Jag har bearbetat studiens empiriska material successivt och på oli- ka sätt, men varje moment har inneburit ett analytiskt arbete. Som en förutsättning för redovisning av hur detta arbete genomförts presenteras hur det empiriska materialet och metoderna för analys matchar forskningsfrågorna och syftet. Först ges en översikt i tabell 5 nedan, och därefter ges en mer utförlig redogörelse i löpande text. För att förtydliga forskningsfråga 1 kan tilläggas att lärarnas designprocess omfattar allt som de gör som har att göra med inter- ventionen då de planerar de språkinriktade undervisningsaktivite- terna, prövar dem i undervisningen och följer upp dem för att för- bättra dem eller för att planera nästa lektion. För att förtydliga forskningsfråga 2 kan tilläggas att i didaktisk repertoar inbegrips både vad lärarna säger och vad de gör, alltså därmed även vilka didaktiska verktyg de använder, hur de använder dem och hur de talar om detta.
Tabell 5. Studiens forskningsfrågor och material Av utrymmesskäl är frågorna något förkortade.
Forskningsfråga Empiri
1) Vad utmärker lärarnas designprocess av de språkinriktade undervisningsaktivi- teterna i fysikkursen?
observation av undervisningen: fältan- teckningar, ljudinspelningar, foton logg för lärarnas veckomöten: fältanteck- ningar, ljudinspelningar, undervisnings- dokument (tabeller, sammanställningar, aktivitetsinstruktioner, figurer) 2) Hur utvecklas lärarnas språkdidaktiska
repertoar under designprocessen? 3) Vad utmärker elevernas samtalande och skrivande i de språkinriktade under- visningsaktiviteterna?
ljudinspelade elevsamtal i mindre grup- per, digitala elevtexter, observationer av elevers deltagande i språkinriktade aktiv.
Allt empiriskt material som ingår i studien kan sägas ha varit rele- vant för att undersöka hur de två lärarna försökte språkinrikta sin fysikundervisning, men vissa materialtyper har ändock primärt haft betydelse för att få fram underlag för att besvara en viss fråga av de tre forskningsfrågorna. Detta gäller exempelvis projektloggen för lärarnas och mina veckomöten. Den har huvudsakligen analy- serats för att kunna beskriva designprocessen med fokus på lärar- nas didaktiska repertoar i planering och uppföljning, medan obser- vationsanteckningar och ljudfiler från lektioner använts för att föl- ja genomförandet i undervisningen från lärarnas perspektiv. Dess- utom har vissa materialtyper analyserats på mer än ett sätt beroen- de på vilken av de tre forskningsfrågorna som skulle besvaras. Ex- empel på sådan variation är analys av lektionsobservationer, som utgjort underlag för att få fram resultat både om lärarnas agerande och om elevernas deltagande i de språkinriktade undervisningsak- tiviteterna.
Analysen påbörjades redan genom inledande anteckningar och avslutades först då studiens resultat fastställdes. I denna fortlöpan- de process var det avgörande att skilja på primärkälla och sekun- därkälla och att erkänna forskningsprocessen som en konstruktion av den empiriska verkligheten under lupp. Johan Elmfeldt menar att analysprocessen därmed oundvikligen blir reducerande, vilket förklaras av att ”[i] det ögonblick som talet blir ljud på ett band
förändringar rum. Själva utskrifterna blir bara en bild av den be- drivna undervisningen” (Elmfeldt 1997:17). Samma reduktion skedde i anteckningar vid observation av undervisningen och vid projektmötena, i sammanställningar i exempelvis tabeller och dia- gram. Reduktion och konstruktion innebär val och gränsdragning- ar, men ”[d]et som gör data intressanta är sättet vi använder dem på”, det vill säga vilken konstruktion vi åstadkommer (Watt Bool- sen 2007:75). I ljuset av studiens syfte, teoretiska förankringar och etiska aspekter växte så en beskrivning fram av de två lärarnas för- sök att språkinrikta sin fysikundervisning.
Transkriberingen, vilken ingår i reduktionskedjan, är ”en ganska skriftspråksanpassad grov återgivning” av vad som sagts i studiens olika samtal (Norrby 2004:90). Anpassningen utgår från målet med analysen, vilket i sin tur bestäms av forskningsfrågorna. För samtalen under våra veckomöten i designprocessen har avsikten med analysen varit ”att få reda på innehållsaspekter”, alltså ”vad som sagts, inte hur enskilda ord uttalats”, och av den anledningen har vissa mindre justeringar kunnat göras för att öka läsflytet (a.a. s. 89-90). Exempelvis har upprepade småord som ju och liksom ta- gits bort där de inte bedömts förändra innehållet i samtalet. De in- spelade elevsamtalen har utöver innehållsaspekten undersökts för att få syn på samtalens organisation, och därför har en något mer noggrann återgivning skett (Norrby 2004). Förklaring till marke- ring av pauser i citat från samtal från det empiriska materialet finns i läsanvisningarna, vilka föregår kapitel 1.
En avgörande aspekt av bearbetningen och konstruktionen är forskaren själv: kunskaper, intressen, lojaliteter och värderingar, vilka kan sammanfattas i forskarens trovärdighet (Graneheim & Lundman 2004:106). Ett sätt att skapa trovärdighet är att forsk- ningsprocessen är transparent och kongruent, och med detta menas att en granskning finner den begriplig och rimlig, att materialet samlats in kontinuerligt under lång tid och att variationen i materi- altyp ger en samstämmighet i resultaten samtidigt som eventuella avvikelser eller oklarheter redovisas. Transparens och kongruens avser således att den sammantagna beskrivningen är väl under- byggd (Creswell 2007:202-204).
Trovärdighet kan också etableras genom de två fysiklärarnas re- spons: att de känner igen sig i studien och uppfattar att de fram-
ställs sakligt och balanserat och att detsamma gäller deras under- visning och fysikämnet i sig. Jag har därför under projektets ge- nomförande, under bearbetningsprocessen och i skrivandet av av- handlingen efterfrågat och beaktat deras uppfattningar, förslag och kommentarer, vilket exempelvis rört sådant som hur idéer och ak- tiviteter vuxit fram i designprocessen och hur aktiviteterna fungerat i undervisningsförloppet. Utbytet med lärarna har skett i möten, via e-post och genom delade digitala dokument.
Den analytiska bearbetningen skedde på i huvudsak två sätt ut- ifrån det förhållande att materialet i huvudsak är av två slag. Där- för redovisas först bearbetningen av material som kan knytas till lärarnas designprocess och deras didaktiska repertoar med avsikt att frambringa underlag för att besvara forskningsfråga 1 och 2. Därefter redovisas bearbetningen av dokumentationen som rör ele- vernas samtalande och skrivande som en del av dessa undervis- ningsaktiviteter, vilken avser att ge underlag för att besvara forsk- ningsfråga 3.