Delmålets första punkt lyder:
Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för:
Hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras.
Delmålet handlar således om strategiska planeringsunderlag. Boverket har låtit göra en sammanställning av relevanta uppgifter i de berörda länsstyrelsernas svar i december 2002 på vissa frågor in- för den fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet.
En övergripande kommentar är att man inte ser så mycket av stor- regionalt tänkande och samarbete över länsgränserna i de redovi- sade aktiviteterna, med undantag för t.ex. miljö- och hushållnings- program för skärgården. Det kan hänga samman med att planerings- initiativet tagits över av mellankommunala organ samtidigt som länsstyrelsernas resurser krympt. Länsstyrelsernas främsta roll är att stödja kommunerna bl.a. genom att ta fram planeringsunderlag, men det framgår inte av svaren om dessa är jämförbara mellan länen vad avser t.ex. kriterier och redovisningsprinciper.
En fråga i utvärderingen handlar om vilka regionala program och strategier som finns eller är under arbete som underlag för verkställd och pågående planering med olika huvudmän. Vilka arbetsformer tillämpas och vilka aktörer berörs?
Stockholms län har en särställning genom det sedan snart 50 år etablerade regionplaneringsarbetet med egna utredningsresurser. Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS) är framtagen av Stockholms läns landsting i samarbete med en lång rad aktörer i länet, kommuner, näringsliv, olika offentliga aktörer och ideella
Bättre samhällsekonomiska kalkyler efterlyses.
Finns någon koppling mellan arbetet med miljökvalitets- målet God bebyggd miljö, del- mål 1, och arbetet med regio- nal utveckling?
RUFS ger Stockholms län en särställning.
65
organisationer. RUFS är utgångspunkt för den regionala planeringen i länet tillsammans med länets regionala tillväxtavtal/program.
Under 2004 publiceras i Bo-projektet Bo i Sörmland en inspira- tionsbok om en hållbar regional urbaniseringsstruktur, där t.ex. ett hushåll inte behöver mer än en bil och den bebyggda miljön är säker och trygg, med lokala exempel.
För Uppsala län nämns ett inriktningsdokument ”C-framåt”. De instrument som alla länsstyrelser arbetar med är de regionala tillväxtprogrammen och länstransportplanerna.
Utvärderingen av delmål 1 tar också upp kopplingen till infrastruk- turplanering, regionala tillväxtavtal och strukturfondsprogram. Merparten av länsstyrelserna uppger att man ännu inte kommit så långt i att omvandla kunskap i miljö- och hållbarhetsfrågor till planeringsinriktade program. Länsstyrelserna möter kommunernas behov av stöd för program och strategier på olika sätt med rappor- ter, vid möten och i yttranden.
En annan fråga gäller huruvida byggandet planeras med utgångs- punkt i kollektivtrafikförsörjning. Svaret från länsstyrelserna är att kollektivtrafiken beaktas som en aspekt men mer sällan som ut- gångspunkt för planeringen. I Uppsala beaktas pendeltågslägen men mer ordinär kollektivtrafik inom och mellan tätorterna tas sällan som utgångspunkt.
Allmänna synpunkter från länsstyrelserna
En utförlig och värdefull diskussion kring relationen miljömål – håll- bar samhällsutveckling, förs av länsstyrelsen i Stockholms län. Öv- riga länsstyrelser ansluter sig mer eller mindre uttryckligt till dessa synpunkter.
– Länsstyrelsen framhåller i linje med projektet Fördel Stockholm- Mälarregionen att en samlad stadsbyggnadspolitik bör vägleda arbetet med God bebyggd miljö, varvid den sociala dimensionen och den samhällsekonomiska måste tillmätas samma tyngd som den ekologiska. Beträffande arbetet i län, regioner och kommuner hävdas att planeringsunderlag avseende God bebyggd miljö bör inordnas i det samlade underlaget för fysisk planering och bebyg- gelsemiljö. En kommunal översiktsplan kan fylla funktionen av program och strategi i den mening som delmål 1 avser (Boverket instämmer i sin rapport över den fördjupade utvärderingen). Vad gäller Boverkets fortsatta arbete – och med adress till hela stats- förvaltningen – föreslår länsstyrelsen att God bebyggd miljö inord- nas helt i arbetet med att fullfölja den nationella strategin för Hållbar utveckling.
