Som framgått av tidigare avsnitt arbetar många olika aktörer med uppgifter inom bostadsförsörjning och bostadsbyggande i Stock- holm-Mälarregionen. Problemen med bostadsförsörjningen och kapacitetsbristen i kommunikationerna har uppmärksammats i ett flertal regeringsuppdrag.
Kommunerna, som har plan- monopolet upplever miljömåls- arbetet som teoretiskt och svårgripbart.
Det finns ett behov av metod- utveckling av konsekvens- analyser i den fysiska planer- ingen.
67
Det förekommer å ena sidan att olika parter parallellt tar fram snar- lika planeringsunderlag och å den andra sidan att vissa parter, så- som kommunerna och marknadsaktörerna, är underförsörjda med långsiktigt regionalt planeringsunderlag.
Ett gemensamt regionalt planeringsunderlag skulle vara mer resurseffektivt, bättre förankrat och skulle underlätta samtalen mellan de olika parterna.
Finns…
Som vi sett finns befolkningsstatistik och statistik beträffande
flyttningar ganska lättåtkomliga. Här gäller det att sammanställa sta- tistiken så att den blir användbar för kommunernas planering för bostadsförsörjningen; en uppgift för i första hand länsstyrelserna. Behöver kompletteras
Däremot saknas sedan 1990 (senaste Folk- och bostadsräkningen) t.ex. uppgifter om hushållsstorlekar och bostadsbeståndet. Det bör vara en uppgift för den nationella nivån att bistå med nödvändig sta- tistik som kan brytas ned till regional nivå.
Prognosmaterial förekommer sparsamt. Även här finns en uppgift för länsstyrelserna att samordna statligt material och i samarbete med kommuner, trafikhuvudmän och samverkansorgan svara för att ett användbart prognosmaterial tas fram.
Nedan följer en uppräkning av exempel på planeringsunderlag som länsstyrelser, kommuner och trafikverk efterfrågar och som skulle kunna vinna på om de vore gemensamma.
Allt planeringsunderlag för bostadsförsörjningen bör redovisas både per funktionell region, per län och per kommun. Prognoser och ana- lyser av framtida utveckling måste dessutom beakta att de funktio- nella regionerna förändras och att den minsta enheten ibland, bero- ende på bebyggelsestrukturen, är mindre än kommunen.
Om befintliga förhållanden
– Befolkningsförändringar för de senaste fem åren uppdelad i åldersklasser.
– In- och utflyttning – även översiktligt över riket – för de senaste fem åren och i åldersklasser.
– Hushållsutvecklingen senaste fem åren. – Antal anställda vid större arbetsplatser.
– Pendlingsmönster, både dagens och bakåt i tiden, redovisat på pendling till arbete, studier och regional service.
– Bostadsbeståndet; lägenhetsstorlekar, tillgänglighet, underhålls- behov, upplåtelseformer.
Om framtiden
Återföring av uppgifter från befintliga strategier, planer och program – Sammanställning av kommunernas översiktsplaner avseende
utbyggnad av bostadsområden, större arbetsplatsområden,
Att gå vidare med planeringsunderlag – vad finns och vad behövs?
Gemensamt regionalt planeringsunderlag skulle vara resurseffektivt.
Det saknas nationell statistik om hushållsstorlekar och bo- stadsbestånd.
områden för regional service och högre utbildning samt anlägg- ningar och stråk för kollektivtrafik.
– Sammanställning av kommunernas bostadsförsörjningsprogram och/eller riktlinjer för bostadsförsörjningen.
– Sammanställning av de regionala tillväxtprogrammen med avse- ende på bostadsförsörjning, utvecklingen av arbetsmarknaderna, högre utbildning och regional service, utbyggnad av kollektiv- trafiken.
– Sammanställning av de regionala utvecklingsprogrammen, när dessa finns, med avseende på samma frågor som ÖP och RTP. – Sammanställning av nationella transportplaner och läns-
transportplaner.
– Sammanställning av restriktioner enligt kommunernas översikts- planer.
Nytt underlag
– Befolkningsprognoser för år 2010 och 2030 (med redovisning av immigration samt in- och utflyttning) i åldersklasser.
– Prognoser för hushållsutvecklingen i åldersklasser för år 2010 och 2030.
– Bedömning av den framtida trafikutvecklingen och prognoser om pendlingens utveckling för år 2010 och 2030.
– Prognoser om befintligt bostadsbestånds status år 2010 och 2030. – Prognoser om behovet av ombyggnader och nybyggnader av
bostäder, kvantitet och kvalitet.
Särskilda analyser som kan göras inom RUP-arbetet. – Analyser av näringslivsutvecklingen.
– Analyser av transportplaner utifrån samhällsnyttan. Särskild metodutveckling
– Konsekvensanalyser särskilt avseende samhällsnyttan, ekono- miska och sociala konsekvenser.
– Kunskaper om individers preferenser för val av bostadsort och teorier om hur dessa kan se ut i framtiden.
– Utvecklingen av multikriteria-analyser. – Kunskaper om flyttkedjor.
Multikriteria-analys
I samhällsekonomiska kalkyler ingår mätbara effekter. I Vägverkets kalkyler ingår t.ex. vanligen: restid, fordonskostnad, trafiksäkerhet, buller, drift- och underhållskostnad osv. Det som inte ingår är andra långsiktiga effekter på t.ex. regionförstoring och regional utveckling. Att människor genom kortare restider får förbättrade möjligheter till arbete och studier går inte att beräkna, samtidigt som det är tydligt att det både för individen och samhället leder till en positiv utveck-
Multikriteria-analys tar även med icke mätbara effekter som kan ställas mot graden av mål- uppfyllelse.
69
ling. I multikriteria-analyser ingår förutom mätbara effekter också andra icke mätbara effekter som kan ställas mot olika grader av måluppfyllelse. En sådan icke mätbar effekt kan vara huruvida en in- vestering i transportsystemet bidrar till ökad sysselsättning och för- bättrade möjligheter till studier. Andra faktorer som kan vägas in är för vem en viss åtgärd är positiv. Bidrar åtgärden till ett mer jämlikt och jämställt samhälle eller gynnar den de som redan har ett för- språng?
Det behövs ett utvecklingsarbete för att göra multikriteria-analyser användbara inom samhällsplaneringen inklusive den fysiska planer- ingen.
En efterfrågeanalys utgör grunden för planeringen för bostadsförsörjningen. Här redovisas i sammandrag hur Boverket analyserat efterfrågan på nya bostäder i Stockholm-Mälarregionen. Efterfrågeanalysen i sin helhet ingår som ett kapitel i den rapport om Bostadsmarknad som tas fram av Fördel Stockholm-Mälarregionen.
F o to: Mar ia n n e Ni ls s o n
71