Som underlag för bostadsplaneringen behövs uppgifter om befolk- ningen och hushållsutvecklingen inklusive prognoser för att få fram ett mått på t.ex. hur många nya bostäder som behövs eller vilket överskott som behöver avvecklas. Kunskap om vilken typ av bostä- der som olika grupper efterfrågar leder fram till en specificering av behovet i lägenhetsstorlekar, upplåtelseformer, tillgänglighet osv. Dessa uppgifter är sedan tillsammans med bedömning om flytt- kedjornas påverkan ett inspel i den fysiska planeringen dvs. var ska bostäderna byggas eller avvecklas? Då görs bland annat avvägningar i förhållande till tillgänglighet till service av olika slag samt möjlighe- ten att nyttja kollektivtrafik.
Inom projektet har en enkät angående underlag för planering för bostadsförsörjning besvarats av de fem länsstyrelserna i Stockholm- Mälarregionen. Vidare har dessa länsstyrelsers svar i december 2002 på utvärderingen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, delmål I sammanställts.
Ett mindre antal av kommunerna har besvarat motsvarande enkät som länsstyrelserna. Svaren och behovet av planeringsunderlag har diskuterats på ett uppföljande möte. Trafikverken har i efterhand ombetts att beskriva vilket underlag – särskilt prognoser och annat framåtsyftande underlag – som ligger till grund för deras planering.
Länsstyrelserna
Länsstyrelserna ska enligt PBL vid samråd om översiktsplan ”tillhan- dahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. och sådana miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.” Detsamma gäller vid upprättande av region- plan. Vid den genomgång av vilket planeringsunderlag som de fem länsstyrelserna tillhandahåller för kommunernas planering av bostadsförsörjningen, visar det sig att omfattningen och innehållet är mycket olika.
Vilket planeringsunderlag för bostadsförsörjningen har kom- munerna tillgång till?
Detta material finns
De flesta länen gör sammanställningar över bostadsbyggandet i lä- net med utgångspunkt från den bostadsmarknadsenkät, som Boverket upprättar varje år och som besvaras av kommunerna med hjälp av länsstyrelserna. Befolknings- och annan statistik finns också ofta tillgänglig.
Däremot är det enbart Västmanlands länsstyrelse som svarat att man har befolkningsprognoser på 10 års sikt och längre per kom- mun. Motsvarande material finns för Stockholms län genom Regionplane- och trafikkontoret.
Länsstyrelsen i Stockholm har även sammanställningar av plane- rade infrastruktursatsningar och deras samband med aktuellt bo- stadsbyggande, antal lägenheter och planläge. Länsstyrelsen i Söder- manland uppger att den just nu håller på att strukturera om arbetet med statistik- och faktaunderlag, varför materialet inte är samman- ställt på ett bra sätt för externa användare. Det går dock lätt att ta fram relevant material inom länsstyrelsen. Som exempel nämns analyser av befolkningsutveckling, sysselsättningsutveckling m.m. Analyser av länets utveckling görs när det är relevant i ett Stock- holm-Mälarregion-perspektiv. Länsstyrelsen i Uppsala rapporterar att den ger ut ett antal rapporter med statistik om befolknings- förändringar och bostadsbyggande.
Sammantaget konstateras att en hel del tillbakablickande statistik av intresse för bostadsplaneringen finns på flertalet länsstyrelser men att det däremot är magert med framåtsyftande kunskaps- underlag som prognoser för befolknings- och ekonomisk utveckling. Merparten av det material som finns, finns i digital form och ibland även tillgängligt på länsstyrelsens hemsida. Endast en mycket liten del av det här diskuterade planeringsunderlaget finns anpassat för GIS. Alla länsstyrelser utom Örebro uppger att de åtminstone på förfrågan ställer intressant material till kommunernas förfogande. Det vanligaste sättet att göra materialet tillgängligt är att skicka ut det som rapporter till kommuner och andra aktörer på bostadsmark- naden. Länsstyrelserna har svårt att bedöma om kommunerna tagit del av det material som finns; endast Västmanland svarar ett klart ja på denna fråga.
Länsstyrelsen i Stockholm framhåller att ett effektivt sätt att föra ut kunskap är att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte, vilket länsstyrelsen gör vid återkommande seminarier t.ex. inom nätverket Öppet forum tillsammans med Regionplane- och trafikkontoret.
Detta skulle länsstyrelserna vilja erbjuda
Beträffande vilket ytterligare regionalt planeringsunderlag som an- ses vara av intresse för kommunerna och som länsstyrelserna skulle vilja kunna tillhandahålla nämns det regionala tillväxtprogrammet i den del det behandlar trafik och bostäder. Vidare nämns
arbetsmarknadstillväxt, planerade infrastruktursatsningar, andra kommuners planer inom länet och angränsande kommuner, framåt- syftande utredningar om framtida bostadsbehov och bostadsmark-
Vilket planeringsunderlag till- handahåller länsstyrelserna?
Statistik finns oftast men det saknas prognoser för fram- tiden.
Det finns mycket material som länsstyrelserna skulle vilja till- handahålla.
