Vidare in på den andra av studiens två huvudfrågor har studien visat att även när det gäller betalningen till motparterna har storleken på fondföretaget spelat stor roll. Till en början har majoriteten av respondenterna uttryckt att MiFid II haft stor inverkan på den rådande betalningsmodellen. Den enda som inte påverkats är Louises arbetsplats eftersom de inte omfattas av MiFid av olika skäl. Alla respondenterna har en budget som de baserar sin betalning av analysen på samt att de betalas årsvis för analystjänsten. De stora fondförvaltarna förklarar betalningen som att det sätts en budget som är baserad på vad analysen samt tjänsten tycks vara värd. Den enda skillnaden för Louises arbetsplats är att de inte har en ren budget som endast avser analyskostnaderna. Bertil som arbetar på ett mindre bolag har berättat att de betalar en klumpsumma per år för att erhålla analysservicen. Summan fastställs genom en förhandling mellan Sell side och Buy side. Elsa har likt de andra fondförvaltarna en budget som hon förklarar fördelas ungefär lika på alla deras leverantörer av analyser. Däremot finns det några analyshus som ger mervärde och således anpassas priset för dessa motparter. Detta innebär att de analyshus som ger Buy side mer värdefulla analyser får också något större del av budgeten än de som inte bidrar med lika mycket värdeskapande.
Vad som kan utläsas av detta är att de större fondbolagen har något mer makt i betalningen eftersom det är de som mer eller mindre sätter ett pris till motparten utan att det är någon vidare förhandling. Ses det istället till de mindre fondbolagen får de ofta ett givet pris som antingen kan accepteras eller nekas alternativt att parterna förhandlar kring ett passande pris. Detta innebär att de små fondbolagen har mindre att säga till om när det kommer till betalningen.
52
Således har studien funnit ett samband mellan att vara ett större fondbolag och kunna sätta ett pris utan att det sker något avslag. Likaså får ett mindre fondbolag mer eller mindre bara acceptera det pris som sätts och kan endast få analyser av de motparter som de har råd att betala. Detta kan även tänkas ha att göra med att ett mindre bolag inte har lika mycket kapital att röra sig med och kan således bara betala ett visst antal kronor därefter blir de bortprioriterade alternativt måste tacka nej till priset. Detta är något som Bertil även konstaterade under sin intervju, i vissa fall har de fått avstå en motpart på grund av bristande budget. Ett större fondbolag kan betala mycket mer och kan därför vara med och konkurrera med de bättre analysfirmorna. Däremot har de mindre förvaltarna uttryckt det som att viss förhandling sker, dock verkar det som att det finns ytterst litet utrymme för förhandling av priset.
Förklaringen till att fondbolagen drar ner på antalet motparter behöver inte bara handla om den begränsade analysbudgeten. I och med uppdelningen mellan exekvering och analyskostnaderna har det uppstått en ökad kostnadsmedvetenhet hos Buy side. Samtliga respondenter har konstaterat att analystjänsten är en väldigt central del i deras arbete. Däremot har förvaltarna börjat ställa sig frågan huruvida ytterligare en motpart av analyser kan bidra med ökad avkastning för kapitalet. För att motivera valet av att lägga till ytterligare en motpart behöver dennes analysinformation anses vara så pass viktig och värdefull att det är värt att betala för. Det handlar således om att värdet ska överstiga kostnaderna för tjänsten. Exempelvis kan den första analysmotparten bidra med visst alfa, det vill säga viss avkastning. Adderar förvaltaren ytterligare en analysmotpart kommer alfa värdet troligtvis inte fördubblas. Någonstans kommer därmed förvaltaren att uppleva en mättnad där analystjänsten kostar mer än vad den bidrar med. Tidigare var inte detta ett lika stort problem då Buy side inte betalade direkt för analystjänsten.