Länsstyrelsen framhåller också betydelsen av regionala priorit- eringar:
”Med hänsyn till de varierande förutsättningar som gäller inom städer och samhällen av olika storlek och med skilda förutsättningar för tillväxt kan alltså ett nationellt mål för bebyggd miljö ges en reell innebörd först om det ges utrymme för betydande regionala skillnader när det konkretiseras. Det är ju till exempel naturligt att storstadsförhållandena får ge sitt speciella avtryck i det fortsatta arbetet.”
Att gå vidare med planeringsunderlag – vad finns och vad behövs?
”Bo i Sörmland” och ”C- framåt” är exempel på dokument för inspiration vid och inriktning av bostads- planeringen.
Kollektivtrafiken beaktas som en bland många aspekter vid planeringen av bostadsområ- den.
I en region som Stockholmsregionen som genomsyras av en stark tillväxt riskerar miljöfrågorna, enligt länsstyrelsen, att komma till korta om de hanteras i särskild ordning. Länsstyrelsens strategi är att ”fånga tillfällen i flykten”, dvs. att aktivt föra in miljöfrågor och erinra om de nationella miljömålen i utredningar som initieras av andra skäl och även i beredningen av ärenden. Ytterst handlar ett seriöst miljöarbete om att nå ut till regionens olika aktörer och bidra till ökade insikter om miljötillstånd och miljökonsekvenser. Bostads- byggande och fysisk planering är naturliga ingångar för diskussioner om detta miljömål med kommunala politiker och planerare, som inte ser sig som den primära målgruppen för miljömålsarbete.
Som kontrast till förhållandena i Stockholms län kan man se på utvecklingen i Västmanlands län. I flera kommuner där sker en nettoutflyttning, och en av de största frågorna är hur man ska få befolkningen att växa. Där prioriteras strategier för näringslivsut- veckling, företagsstöd och nätverksbyggande, och länsstyrelsen och kommunerna ser ofta problem i hur miljömålen ska kopplas till det ordinarie arbetet. Även program för att tillskapa attraktiva boende- miljöer är vanliga, och där ställs ofta frågan om strandskydd kontra exploateringsintressen för strandnära boende. Kommunerna, som har planmonopolet, saknar ofta resurser för fysisk planering och upplever miljömålsarbetet som teoretiskt och svårgripbart. Förhål- landena är likartade i andra glesbygdsdominerade delar av Stock- holm-Mälarområdet, t.ex. Norduppland.
God bebyggd miljö på regional nivå – studie av länsstyrelsernas regionalisering av miljökvalitetsmålet
På Boverket pågår (mars 2004) en ny studie av länsstyrelsernas ar- bete med att regionalisera miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö där länens miljörapporter har granskats. Av de fem länen i Stock- holm-Mälarregionen har Uppsala, Stockholm och Södermanland antagit miljörapporter medan Västmanland har tagit fram en remissversion och arbetet i Örebro län ännu pågår.
Beträffande delmål 1 om program och strategier som underlag för planering är det endast tio länsstyrelser i landet som anger åtgärder för hur delmålen ska uppnås. Några länsstyrelser anger ett behov av att Boverket vidareutvecklar metoder för bl.a. konsekvensanalyser i den fysiska planeringen. Fysisk planering nämns av de flesta länssty- relser som ett viktigt medel för att nå ett flertal av miljökvalitetsmå- len. Flertalet länsstyrelser betonar framförallt kommunernas översiktsplaner som ett viktigt instrument för att uppnå en hållbar utveckling.