61
nad, praktiskt användbar metodik för bedömning av t.ex.
kommunalekonomiska och sociala konsekvenser av utbyggnad m.m. Länsstyrelserna skulle också vilja erbjuda övergripande kartredovis- ningar som illustrerar bl.a. befolkningsutveckling, arbetspendling, flyttningar, näringsliv, kompetensförsörjning, funktionella samband etc.
Kommunerna
Endast fem av de elva tillfrågade kommunerna besvarade motsva- rande enkät om planeringsunderlag, nämligen Västerås, Uppsala, Håbo, Botkyrka och Örebro. Tids- och resursbrist angavs som skäl av de kommuner som inte lämnat något svar.
Det framgår av svaren att kommunerna är väl medvetna om att bostadsfrågorna har ett regionalt perspektiv och inte enbart ett lokalt. Uppsala kommun pekar på att bostadsmarknadsregionen ser olika ut beroende på vilket slags bostad som efterfrågas. Till bostads- marknadsregionen räknar kommunen främst Knivsta och Enköping i det egna länet samt Sigtuna i Stockholms län, dvs. kommunerna efter de stora kommunikationsstråken mot Stockholm. Håbo anser att kommunen tillhör Stockholms bostadsmarknad och Uppsala kommun bekräftar alltså denna uppfattning. I Västerås fall räknar man Surahammar, Hallstahammar, Sala och Köping i det egna länet till sin bostadsmarknadsregion samt grannkommunen Eskilstuna i Södermanland och Stockholm, men däremot inte grannkommunen Enköping i Uppsala län. Botkyrka resonerar kring bostadsmark- naden i olika nivåer: en i förhållande till regionförstoringen i Mälar- dalen, en påverkad av de volymmässigt stora flyttströmmarna inom Storstockholm och en delregional bostadsmarknad bestående av Botkyrka, Salem, Huddinge och stadsdelar i sydvästra Stockholm. Dessutom arbetar kommunen med två relativt skilda bostadsmark- nader inom den delregionala – de norra kommundelarna med hyresrättsdominerade bostadsområden inom ”tunnelbanestaden” och de södra kommundelarna med mer balanserad bostadssam- mansättning inom ”pendeltågsregionen”.
Kommunernas svar bekräftar att bostadsmarknadsregionerna inte stannar vid kommungränserna och inte heller följer gränserna för de lokala arbetsmarknadsregionerna.
Kommunerna har tillgång till...
Kommunerna hämtar till största delen sitt underlag för bostads- planeringen från SCB (statistik). I Håbos fall använder man sig mer av planeringsunderlag från Regionplane- och trafikkontorets mate- rial än av material från den egna länsstyrelsen i Uppsala, eftersom man anser att Håbo hör till Stockholms bostadsmarknadsregion. Uppsala kommun använder prognoser från samverkansorganet C- framåt, Västerås plockar material från Boverkets hemsida, Stock- holms stad, Kommunförbundet och Mälardalsrådet. Botkyrka gör egna, årliga omvärldsanalyser. Under 2003 slutförde kommunen en
Att gå vidare med planeringsunderlag – vad finns och vad behövs?
Kommunerna är väl medvetna om det regionala perspektivet på bostadsfrågorna.
särskild omvärldsanalys kring bostadsmarknadens utveckling på kort respektive lång sikt – tillsammans med sitt bostadsbolag och i samverkan med Uppsala, Upplands Väsby och Södertälje kommu- ner.
I övrigt gör kommunerna egna prognoser och analyser.
Det material som kommunerna säger sig få från länsstyrelserna är information om bostadsbyggandet i övriga kommuner i länet. Uppsala kommun pekar på att material ofta är anpassat utifrån läns- och kommungränser, vilket inte alltid är den funktionella regionen. Kommunerna bearbetar själva materialet för att få den relevanta regionala anpassningen.
Kommunernas syn på i vilken grad ett regionalt perspektiv anläggs på bostadsförsörjningsplaneringen varierar också. Medan Botkyrka, Håbo och Uppsala anser att det regionala perspektivet finns med, svarar Västerås att man inte har ett regionalt perspektiv – trots att länsstyrelsen tillhandahåller befolkningsprognos och kommunen själv är klar över bostadsmarknadens geografiska utbredning. I Örebro kommun bevakar man den aktuella situationen genom samråd med nyckelgrupper t.ex. studentkåren. En erfarenhetsmässig uppfattning om flyttkedjornas påverkan gör att kommunen räknar med ett behov av en lägenhet per två personers befolkningsökning.
I Uppsala kommun har man analyserat bostadsbyggandet med hjälp av GIS sedan 1990. I övrigt förefaller material anpassat för GIS att finnas mer i den traditionella formen t.ex. riksintressenas utbred- ning som underlag för översiktsplaneringen.
Skulle vilja ha tillgång till...
Vad kommunerna önskar är en samlad bild och prognoser av bostadsmarknaderna i funktionella regioner. Vidare önskar man analyser av regionens ekonomiska utveckling, arbetsmarknad och befolkningsförändringar, en ökad kunskap om utbud och efterfrågan och analyser av hur individer väljer bostadsort i regionen. Botkyrka nämner en specifik fråga där undersökningar saknas; skiljer sig invandrarungdomars värderingar kring boendet från svenska ungdomars? Kommunerna saknar också aktuell hushålls- och lägenhetsdata, nybyggnadsdata på kommunnivå och kopplat till funktionella regioner. Uppgifterna ska helst presenteras anpassade för GIS.