Respondenterna har uttryckt att budgeten fördelas på deras motparter, vilket tidigare har nämnts. Exempelvis kan det göras en jämförelse mellan budgeten hos de olika fondbolagen. Om den övergripande budgeten baseras på en procentsats av det totala kapitalet under förvaltning är det naturligt att ett stort fondbolag har en betydligt större analysbudget än ett litet fondbolag. Vidare förklarade både Stefan och Louise att deras bolag använder sig av utvärderingssystem respektive rankningsystem. Således blir motparternas betalning baserad på rankningen som motparten har. Detta kan kopplas till teorierna kring värdeskapande samt prissättning eftersom respondenterna nämnt att betalningen baseras på hur mycket de tycker att analysen är värd. Det innebär att om en förvaltare tycker att analysen är väldigt givande och kunskapsmässigt bidragande för dem kommer de också tycka att värdet på analysen är högt.
53
Omvänt ser det likadant ut om förvaltaren inte tycker att analysen är något vidare bra kommer inte heller analysen vara av värde för förvaltaren och betalningen blir inte heller lika hög.
Ett pris på en tjänst skall spegla den arbetstid som krävts för att framställa tjänsten, i studiens fall en bolagsanalys. Detta innebär att priset sätts i relation till hur mycket arbete det tagit att ta fram analysen, det vill säga kostnaden för tillverkningen. Det kan tyckas vara svårt att ta fram ett pris på en tjänst men värdet måste jämföras med det som erhålls samt vad det skulle kosta att utföra arbetet själv. Även detta fick studien belägg för under intervjun med Stefan, han förklarade att priset på en tjänst måste relateras till vad det hade kostat att ta in en konsult för att utföra arbetet. Det är i linje med vad studien har påvisat då betalningen, som tidigare nämnts, baseras på hur mycket värde som ligger i analysen. Det är dock detta som är det svåra i och med den nya betalningsmodellen, vad är en analystjänst värt? Samtliga respondenter utför en typ av värdebaserad prissättning beroende på vilken kvalité det är på tjänsten som erhålls. Däremot kan ingen av dem konkret säga vad som ger ett visst värde och hur detta slutligen ska prissättas. På grund av att värdet varierar från år till år kommer även den slutliga betalningen att variera.
Vad som även kan antas när det gäller analysen är att tjänsten eftersöks på grund av att Buy side själva inte besitter kunskapen att utföra en djupgående analys. Således handlar det hela inte bara om ett pris utan även en utmärkt tjänst, vilket innebär att tjänsten skall vara så bra att priset mer eller mindre är ointressant. Även detta fick studien svar på från Stefan eftersom han nämnde att det aldrig hänt att någon motpart har nekat ett bud, vilket leder till slutsatsen att deras tjänst är så mycket värd för parterna att priset är av mindre betydelse.
En viktig aspekt att ta upp när det kommer till värde är vikten av kundrelationer, något som kan vara mycket dyrt för företagen. Teorin kring relationer säger att det är dyrare och kräver mer arbete att attrahera nya kunder än att bevara de befintliga kunderna. Det är även något som tagits upp under intervjuerna, dock ur en annan synvinkel. Förut kunde analysmotparterna få ett betyg i rankingsystemetet som baserats på gamla meriter men även på hur nära relation förvaltaren hade med motparten. Idag efter att MiFid II direktivet har införts är detta inte längre möjligt. Således kan det hända att det blir mer konkurrens och att bolagen måste erbjuda mer betalning för att få behålla sina motparter. Dock har det inte verkat som att detta blivit ett problem för respondenterna eftersom det inte är något som nämnts under intervjuerna.
54
Som tidigare nämnts har de stora fondbolagen mer makt i betalningsfrågan eftersom dessa ger ett erbjudande till analysmotparten som motparten allt som oftast godtar. Likt Stefan berättade kan analyshusen i teorin neka ett erbjudande men detta har aldrig hänt och Stefan själv tror inte att det kommer hända. Teorin kring varför analysmotparterna är mer undergivna i betalningsprocessen mot stora fondbolag är på grund av att stora förvaltare har större budget avsedd för analys. Det som däremot utmärker sig är att Stefan berättar att de numera minskat sin analysbudget samtidigt som Bertil förklarar att det blivit dyrare för dem att erhålla information. Detta kan bero på att de stora fondbolagen nu blivit mer kostnadsmedvetna men betalar fortfarande en stor summa till analyshusen. Som motpart och leverantör av analyser tror Stefan att analyshusen vill behålla de stora fondförvaltarna som kunder. Dessa genomför många affärer och således är mer benägna att generera intäkter åt analysföretagets exekveringsavdelning samt köpa andra produkter av motparten.
