.
40
Betalanalyser
Intervjuerna med förvaltarna resulterade även i ämnet betalanalys, vilket de är bekanta med och upplever att det blivit en större del i branschen. Till en början under Stefans intervju berättar han att det måste framgå i betalanalysen att det inte är en vanlig aktieanalys utan att det är en betalanalys. Det finns inte heller någon rekommendation eller riktkurs på dessa analyser. Det är oftast de mindre börsnoterade bolagen som använder sig av denna tjänst eftersom analyshusen som utför den traditionella aktieanalyserna har valt att lägga större fokus på de stora börsbolagen. Stefan börjar sedan diskutera lite kring huruvida en betalanalys är objektiv eller inte, han har dock inga belägg för de ena eller andra.
Man har ett snällare snitt om man får betalt för att göra en analys
Han berättar sedan att betalanalysfenomenet redan var aktuellt för cirka sju år sedan men att betalningsviljan var låg och regelverket något diffust, det är först nu som trenden har vuxit. Louise berättar att betalanalyser blivit väldigt mycket större på de senaste åren och svarar likt Stefan.
Det är oftast de mindre bolagen som inte annars har lika mycket handel i sin aktie som gärna vill att någon ska ha bevakning på dem
Louise förklarar likt Stefan att det måste framgå att det är en betalanalys samt att analytikern inte får ange rekommendationer eller riktkurs. Det är lite fler regler kring betalanalysen än vad som finns för den traditionella analysen. Hon berättar sedan att eftersom de har tillgång till all information på grund av att de inte omfattas av MiFid får de även ta del av betalanalyser. Även Bertil är inne på objektiviteten som Stefan diskuterade kring.
Om jag är ett litet företag och vill ha mitt bolag analyserat, då vill jag väl inte att det ska stå att det här är det sämsta jag sett, sälj medan det finns en kurs. Det kommer inte kännas bra om jag dessutom ska betala för att få reda på att det finns ett motsatsförhållande
Bertil berättar att det finns vissa producenter av betalanalys som klarat denna problematik bra eftersom de har valt att inte lägga lika mycket fokus på själva värderingen av bolaget utan istället ägna sig åt företagsbeskrivningen. Vidare liknar han detta vid att anlita en advokat, förväntningen på advokaten är att den ska företräda mig eftersom jag har betalat, advokaten ska således inte företräda min motpart men advokaten bör samtidigt inte heller ljuga. Bertil berättar att det nu har exploderat och många har tagit efter de som var först med betalanalyser, vilket har varit kul att se. Han förklarar att de kan få tag i betalanalyser i den mån han vill men vissa tar mycket betalt och då har de inte riktigt möjlighet att vara med. På de viset blir de minsta och vissa medelstora fondbolag utrensade eftersom de inte kan eller vill betala de summorna som de stora fondbolagen kan.
41
Bertil menar på att marknaden har löst sig själv med att ingen har råd att följa och analysera bolag gratis. Till sist avslutar han med att det har vuxit fram väldigt många bolag på kort tid som sysslar med just betalanalyser, både på gott och ont.
Framtiden
För att runda av intervjuerna ställdes avslutningsvis frågan hur tror att framtiden för marknaden och aktieanalyser kommer att se ut samt hur de skulle beskriva den optimala situationen för dem.
När det gäller separeringen mellan exekvering och analys som uppstått som en konsekvens av MiFid II uttrycker Stefan att han tror att denna förändring var bra för branschen. Det har lett till att alla förvaltare måste tänka till och göra en värdering av vad de erhåller för värde samt vad det bör kosta att erhålla analystjänsten. I slutändan är det kunderna som betalar för analysen och denna förändring har bidragit till en tydligare kostnadsmedvetenhet. Louise vars arbetsplats i dagsläget inte omfattas av MiFid tror att de på längre sikt kommer att knuffas in i MiFid-facket. Det kan bli svårt för motparterna att hålla reda på vilka som omfattas av MiFid och vilka som inte gör det, de olika undantagsfallen kan bidra till en svårarbetad miljö för motparterna. Hon berättar vidare att olika firmor som i dagsläget inte omfattas av MiFid har liknande tro om att branschen kommer att dras mot MiFid på längre sikt. Detta är dock inget som Louise oroar sig över.
Det ganska skönt också, att inte leda racet utan se lite hur blir det, hur blir standarden, utan mer sist på bollen när allting funkar och när man fått en standard för det eller när man fått lite mer rutin på det
Stefan fortsätter med att presentera en teori som han haft under en längre tid. Under de senaste 10 åren har börsen gått väldigt bra vilket inte bara har resulterat i ökad handel utan även ökat antal börsintroduktioner vilket gynnat omsättningen på börsen. Stefan väljer här att bortse från analyscourtaget som har varit fokus genom intervjun och istället pratar mer om exekveringscourtaget. Då exekveringscourtaget består av en procentsats av varje genomförd affär betyder det att denna del har ökat i och med den ökade omsättningen på börsen. Stefan berättar vidare att om en eventuell lågkonjunktur kommer kan det innebär att exekveringsdelen kommer att minska markant.
