Inom projektets ram har en analys gjorts i syfte att få en uppfattning om i vilken utsträckning, som upprättade nationella och regionala transportplaner för perioden 2004–2015 behandlat för Stockholm- Mälarregionen relevanta frågor. Här avses frågor rörande de olika objektens effekter på bostadsmarknaden och en eftersträvad region- förstoring.
Länstransportplaner och nationella planer
En genomgång har gjorts av länstransportplanerna för Stockholms-, Uppsala-, Södermanlands-, Västmanlands och Örebro län som upp- rättats för den aktuella planperioden.
Genomgången visar att det endast är i Länsplanen för regional transportinfrastruktur för Stockholms län som det finns tydliga skrivningar om bostadsmarknadens betydelse vid val av invest- eringsobjekt. Bostadsförsörjningen har för länet således varit ett viktigt kriterium vid prioriteringen av objekten. I planen redovisas även en sammanställning av objektens effekter för ökat bostadsbyg- gande. Att bostadsförsörjningen lyfts fram som en viktig fråga i Stockholms län kan ha sin förklaring i det regeringsuppdrag som landshövdingen i länet fick om åtgärder för ökat bostadsbyggande. För de övriga länen kan således inga tydliga effekter för bostads- marknaden utläsas.
I samtliga planer framstår åtgärder som främjar regional utveckling som viktiga. Åtgärder som främjar en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik samt väl fungerande arbetspendling prioriteras. Detta är åtgärder som i sig även främjar en integrerad bostadsmarknad i Stockholm-Mälarregionen. Det är positivt att notera att vissa åtgär- der som planeras i angränsande län även anges som viktiga för det egna länet. Detta synsätt främjar en samverkan över kommun- och länsgränserna.
Här står aktörerna idag
För Stockholms län har bostad- försörjningen varit ett viktigt kriterium vid prioritering av ob- jekt i länstransportplanen.
I alla transportplaner framhålls åtgärdernas betydelse för den regionala utvecklingen.
Av Banverkets och Vägverkets nationella planer för samma period är Banverkets Framtidsplan för järnvägen mera långsiktig och beaktar i högre grad den regionala utvecklingen. Samtidigt satsas medel på nya stationer och resecentrum, vilket är till fördel för bostads- försörjningen under förutsättning att kommunerna planerar ny be- byggelse och relevanta verksamheter i anslutning till dessa knut- punkter. Konkreta redovisningar av de olika objektens effekter på bostadsförsörjningen kan inte utläsas.
I Vägverkets Nationella plan för vägtransportsystemet framhävs också åtgärder för den regionala utvecklingen som angelägna. Objektens effekter på bostadsförsörjningen redovisas inte.
Beträffande koppling till annan planering kan konstateras att det generellt saknas en närmare beskrivning av hur föreslagna objekt främjar detta samband, vilket måste betraktas som en brist. Boverkets reflektioner:
Endast Stockholms län har ansett det intressant att göra bostadsfrå- gan synlig och se sambanden vid prioriteringen av infrastruktur- objekt. Förklaringen till detta torde främst vara att transportpolitiken och de direktiv som regeringen gett trafikverken och länen, inte kon- kret anger att bostadsfrågan är viktig att beakta. Däremot är en posi- tiv regional utveckling med tillhörande regionförstoring ett tydligt utpekat intressant område att beakta i planeringen.
Samråd – samarbete – samverkan
Beträffande trafikverkens samråd med kommunerna om deras prio- ritering av infrastrukturobjekt var trafikverkens bedömning att kom- munerna i Mälardalen sällan lägger synpunkter specifikt på bostads- frågan. Framförda synpunkter och önskemål om investeringar sker oftast utifrån en helhetssyn på samhällets utveckling.