Ovanstående planeringsunderlag skulle enligt kommunerna kunna ingå i länsstyrelsernas uppdrag enligt miljöbalken och plan- och bygglagen.
Boverkets reflektioner
Iakttagelserna kan sammanfattas i att länsstyrelserna inte helt lever upp till PBL:s krav på att tillhandahålla underlag för de allmänna in- tressena. Det är också oklart hur kommunerna uppfattat PBL i detta avseende, eftersom kommunerna sällan spontant efterfrågar under- lag för t.ex. planering för bostadsförsörjningen.
Mot denna bakgrund synes uppdragen 17 och 18 i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2004 under Bostadspolitiken vara väl motiverade.
Det är bara en liten del av planeringsunderlaget som hämtas från länsstyrelserna.
Även om kommunerna är med- vetna om det regionala per- spektivet lyfts det in i olika grad i själva planeringen.
Kommunerna efterfrågar det länsstyrelserna skulle vilja till- handahålla!
63
Uppdragen lyder:
17. Utöver den normala ärendehanteringen ska länsstyrelserna redovisa och bedöma resultatet av de viktigaste insatserna för att främja bostadsför- sörjningen, varvid också åtgärder för att hantera bostadsöverskott ska beak- tas. Länsstyrelserna ska också redovisa i vilken utsträckning arbete med att främja bostadsförsörjningen integrerats med det övergripande miljömålsar- betet samt redogöra för eventuella målkonflikter.
18. Länsstyrelserna ska analysera och göra en bedömning av situationen på bostadsmarknaden i länet med utgångspunkt i uppgifter från kommunerna, aktuell statistik om befolkningsförändringar m.m. Uppdraget ska redovisas separat senast den 15 maj 2004 till Finansdepartementet.
Det samarbete som nu pågår i Stockholm-Mälarregionen är helt i uppdragens anda. Samarbetet kan utvecklas så att det storregionala kunskapsunderlag som nu håller på att tas fram anpassas för fysisk planering och hålls ajour i samarbete med samverkansorganen och kommunerna.
Trafikverken och trafikhuvudmännen
Även trafikverken och trafikhuvudmännen tar fram planerings- underlag i form av t.ex. resvaneundersökningar, statistik och prog- noser. Hur väl dessa underlag stämmer överens med kommunernas, länsstyrelsernas eller de regionala samverkansorganens material är oklart men sannolikt finns här en potential till bättre samordning.
Av särskilt intresse för kollektivtrafikens utveckling är Rikstrafiken. Myndigheten inrättades 1999, efter Riksdagens beslut om en ny transportpolitik. Rikstrafiken har två huvuduppgifter: utveckling och samordning av kollektiv persontrafik i hela Sverige samt upphand- ling av interregional persontrafik som är samhällsekonomiskt moti- verad men företagsekonomiskt olönsam. Rikstrafiken har tagit fram en rapport om ett nytt interregionalt persontågssystem i centrala Sverige. Rapporten berör i högsta grad Stockholm-Mälarregionen och beskrivs närmare under kapitlet Alternativa scenarier – konse- kvenser av regionförstoring.
Detta tar trafikverken fram...
I denna redovisning handlar det om Vägverkets och Banverkets planeringsunderlag:
• Investeringsplaner som visar vilka åtgärder som avses genomföras på kort och lång sikt i de olika transportnäten.
• Behov av nya vägar och järnvägar utöver de som finns prioriterade i gällande investeringsplaner.
• Bedömningar av den framtida trafikutvecklingen.
• Varje trafikverk har pekat ut vad de anser vara av riksintresse inom sin sektor.
• Trafikverken har också tagit fram planeringsunderlag som visar hur deras intressen bör beaktas i den fysiska planeringen.
Att gå vidare med planeringsunderlag – vad finns och vad behövs?
Finns det en möjlighet till bättre samverkan om planeringsunderlag för trafik- verken och kommunerna?
Detta skulle trafikverken behöva
Trafikverken skulle behöva förbättra sina prognosmodeller. Detta gäller främst Banverket. Inte minst gäller detta regionala effekter, som nuvarande samhällsekonomiska kalkyler inte anses beakta på ett tillfredsställande sätt. Vidare anser Banverket att det saknas god- tagbara modeller för att beräkna överföringseffekter av resenärer från ett transportslag till ett annat; exempelvis hur många resenärer som kommer att föredra tåg framför bil om tågtrafiken förbättras på ett visst sätt.
Banverket anser också att det är problem med att få fram statistik om t.ex. antal resenärer, eftersom SJ betraktar sådana uppgifter som affärshemligheter. I framtidsplanerna redovisar Banverket hur många fler tåg som kan trafikera en linje, efter det att planerade utbyggnader eller andra förbättringar genomförts men för inga närmare resonemang om förväntat antal resenärer utifrån nuva- rande resmängder.