Bedömning av möjligheterna att minska utsläpp av mikroplast

5.4.1. STYRNING I SVERIGE IDAG AV UTSLÄPP AV MIKROPLASTER Det finns inga styrmedel som reglerar antalet konstgräsplaner som anläggs med gummigranulat som fyllnadsmaterial. Det finns inte heller några befintliga styrmedel som är särskilt inriktade på att minska spridningen av granulat (det vill säga

mikroplast) från dessa planer. Flera av Sveriges kommuner och länsstyrelser arbetar med miljöfrågor som rör konstgräsplaner. Det finns exempel på länsstyrelser och kommuner som tagit fram vägledning för tillsyn och riktlinjer för upphandling. Vägledning och riktlinjer på nationell nivå saknas.

Svenska Fotbollförbundet (SvFF) har tagit fram rekommendationer för anläggning av konstgräsplaner (Svenska Fotbollförbundet 2017). I rekommendationerna skriver SvFF att det är viktigt att planägarna tar ett stort ansvar för att gummigranulatet inte hamnar i miljön, utan i så stor utsträckning som möjligt återförs till konstgräsplanen. SvFF skriver vidare att man bör lägga stor vikt vid hanteringen av gummigranulat när man planerar planer och att följande punkter är viktiga att tänka på:

• Gummigranulat som hamnar utanför planen ska återföras. Planera så att det finns ytor, gärna asfalterade, där snön från konstgräsplanen kan läggas upp. Efter tining kan granulatet återföras till planen igen. En grusyta täckt med markduk, eller en uttjänt konstgräsmatta kan vara ett alternativ till asfalt. • Principen för planernas dränerande och ytavvattnande ledningar är att de binds

ihop till ett slutet system och leds till en brunn där eventuella filterlösningar kan placeras och kvaliteten på dagvattnet mätas, innan det leds vidare till dagvattensystem, eller annan recipient.

• I dagvattenbrunnar bör dessutom filter sättas för att fånga upp granulat som kommit ner i dräneringssystemet.

• Om mycket granulat hamnar i duschrum kan man överväga att även där sätta in ett granulatfilter.

• Spelarna bör uppmuntras att borsta av granulaten på en särskild plats där det kan samlas ihop och återföras till planen.

SvFF ordnar även konstgräsutbildningar för driftspersonal med föreningar och kommuner och konferenser för planskötare, anläggningsansvariga och övriga intressenter. Miljöfrågor, inklusive spridning av granulat från planer, ingår enligt SvFF om en del i dessa utbildningar och konferenser.

5.4.2. PROCESSER I EU OCH INTERNATIONELLT

Debatten om konstgräsplaner pågår både internationellt likväl och i Sverige. Diskussionen handlar främst om val av granulat med syfte att undvika oönskade ämnen som kan påverka människors hälsa och miljö (EPA et al. 2016, DHI 2013, Nilsson et al. 2008). EU-kommissionen gav i juni 2016 den Europeiska

kemikaliemyndigheten (ECHA) i uppdrag att utreda om det finns hälsorisker med användningen av återvunnet däckgranulat i konstgräsplaner. ECHA publicerade resultatet från sammanställningen i februari 2017 med slutsatsen att exponeringen är

mycket låg, både för vuxna och barn som spelar på planer med återvunnet

däckgranulat och för dem som arbetar med installation och skötsel av sådana planer (ECHA 2017).

Gällande spridning av granulat från konstgräsplaner till miljön som mikroplaster är underlaget begränsat. Några länder har uppmärksammat problematiken (Sundt et al. 2014, Lassen et al. 2015), och föreslagit lokala åtgärder så som bättre konstruktion och underhåll (Sundt et al. 2016).

Inom HELCOM och OSPAR pågår främst kunskapsinhämtning om källor och spridningsvägar för mikroplaster och regionala sammanställningar ska tas fram inom båda konventionerna till 2017. Sverige liksom andra länder inom konventionerna bidrar till arbetet genom bland annat genom nationella kartläggningar, vilka ger underlag till regionala sammanställningar och utveckling av åtgärder.

Internationella fotbollförbundet FIFA har ett miljöprogram, Fotball for the planet, som ska bidra till att minska miljöpåverkan från FIFAs verksamheter. FIFA har nyligen beslutat att göra en livscykelanalys av alla sina konstgräsplaner runt om i världen34_.

Spridning av mikroplaster är en av huvuddelarna i projektet.

5.4.3. BEDÖMNING AV MÖJLIGHETER ATT STYRA MOT MINSKADE UTSLÄPP NATIONELLT

Det är svårt att se att det går att styra bort/ändra drivkrafterna från trenden att anlägga konstgräsplaner. Fördelarna för samhället är troligen för stora. Styrningen får då snarare fokusera på något av följande alternativ:

• att finna substitut till gummigranulat som fyllnadsmaterial eller planer som utformas helt utan fyllnadsmaterial

• att minska svinnet och spridningen av gummigranulat från planerna • och/eller att förhindra att svinnet hamnar i miljön.

SUBSTITUT TILL GUMMIGRANULAT SOM FYLLNADSMATERIAL ELLER PLANER SOM UTFORMAS HELT UTAN FYLLNADSMATERIAL

Substitut till gummigranulat som fyllnadsmaterial finns redan på marknaden men är dyrare än SBR. Naturvårdsverket välkomnar initiativ för att utveckla och testa nya fyllnadsmaterial för konstgräsplaner för att hitta de alternativ som är bäst ur hälso- och miljösynpunkt. Det saknas dock underlag för Naturvårdsverket att förorda en typ av fyllnadsmaterial framför ett annat. För att kunna bedöma att ett material är bättre än ett annat skulle det krävas omfattande analyser av eventuell miljö- och hälsopåverkan under hela materialens livscykel. En sådan bedömning skulle också kräva omfattande kunskap om materialens tekniska egenskaper och lämplighet att använda som

fyllnadsmaterial i konstgräsplaner. Vi anser vidare att det inte är Naturvårdsverkets roll att förorda ett specifikt material framför ett annat på marknaden. Ansvaret för att material är säkra att använda ligger hos företagen. Dessutom skulle sådan styrning också kunna hämma utveckling av nya material.

Det pågår också utveckling av helt nya typer av planer, som till exempel hybridgräs. Naturvårdsverket saknar kunskap och kompetens för att bedöma hur anläggandet av denna typ av planer kan och bör utvecklas.

MINSKA SVINNET AV GUMMIGRANULAT FRÅN PLANERNA

Svinnet handlar dels om punktutsläpp från varje konstgräsplan, dels om diffusa utsläpp från enskilda spelare som får med sig materialet i skor och kläder. De diffusa utsläppen från spelare är svåra att komma åt då det gäller ett mycket stort antal individers beteenden. Därför bör man främst fokusera styrning mot punktutsläppen från planerna. Hur stort svinnet blir beror dels på hur planen och dess omgivande miljö är utformad, dels på planen sköts och underhålls.

Utformning

Förbättrad utformning av planen och dess omgivning kan minska svinnet, såsom hårdgjorda ytor vid sidan av planen, särskilda uppsamlingsytor för snö och utrustning för rening av dagvatten och avloppsvatten. Planens utformning bestäms i samband med beställningen. De flesta planerna beställs av kommuner genom offentlig

upphandling. Utveckling av upphandlingskriterier skulle därför kunna få en styrande effekt på utformningen av planerna.