Riktlinjer för det framtida bostadsbyggandet i Upplands Väsby – ut- vecklingen de närmaste fem åren (från 2002).
Regionplan
Upplands Väsby utgår i sina riktlinjer från önskemålet i region- planen för Stockholms län (RUFS 2001), enligt vilken kommunen bör ta på sig en beredskap för en befolkningsökning om 1–1,5 procent per år. Detta innebär ett byggande av ca 300 lägenheter per år vilket är en kraftig ökning jämfört med hur det var under 1990-talet. Ambi- tionen är att åstadkomma ca 1 500 nya lägenheter de närmaste fem åren.
Vision
Enligt kommunfullmäktiges vision ska en allsidig befolknings- sammansättning eftersträvas genom en mångsidighet, både när det gäller bostadstyper och upplåtelseformer i kommunens olika delar. Därmed ökar möjligheterna att tillgodose de önskemål och behov som kommuninvånarna kan ha under livets olika faser.
Riktlinjer
Särskilt boende för äldre, ökat boendeinflytande, kooperativa hyres- rätter, förtätning i befintlig miljö, fördjupningar av översiktsplanen, upprustning m.m. nämns som inriktningar för bostadsförsörjningen. För att uppnå detta har kommunen angett sina riktlinjer i tolv kort- fattade punkter, som är tydliga och konkreta mål framåt och som fo- kuserar på nybyggnad av bostäder. De gäller t.ex. AB Väsbyhems medverkan för att få fram bostäder till rimliga kostnader. Kommu- nens öppenhet för att tillgodose olika gruppers behov samt påverkan för att fler byggherrar ska bidra till ett ökat byggande. I punkterna hänvisas till pågående arbete med utvecklingsplan, miljökvalitets- program, översiktsplan och fördjupning av översiktsplanen.
Riktlinjerna beskriver hur det förväntade bostadsbehovet ska till- godoses och binder samman planeringen för bostadsförsörjningen med utvecklingsplaneringen och den fysiska planeringen.
Underlag
Riktlinjerna saknar en kort beskrivning av det underlagsmaterial som man utgår ifrån för att komma fram till målen, dvs. en redovis- ning av dagsläget, prognoser, pendling osv.
Lokalisering
Slutligen sker en redovisning av var kommunen planerar för nya bo- städer de närmaste åren, karta och en kort beskrivning till de olika objekten.
RUFS 2001
Landstinget i Stockholms län är regionplaneorgan för länet. Den re- gionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen – RUFS 2001 – är
91
samtidigt en regionplan enligt plan- och bygglagen och antogs av landstingsfullmäktige i maj 2002 och vann laga kraft i november samma år. Enligt reglerna i plan- och bygglagen gäller den i sex år ef- ter det datum den vann laga kraft alltså till november 2008.
Förutom att planen således är en fysisk plan behandlar den frågor om innovationer, integration och kompetensutveckling.
Arbetet har bedrivits under flera år i samverkan med kommuner, regionala organ och organisationer.
Utgångsläge och framtidsbedömning
Planen inleds med en beskrivning av utgångsläget och framtiden. Här behandlas regionens ställning i Sverige, Östersjöregionen och i världen. Befolkningstillväxten och de kapacitetsproblem som den fört med sig för tillgången på bostäder och kollektivtrafik beskrivs. Bebyggelsestrukturen och bostads- och arbetsmarknader behandlas. Konsekvenserna av den pågående regionförstoringen med ökad pendling belyses. Denna har inom Mälardalen lett till en utveckling mot en mer integrerad bostads- och arbetsmarknad. Det finns också en ambition att i högre grad integrera utbildningsmarknaden.
I framtidsbedömningarna ingår befolkningsprognoser för 2015 och 2030 med två scenarior – Bas och Hög. Hög innebär snabb tillväxt i ungefär den takt som gällt under 1990-talet medan scenario Bas innebär en mindre hög ökningstakt, ungefär motsvarande den som gällde under 1980-talet. Med hänsyn till regionförstoringen redovi- sas också ett mellanalternativ för de övriga fyra länen i Stockholm- Mälarregionen: Uppsala, Södermanland, Västmanland och Örebro.
”Med utbyggda kommunikationer i Mälardalen kan i framtiden angränsande län komma att i allt högre grad integreras med ökat pendlingsutbyte. Den befolkningstillväxt som för närvarande främst riktar sig mot Stockholms och Uppsala län kan därigenom successivt komma att beröra en allt större del av Mälardalen.”
Bostadsmarknad och bostadsbyggande
Bostadsmarknad och bostadsbyggande beskrivs i ett särskilt avsnitt. Här framhävs den obalans som råder mellan befolkningsökning och bostadsbyggande. Utbudet av bostäder i Mälardalen och de lägre bostadskostnaderna där bedöms dock ha en begränsad påverkan på Stockholmsregionens bostadsmarknad.
Vidare beskrivs hur prisutvecklingen påverkat bostadsmarknaden för olika grupper av befolkningen och hur en alltför hög boendekost- nad kan inverka negativt på inflyttningen till regionen. Länets upp- delning i geografiska delmarknader för bostäder belyses. En slutsats som dras är att ett mer varierande bostadsutbud i olika regiondelar skulle underlätta för hushåll som behöver flytta. Detta kan beaktas vid förtätningar som samtidigt kan stödja sociala strukturer i områ- det och bidra till att främja integrationen mellan olika grupper av befolkningen.
Flyttströmmarna mellan småhus och flerbostadshus beskrivs och vilka hänsyn som bör tas till dessa utifrån hur befolkningen är åldersmässigt fördelad.
Avsnittet avslutas med en beskrivning av inriktningen för regionens aktörer med ansvar för bostadsförsörjningen:
• Verka för översyn av statliga regler som är hinder för bostadsbyg- gande.
• Utveckla den kommunala planeringen för bostadsförsörjning. • Öka bostadsbyggandet i alla kommuner.
• Ge regionens olika bostadsmarknader ett varierat bostadsutbud. • Engagera fler aktörer för att bidra till ökat bostadsbyggande. • Förstärk den regionala överblicken.
• Bygg fler studentbostäder i Stockholmsregionen. Detaljhandel
Under rubriken Mark och lokaler innehåller RUFS ett kort avsnitt om hur detaljhandeln förändras. Liksom Örebro kommun gjort i sin handelspolicy (i ett tidigare exempel) uttrycks i RUFS ett påpekande om att det kan uppstå problem om lokal service utarmas på grund av nyetableringar av anläggningar för detaljhandel i angränsande om- råden. RUFS pekar på länsstyrelsens roll att bland annat bevaka att mellankommunala frågor beaktas vid planering enligt plan- och bygglagen. ”Det är angeläget att åstadkomma en öppnare samråds- process med konsekvensanalyser av nya större handelsetableringar.”