Eftersom de stora förvaltarna har minskat sina analysbudgetar det senaste året har analysavdelningarna upplevt en intäktsminskning. Därmed har analysavdelningarna minskat sin verksamhet i viss grad vilket inneburit att vissa småbolag förlorat sin bevakning. Av detta har studien visat på att både småföretag och förvaltare hittat nya vägar för att nå varandra där betalanalyser är en väg som kommit att växa enormt det senaste året.
När Claes, som arbetar som producent av betalanalyser, intervjuades berättade han att de får betalt för ett årsabonnemang. De erbjuder sina kunder ett slags standardpaket där priset inte är förhandlingsbart. Detta kan liknas med den budget som sätts för förvaltarna som de sedan portionerar ut till sina motparter. Likaså får Claes bolag betalt per år och lika mycket varje gång för att utföra deras service. Dock är Claes producent av betalanalyser vilket skiljer sig från hur de övriga förvaltarna arbetar och hur de traditionella analyserna ser ut. Trots detta anser studien att själva betalningen kan liknas med hur de mindre fondbolagens betalningsmodell ser ut. Där handlar det om att acceptera det pris som sätts snarare än att genomföra en förhandling. Claes bolag får en summa tilldelade per år och det är därför inte frågan om att småföretagen kommer med ett erbjudande alternativt en förhandling, detta abonnemang har ett förutbestämt pris.
För att koppla tillbaka till studiens frågeställning kan tillvägagångssättet för betalningen sammanfattas enligt följande. Det sätts en budget för hur mycket fondbolaget är beredd att betala för att ta del av analysen, vilket kan appliceras på alla bolagen i studien oavsett storlek. Däremot var det vissa skillnader beroende på storleken av bolag gällande hur mycket bolagen själva har att säga till om när det kommer till prissättningen.
55
MiFid II:s påverkningar
Inledningsvis formulerades två stycken huvudfrågor för att kunna uppfylla det rådande syftet. Utefter studiens gång har det uppkommit nya sidospår som även anses ha en central roll för studien. Detta handlar framför allt om betalanalyser som samtliga respondenter har nämnt samt hur framtiden kan komma att se ut efter att MiFid II börjat etablera sin plats på marknaden. Båda dessa handlar om hur MiFid II har påverkat marknaden och hur respondenterna upplevt förändringarna.
Betalanalys
Betalanalysen är ett fenomen där ett annars obevakat börsföretag betalar för att en analytiker ska göra en objektiv bedömning av företaget. Genom att ha en objektiv analys genomförd på företaget nås investerarna av information som annars kan vara svår att erhålla vilket kan attrahera till handel i företagets aktie. Detta ämne har uppkommit under samtliga intervjuer trots att ingen direkt fråga ställdes kring detta ämne. Vad som skiljer betalanalys från den traditionella analysen är att det vid en betalanalys måste framgå just en betalanalys. Det får inte heller finnas någon rekommendation eller riktkurs på aktien. Det finns även mer regleringar kring hur en betalanalys ska utformas till skillnad från en traditionell analys. Det som framgått i intervjuerna är att de mindre börsbolagen börjat använda sig av tjänsten.
Detta är på grund av att analytikerna på Sell side inte längre har samma intresse av att följa dem eftersom detta anses mer kostsamt än intäktsgivande. Ett stort bolag som exempelvis är listade på Large Cap är i dagsläget ofta välkänt och väl bevakat av såväl analytiker som media. Detta betyder att investerare hela tiden har enkel tillgång till information om dessa stora börsbolag och är mer benägna att handla med dessa aktier som de anses ha kännedom kring, detta förklarar Louise i sin intervju. Ett mindre bolag får istället betala en bank eller liknande företag för att de ska utföra en betalanalys på dem och på så sätt få ut sin information till investerare. Något som uppkommer i intervjun med Stefan är att betalanalys inte är lika nytt som många tror, det var redan på tal för cirka åtta år sedan. På den tiden var dock regelverket något diffust och det fanns inte lika stort intresse för fenomenet. Idag har det istället blivit en trend att använda sig av betalanalyser.