Börsvärdena faller, man börjar handla mindre, det tas ut pengar från fonderna och såna här saker, vi får mindre förvaltarkapital
I och med den minskade handeln kommer exekveringscourtaget således att minska. Stefan tror även att risken finns att branschen hamnar i liknande läge som de befann sig i under finanskrisen, där de flesta firmor gick med förlust.
42
Stefan tror även att det kan bli svårt att i en lågkonjunktur behålla de omfattande analysavdelningar som finns idag och ponerar att antalet analytiker på Sell side kommer att minska. En konsekvens av detta kan bli att betalanalyser kommer att öka allt mer. Bertil kommer in på samma spår som Stefan tidigare pratat om, att det kommer bli svårt att bibehålla en fullserviceanalysavdelning. Analyshusen kommer enligt Bertil att fokusera på att bevaka de stora börsbolagen där det finns stora affärer att genomföra vilket leder till att mindre börsbolagen kommer att nyttja betalanalyser i större utsträckning. Även Elsa har en liknande framtidsbild. Hon svarar att gissningsvis kommer den totala kakan fortsätta att minska och antal leverantörer av företagsanalyser minskar något. Betalningsviljan hos förvaltarna kommer fortsätta vara begränsad och sannolikt kommer det bli färre analytiker.
När det kommer till Bertil har han en tydlig åsikt om hur han tror att framtiden kommer att se ut. På grund av regelverksförändringarna har de små fondbolagen drabbats hårt. De stora förvaltarfirmorna kommer att bli större och de små kommer att försvinna berättar Bertil. Han tror vidare att det är just detta som lagstiftarna och myndigheterna vill, de vill ha större pjäser som blir enklare att kontrollera. Bertil berättar sin teori om drivkraften bakom direktivet, genom att ha större och färre fondbolag att bevaka underlättas arbetet för myndigheterna. Detta kan sätta press på de aktörer som finns kvar och rimligtvis kommer det uppstå färre skandaler som bolagen själva då kan hantera.
Denna diskussion uppkommer även under intervjun med Louise. Hon berättar att hon förstår syftet med MiFid II direktivet, att öka transparensen för kunderna men det borde ha formulerats på ett annorlunda och bättre sätt. Hon berättar att hennes arbetsplats som är en stor förvaltare inte kommer att drabbas lika hårt jämfört med en mindre förvaltare. Hon berättar att gissningsvis är de flesta motparter intresserade att behålla dem som kund men en liten kapitalförvaltare kommer inte kunna betala lika mycket vilket kan leda till att motparterna säger ifrån till de mindre förvaltarna. Louise tror därför att det kommer bli svårt för de mindre kapitalförvaltarna att klara sig. Louise anser därmed att problemet med utformningen av direktivet ligger i att de stora förvaltarna får tillgång till mer information än de mindre aktörerna.
Samtliga respondenter uttrycker därmed liknande åsikter om att det troligtvis kommer bli färre analytiker på Sell side. Vidare kan de mindre kapitalförvaltarna kommer få det tufft att bedriva sin verksamhet vid en framtida lågkonjunktur. Stefan tror att de firmor som är duktiga på corporate finance är de som kommer klara sig bäst, således finns det två ben att stå på som stärker varandra.
43
Vidare hoppas Stefan på att det inte kommer lika mycket nya regleringar i framtiden. Han uttrycker att det kan vara kämpigt för sina medarbetare som arbetar med risk och compliance frågor. Stefan berättar att det är enormt mycket regelverk som måste tas i hänsyn i arbetet och det är inte helt enkelt för att förstå. Även här drar Stefan kopplingen mellan stora och små fondbolag.
Sen funkar det väl hyggligt bra om man är ett någorlunda stort fondbolag då men för ett litet fondbolag så är det svårt, svårt att orka med alla regleringar. Jag tror att var för sig är säkert varje regel motiverad varför den ska vara där men när man summerar allting så blir det rätt konstigt
När Bertil avslutningsvis resonerar kring den framtid han önskar uttrycker han att om myndigheterna vill att mindre fondbolag ska uppstå och finnas kvar bör direktivet differentieras samt omformuleras. Han skulle vilja att regelverket anpassas beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs. När det gäller regleringar berättar Bertil att han inte förstår att han behöver övervakas av sex personer. Han föreslår att det kunde räckt med tre personer, en intern, en som granskar den interna samt en extern. Detta kopplar han till det han uttrycker om att direktivet bör differentieras. Det borde vara lägre krav för mindre bolag, berättar Bertil. Han avslutar med att han inte tror att denna anpassning kommer att genomföras, myndigheterna vill ha bort de små, berättar Bertil.
Elsa avslutar däremot sin intervju i en mer positiv anda. Det finns inget konkret som hon skulle vilja ändra på, hon uttrycker att hon är nöjd med situationen de befinner sig i just nu.
44