Förutom möjligheterna att beskriva effekterna på hushållsstrukturen av förändrade demografiska faktorer givna från en befolknings- modell, ger modellsystemet möjligheten till att även se effekterna på hushållsbildningen av förändrade inkomster och bostadspriser. För att bedöma den framtida bostadskonsumtionen och därmed beho- vet av nyproduktion av bostäder, krävs både en prognos över förvän- tat antal hushåll och den bostadsefterfrågan som den medför, samt en beräkning av hur det nuvarande bostadsbeståndet kommer att förändras i framtiden. Modellen söker således utöver att prognosti- sera det framtida antalet hushåll besvara frågor av typen: ”Hur
Efterfrågan på bostäder beror på befolkningens storlek och hushållens ekonomi.
För att bedöma framtida bo- stadskonsumtion behövs prog- noser både om hushållens ut- veckling och förändringar i bostadsbeståndet.
mycket kommer hushållens efterfrågan stiga om inkomsten ökar?” och ”Hur mycket kommer efterfrågan på nyproducerade bostäder att sjunka om relativpriset på bostäder stiger?”
Till denna inkomst- och priseffekt ska således också läggas den förändring i befintligt bostadsbestånd som kan komma att ske framöver. De avgångsbedömningar vi försöker uppskatta avser nettoavgången av bostäder, men denna är en följd av ett antal processer där bostäder antingen försvinner ur beståndet eller till- kommer på annat sätt än genom nyproduktion. Bostäder kan alltså utgå ur beståndet av många andra skäl än rivning. Ombyggnad kan leda till sammanslagning av bostäder, bostäder kan också ges en ny användning (t.ex. övergå till kontor eller fritidsbostad) och de kan också överges. Omvänt kan ombyggnad leda till delning av bostäder, kontor kan omvandlas till bostäder och fritidshus kan tas i bruk för permanent boende. Övergivna bostäder kan åter tas i anspråk. I dessa fall tillkommer alltså bostäder utan att nyproduktion sker. Gemensamt för dessa förändringsfaktorer är att statistik som beskri- ver deras omfattning är bristfällig eller obefintlig.
Efterfrågeanalysen återges schematiskt i nedanstående figur.
Befolkningsförändring +
Hushållskvoter Antal nya hushåll år 2010
+
Inkomsteffekt - Priseffekt =
”Bruttoefterfrågan” +
Rivning av, och avgångar ur, befintligt bestånd -
Lediga lägenheter -
Tillskott genom omvandling =
Total efterfrågan på nyproduktion år 2010
Befolkningsprognoser
Vi har erhållit befolkningsprognoser per kommun för år 2010, 2020 och 2030 för Mälardalen med utgångspunkt från situationen 2001. Befolkningsprognoserna har beställts av länsstyrelserna och utarbe- tats av Ola Nygren, Socialdepartementet, som också gjorde progno- serna för den Regionalpolitiska utredningen.
73
Befolkningsprognoserna bygger på antaganden om fertilitet, döds- risker, immigration och emigration. Antagandena om fertilitet och dödsrisker liksom om immigration och emigration överensstämmer med SCB:s senaste befolkningsprognos för riket.
Eftersom vi här inte är intresserade av befolkningsutvecklingen i ett nationellt perspektiv, måste vi också beakta den inrikes flyttningen för att få en prognos för den regionala befolkningsutvecklingen. För nettoflyttningarna har använts tre olika alternativ: låg, mellan och hög, där låg flyttning innebär den genomsnittliga nettoflyttningen under de senaste 15 åren, mellanalternativet genomsnittet de se- naste fem åren och hög genomsnittet för år 1999, 2000 och 2001. Alternativ medelhög är huvudalternativet.
Resultat
I alternativet medelhög flyttning krävs det en nyproduktion av drygt 170 000 bostäder fram till år 2010 och totalt nästan 540 000 fram till år 2030 för att svara mot hushållens ökade bostadsefterfrågan i hela regionen. Detta motsvarar 19 000 årligen fram till 2010 och knappt 18 500 under perioden 2011–2030. Detta byggbehov indikerar en rejäl ökning jämfört med de senaste årens faktiska nyproduktion då volymen varit knappt hälften i regionen.