Genom att betalanalys blivit allt mer vanligt har det blivit ett bra sätt speciellt för de mindre börsnoterade bolagen att skapa ett intresse kring företaget. Samtliga kapitalförvaltare i denna studie förklarar att betalanalyserna ingår i den analysinformation som de erhåller från Sell side. Dessa analyser används sedan precis på samma sätt som de traditionella rapporterna med undantaget att det inte finns någon rekommendation eller riktkurs vilket kräver att förvaltaren själv tar ställning kring detta.
56
Utifrån Claes perspektiv som producent av betalanalyser handlar det till stor del om att skapa ett intresse och få ut sina analyser till de små börsnoterade bolagen. Detta skiljer sig mycket ifrån den traditionella analysen eftersom den anses vara mer återhållsam och kommuniceras inte fritt. När en producent av betalanalyser ser till vilka som oftast vänder sig till dem kan de se att det främst är Micro Cap bolagen som vill ta del av deras tjänst. Detta styrker därför det som uppkommit i studiens övriga intervjuer. Det är i mångt och mycket de minsta bolagen som vänder sig till betalanalysen för att skapa ett intresse.
Något som framkommit under studiens gång i samband med intervjuerna är diskussionen kring huruvida en betalanalys är objektiv eller inte. Detta eftersom det kan tyckas finnas viss påverkan vilket innebär att analysen tordes vara något partisk när ett företag betalt för att erhålla bevakning. Det är ingen av intervjukandidaterna som haft belägg för det ena eller andra men några av respondenterna verkar vara eniga om att det svårt att få en betalanalys helt opartisk. Detta kan utläsas på hur Bertil och Stefan uttryckte sig i frågan. De menar på att det kan bli en positivare snittbedömning om analytikern får direkt betalt för att göra en analys samt att uppdragsgivaren inte heller vill betala någon för att få reda på att det finns ett motsatsförhållande. Detta är något som bör tas i åtanke vid användning av betalanalyser men också vid läsning av betalanalyser. Därav menar förvaltarna att det är viktigt att göra sin egen bedömning och ta betalanalysen med en nypa salt.
För att undvika problemet med att skriva en analys som är bättre än det verkliga fallet förklarar Claes att de på hans företag aldrig accepterar kunder där analysen inte kommer bli positiv. Vid kontakt med ett nytt företag som vill bli bevakat genomförs en översiktlig undersökning för att få en uppfattning om hur resultatet kan komma att bli. Om det således visar sig att de kommer generera en negativ analys kommer producenten av betalanalys att avstå från den kunden. Med hjälp av detta finns kunskap kring att alla företag som bevakas håller en viss nivå.
En fråga som kan ställas är ifall det någonsin kommer att gå att få en betalanalys helt opartisk? Som nämnts tidigare tar flertalet av respondenterna upp oron med att analysen inte blir helt opartisk när ett företag ska betala för att erhålla den. Bertil drar resonemanget vidare och beskriver att betalanalysen är utformad på ett sådant sätt där analytikern själv inte behöver lägga någon värdering i sina påståenden. Till skillnad från en traditionell analys är betalanalysen mer av en beskrivande rapport där företagets verksamhet objektivt beskrivs. Eftersom en betalanalys inte får innehålla någon rekommendation eller riktkurs behöver inte analytikern uttrycka sin åsikt och analysen blir således mer objektiv och rättvis menar Bertil.
57
Slutligen kan det konstateras att en betalanalys har kommit att bli ett viktigt fenomen speciellt för småbolagen för att överleva på marknaden och nå ut till investerare. Däremot bör medvetenhet finnas kring att det kan förekomma subjektiva åsikter då incitamenten för att förbättra analysen blir större i och med att analytikern får betalt per analys. Det bör dock nämnas att även en traditionell analys kan innehålla vinklade åsikter och är således inte heller hundra procent objektiv.