Samband regionstorlek och ekonomisk tillväxt
I projektet Bo lokalt – planera regionalt! görs ingen egentlig konse- kvensanalys av regionförstoring. De ekonomiska konsekvenserna belyses något i rapporten Effekter av framtida regionförstoring i Stockholm-Mälarregionen framtagen genom Fördel Stockholm- Mälarregionen. Slutsatserna i rapporten är att regionförstoring med en ökande befolkning kan förväntas medföra dels ökad sysselsätt- ning, dels ökad produktivitet och högre löner. Rapporten visar också att män med hög utbildning drar större ekonomisk nytta av en geo- grafisk regionförstoring än vad kvinnor med hög utbildning gör. Kvinnorna pendlar kortare sträckor och får inte högre löner i samma utsträckning som männen.
Rapporten har inspirerat Boverket att låta genomföra en förstudie ”Vad blir konsekvenserna för barn av att deras föräldrar pendlar mera till sina arbeten? Effekter av regionförstoringen i Mälardalen” av Maria Nordström.
Sociala konsekvenser
I det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö står:
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö.
Vad blir konsekvenserna för barn av att deras föräldrar pendlar mera till sina arbeten?
Som en effekt av den regionförstoring, som pågår i vissa delar av Sverige idag, är det numera många människor som arbetspendlar i stor omfattning. Prognoser för den framtida utvecklingen av arbets- marknaden pekar på att denna utveckling kommer att fortsätta och att arbetspendlingen kommer att beröra allt fler personer i arbetsför ålder. Arbetspendlingen medför att pendlarna är borta allt längre tid från sina hem. När pendlarna är föräldrar som varje dag reser i arbe- tet får detta konsekvenser för familjens liv tillsammans. Konsekven- serna för barn av att deras föräldrar arbetspendlar påverkas av de so- ciala sammanhang, i vilka individerna ingår. Barns beroende av sina föräldrar kvarstår långt upp i tonåren och upphör egentligen först
83
när de flyttat hemifrån. Barns uppväxtvillkor påverkas därför av att det finns pendlare i familjen. För små barn är detta beroende påtag- ligt, eftersom det är av avgörande betydelse för deras utveckling och välbefinnande att föräldrarna kan vara tillgängliga för dem.
Det finns idag ingen samlad forskning om vilka olika konsekvenser som detta alltmer utbredda arbetsmönster bland föräldrar kan medföra för deras barn. En sammanvägning av olika rapporter och studier utifrån närbelägna forskningsområden pekar på att vissa förhållanden är särskilt viktiga för hur föräldrarnas arbetssituation inverkar på familjelivet, i synnerhet på kontakten mellan föräldrarna och deras barn. Dessa förhållanden är barnens ålder, vilken omsorg barnen har tillgång till utanför hemmet, kontakten mellan förskola/ skola/fritids och föräldrarna, om föräldern är ensamstående, hur länge föräldrarna är borta, hur föräldrarna fördelar arbetstiden utanför och i hemmet mellan sig, hur barnen kan nå sina föräldrar på arbetet, var man är bosatt, hur barnen kan röra sig fritt på egen hand till skola, kamrater och fritidsaktiviteter av olika slag. Dessa förhållanden behöver studeras i konkreta situationer för att det ska vara möjligt att konstatera vad det verkligen betyder för barn att deras föräldrar dagligen pendlar långa sträckor till sina arbeten och är hemifrån.
Av största betydelse för barns utveckling och välbefinnande är en god och trygg kontakt med föräldrarna. Ju yngre barnet är desto mer beroende är barnet av att ha tillgång till sina föräldrar. Förutom en stabil kontakt med föräldrarna behöver barn i vissa perioder under sin uppväxt särskilt stöd av föräldrarna för att klara av övergångs- situationer av olika slag, som exempelvis när det börjar i förskolan eller i annan verksamhet utanför hemmet.