Byggbehovet är inte jämnt fördelat över hela Stockholm-Mälar- regionen utan skiljer sig markant åt mellan olika lokala arbetsmark- nadsregioner och i hälften av dessa behövs inget nybyggande alls om man bara tar hänsyn till hushållsökningar. Däremot kan nya bostä- der behövas därför att de som finns inte svarar mot invånarnas efterfrågan. Fördelningen mellan regionens olika lokala
arbetsmarknadsregioner framgår av nedanstående tabell.
Efterfrådgeanalys för bostäder i Stockholm-Mälarregionen
Behov av bostadsbyggande på regionens olika lokala arbetsmarknader med medelhög flyttning
Kod LA-region Behov av bostäder
till år 2010, till år 2030, antal antal 1001 Stockholm 137 200 456 400 3001 Uppsala 14 500 37 000 4001 Nyköping-Oxelösund 2 100 3 500 4002 Katrineholm 400 4003 Eskilstuna 3 700 8 200 18001 Laxå 18002 Hällefors 18003 Örebro 8 000 20 200 18004 Karlskoga-Degerfors 19001 Västerås 5 700 13 300 19002 Fagersta 19003 Köping 20007 Ljusnarsbergs kommun 21003 Älvkarleby kommun 200 200 Totalt 171 800 538 800
Inrikes flyttningen är en viktig faktor i befolkningsprognosen.
I Stockholmsregionen behöver 137 200 bostäder byggas fram till 2010, vilket motsvarar 15 000 om året. Detta motsvarar i sin tur drygt 80 procent av det totala byggbehovet i regionen. I Uppsalaregionen behöver 1 600 bostäder byggas om året. För Laxå, Hällefors, Karl- skoga-Degerfors, Fagersta, Köping och Ljusnarsberg har inte antalet bostäder som krävs preciserats. Rent matematiskt räcker dagens bo- stadsbestånd till utan tillskott för den framtida befolkningen men det är därmed inte sagt att det inte krävs en viss nyproduktion för att svara mot den framtida befolkningens preferenser, dvs. kvantitativt räcker bostäderna till men en bristsituation kan uppstå pga. kvalita- tiva skillnader mellan utbud och efterfrågan. Den växande gruppen äldre kommer t.ex. att ha särskilda krav på bostadens läge och ut- formning.
Ett observandum är att analysen inte berör frågan om bostädernas storlek, andra kvalitativa attribut eller upplåtelseformer, utan endast behovet uttryckt som antal bostäder orsakat av hushållsför-
ändringar.
Det totala behovet av bostadsbyggande i regionens olika lokala arbets- marknader med låg flyttning
Känslighetsanalys
Framskrivningarna är starkt beroende av migrationen, som ju kan ändras både plötsligt och kraftigt. Utan den antagna nettoinvandr- ingen skulle ökningen av antalet hushåll minska kraftigt jämfört med huvudalternativet ovan och bli omkring 20 procent fram till år 2030, jämfört med 38 procent enligt analysen tidigare.
Med antagande om lägre omflyttning inom landet blir ökningen av antalet hushåll i regionen lägre. Behovet av bostadsbyggande för att svara mot efterfrågan minskar därmed jämfört med alternativet med medelhög flyttning. Minskningen är 2 200 bostäder per år fram till år 2010 och 1 900 årligen därefter.
Kod LA-region Behov av bostäder
till år 2010, till år 2030, antal antal 1001 Stockholm 118 100 372 900 3001 Uppsala 16 500 47 100 4001 Nyköping-Oxelösund 1 500 1 600 4002 Katrineholm 1 000 1 300 4003 Eskilstuna 2 400 3 100 18001 Laxå 18002 Hällefors 18003 Örebro 8 200 21 500 18004 Karlskoga-Degerfors 19001 Västerås 3 800 5 600 19002 Fagersta 19003 Köping 20007 Ljusnarsbergs kommun 21003 Älvkarleby kommun 100 100 Totalt 151 600 453 200
Migrationen påverkar bostads- behovet kraftigt!
75