Banverket anser sig ha ett bra samarbete med kommunerna i Mälardalen. Olika anspråk på utbyggnader måste dock vägas mot varandra. Tågtrafikens möjligheter att främja en regional utveckling och därmed regionens attraktionskraft är allmänt vedertagen. I princip ligger bostadsfrågan med som en parameter i detta synsätt men den måste bli mera synlig i planeringen och i de samråd som äger rum.
Från trafikhuvudmännens sida framkom att man strävar efter ett gott samarbete i den kommunala planeringen och att samarbetet är viktigt för deras arbete. Särskilt angeläget är att kunna delta i och påverka den kommunala översiktsplaneringen. Trafikhuvudmännen anser sig oftast komma in för sent i planeringsprocessen. Detta innebär att kommunen kan ha kommit så långt i sin planering att strukturerna redan är fastlagda och marken är såld. Det är då svårt att kunna skapa optimala kollektivtrafiklösningar. Det kanske inte finns utrymme för effektiva anläggningar med påföljd att onödigt dyra lösningar måste användas. Behov finns således att skapa ännu bättre samverkan generellt mellan den operativa trafikplaneringen och den fysiska planeringen om kollektivtrafiken ska bli mera attrak-
Bostadsförsörjningen behöver göras mer synlig i transport- planeringen.
Trafikhuvudmännens delta- gande i översiktsplanearbetet är angeläget.
53
tiv och konkurrenskraftig. Detta är nödvändigt både för resenären och för ett hållbart samhällsbyggande.
Boverkets reflektioner:
• Samarbetet mellan berörda aktörer är relativt gott men kan för- bättras. Främst gäller detta i kontakter med trafikhuvudmännen. • Genom trafikverkens helhetssyn vid prioriteringar av investeringar
undviks den s.k. ”stuprörsplaneringen”. Det är dock viktigt att bostadsförsörjningen inte glöms bort eller nedprioriteras bland övriga intressen.
• Ett storregionalt utvecklingsperspektiv för Stockholm-Mälar- regionen behöver utvecklas i syfte att ta tillvara områdets förut- sättningar och resurser på ett optimalt sätt.
Stråkplanering Stockholm–Arlanda–Uppsala–Gävle
Under de olika seminarierna som ägt rum inom projektets ram har behovet av en länsövergripande samverkan för bostadsförsörjningen lyfts fram. Trafikverken och trafikhuvudmännen har efterlyst en pla- nering som följer ett kommunikationsstråk, och där olika frågor kan analyseras i ett sammanhang mellan berörda intressenter. En sådan samverkan skulle vara till klar fördel för trafikverkens möjligheter att tillgodose efterfrågade behov. Även för kollektivtrafiken anses detta vara en fördel bl.a. ur prissättningssynpunkt. Länsstyrelserna bör ha en uppgift i att främja denna typ av samverkan. Exempel på god samverkan redovisades från Uppsala läns transportplanering, där det nya regionala samverkansorganet – C-framåt – samlar berörda aktörer till ett forum som möjliggör ett brett informationsutbyte och en allsidig belysning av planeringsfrågor.
I kapitlet med exempel på planeringsmetoder beskrivs planeringen i ABC-stråket närmare. Metoden innebär en ny sorts ”flernivå- planering”.
Boverkets reflektioner:
• En effektiv stråkplanering kan skapa bättre samverkan och sam- syn i planeringsfrågor. Nackdelen kan vara en risk för bristande insyn och små möjligheter till medborgarinflytande.
• Metodiken för en effektiv stråkplanering med tillhörande stråk- samverkan är intressant och bör analyseras. Erfarenheterna bör tas tillvara i nästa planeringsomgång av transportinfrastrukturen. • Stråkplaneringen kan som metod liknas vid en förstudie till RUP
med en tydlig rumslig utformning. Metoden bör analyseras även ur denna aspekt.
Här står aktörerna idag
Samverkan om planering för flera verksamheter längs ett kommunikationsstråk ger större möjligheter för trafik- verkan att tillgodose behoven.