Barns ålder och utveckling
Forskning om små barns utveckling visar att ålder är viktig när man bedömer hur långa dagar i förskolan som är lämpligt och hur inskol- ningen ska utformas. Barnet är beroende av en vuxens närvaro fram till tredje eller fjärde året för att hantera besvärliga situationer. Aktu- ell s.k. anknytningsforskning inom psykologi och medicin visar att redan spädbarnet upprättar en aktiv relation till sin vårdnadshavare och lär sig differentiera denna från andra i sin omgivning. Genom denna relation kan barnet hantera svårigheter som det inte själv kan lösa. Det lilla barnets naturliga sätt att hantera känslor är, enligt Kihlbom, att låta den vuxna personen dela dem (Kihlbom 2003, Myndigheten för skolutveckling). Känsloutvecklingen är, menar man idag inom utvecklingspsykologin, grundläggande för utvecklingen av varseblivning och kognitiva funktioner. Samvaron med och närva- ron av en vuxen är för det unga barnet med andra ord en förutsätt- ning för en god fortsatt utveckling.
Barns behov att utveckla sin självständighet
Lika viktigt som det är att barn har tillgång till sina föräldrar under sina första år av uppväxten lika viktigt är det att barnet efterhand lär sig att röra sig ute på ett tryggt och stimulerande sätt. När barn kan
Alternativa scenarier – konsekvenser av regionförstoring
Barns uppväxtvillkor påverkas av att det finns pendlare i famil- jen.
börja röra sig ute på egen hand drar de stora utvecklingspsykologi- ska och sociala fördelar av det. Att kunna gå till skolan själv och att kunna röra sig fritt i sin närmiljö har stor betydelse för barnets för- måga att orientera sig i omgivningen och att upprätta relationer till andra personer utanför den närmaste sociala kretsen. Boende- förhållanden och tillgänglighet till aktiviteter för unga på bostad- sorten är betydelsefulla. Barn som själva kan gå, cykla eller åka buss till sina kamrater och fritidsaktiviteter, får god kännedom om sin omgivning och lär sig att lita på sin egen förmåga att hantera situa- tioner utanför hemmet och närmiljön. När barn i stället blir bero- ende av sina föräldrar för sina fritidsaktiviteter binder detta dem ofta till föräldrarna, som gör att deras självständiga utveckling och rörel- sefrihet begränsas. Bilens roll i familjens liv tillsammans tycks ibland övergå från ett praktiskt hjälpmedel till att bli en ”plats” att umgås på (Tillberg 2001). Barn avgränsas från socialt umgänge med sina kam- rater genom en vardag organiserad helt utifrån de vuxnas villkor.
Äldre barn behöver sina föräldrar på nya sätt. Särskilt under puber- teten är det viktigt att föräldrarna är känslomässigt tillgängliga för sina barn och ger dem sitt stöd, när dessa ska hantera socialt och känslomässigt komplicerade egna relationer och själva fatta viktiga beslut för sina framtida liv.
Utsatta barn
I olika undersökningar framgår det att de mest ensamma och problemtyngda barnen, i alla åldrar, är de som lever med ensamstå- ende föräldrar (Bris Ungdomsbarometern 2003, Barn-LNU
SOU2001:55). Bördan på föräldern är stor och resurserna att ensam klara av både arbete och familjeliv räcker inte alltid. För barnet inne- bär beroendet av en enda vuxen person en utsatthet som förvärras när denna person både fysiskt och upplevelsemässigt inte finns när- varande för barnet.
Boverkets reflektioner
• I diskussioner kring tillväxt, som är ett kvantitativt begrepp, är det viktigt att skilja det från begreppet utveckling, som är kvalitativt. Regionförstoring betyder att folkmängden per lokal arbetsmark- nadsregion ökar. Det kan ske genom att arbetsmarknader slås samman som en följd av ökad pendlig. Regionförstoring anses leda till högre tillväxt, men tillväxt mätt i bruttoregionprodukten per capita betyder inte nödvändigtvis att genomsnittsmedborga- ren har fått det bättre. Vilka effekter ökad pendling har för barnfamiljerna behöver utredas närmare.
• En utveckling med integrerade bostads- och arbetsmarknads- regioner skulle innebära en regionförstoring utan att pendlingen behöver öka. Stockholm-Mälarregionen har genom sina, för svenska förhållanden, relativt korta avstånd och höga befolknings- täthet ett gynnsamt utgångsläge. Förbättrade kommunikationer och förbättrad kollektivtrafik skulle kunna skapa en region- förstoring som bygger på ett pärlband av kompletta samhällen.
Övergår bilen från att vara transportmedel till umgänges- plats för föräldrar och barn?
85 Alternativa scenarier – konsekvenser av regionförstoring
I detta kapitel följer några exempel på planeringsverktyg, så som de använts i praktiken. F o to: Mo rgan Karls s o n
87