Bedömning av möjligheterna att minska utsläpp av mikroplast till havet

6.3.1. STYRNING I SVERIGE IDAG AV UTSLÄPP AV MIKROPLASTER

ANLÄGGNING FÖR TILLVERKNING AV PLASTPELLETS

Befintliga styrmedel i form av tillståndsgivning och villkor enligt miljöbalken finns på plats för att styra de två svenska tillverkarna av primärplast. Villkoren inkluderar gränser för utsläpp av mikroplast och/eller krav på specifik teknik/åtgärd för att begränsa utsläpp av mikroplast. Aktörerna tycks ha fokus på frågan om utsläpp av plastpellets.

ANLÄGGNING SOM ANVÄNDER PLASTPELLETS SOM RÅVARA

De industrier som använder större mängder plastpellets, det vill säga över 20 ton per år, som insatsvara i sin produktion av plastprodukter styrs också av tillståndsgivning och villkor enligt miljöbalken. Det finns idag cirka 90 sådana tillståndspliktiga

37 _{Verksamhetskod 25.20 gäller för anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter}

av 1.) polyuretan utan användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår, 2.) polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår, eller 3.) annan plast, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår.

anläggningar i Sverige och Naturvårdsverket har gjort en genomgång av

miljövillkoren för samtliga. Genomgången visar att det inte i något fall finns villkor som direkt reglerar utsläpp av plastpellets eller åtgärder för att förhindra sådana utsläpp. Endast för ett fåtal av aktörerna finns villkor som eventuellt kan ha bäring på utsläpp av mikroplaster. Det handlar då främst om villkor för utsläpp av stoft till luft från exempelvis slipningsprocesser.

6.3.2. PROCESSER I EU OCH INTERNATIONELLT

Plasttillverkningen regleras inom EU under industriutsläppsdirektivet med ett referensdokument om bästa tillgängliga teknik. Inom ramen för den beskrivningen finns visst utrymme att beröra parametrar som relaterar till bildning och utsläpp av mikroplaster från tillverkning av plast respektive plastprodukter. En utvecklad anpassning av plasttillverkningen med avseende på mikroplastproblematiken utöver referensdokumentet kan ske i den nationella prövningen. För EU i stort krävs en revidering av referensdokumentet, något som dock inte är planerat.38

EU-kommissionen har föresatt sig att komma med en plaststrategi inom ramen för handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Planen är att strategin ska presenteras under 2017. Upplägget är att beröra villkoren för att frikoppla plastproduktion från beroendet av fossila råvaror, återanvändning av plast och minskning av läckage av plast i

miljön.39

I HELCOM:s handlingsplan för marint skräp finns ingen aktivitet riktad särskilt mot plastpellets från produktion, de ingår som en del i begreppet primär mikroplast. OSPAR adresserar plastpellets genom en egen aktivitet som syftar till att uppmuntra branschen att delta i frivilliga initiativ och utbyta goda erfarenheter för att minska utsläppen i hela kedjan.40 _{Ett sådant internationellt initiativ är Operation Clean Sweep}

som startades av plastindustrin i USA på 1990-talet. De företag som ansluter sig till initiativet förbinder sig att sätta upp system och utbilda personal så att pellets hanteras på ett sådant sätt att utsläpp till miljön minimeras (zero pellet loss). Initiativet har tagit fram manualer och goda exempel som stöd till företagen. Det finns dock inga

offentligt publicerade uppgifter om hur effektiva åtgärderna är, inte heller någon kvantifiering av hur stor mängd pellets som förhindras att spridas till miljön.

Globalt sker omfattande transporter av plastpellets, i synnerhet till havs, och risken för utsläpp är stor. Förlust av last, särskilt i form av containrar, är relativt vanligt

förekommande. MARPOL förbjuder medveten dumpning av plast, inklusive pellets, från fartyg och offshore-konstruktioner på internationellt vatten41_{. Tillsyn av}

efterlevnaden är dock mycket svår att utföra.

38 _{BREF-dokument Reference Document on Best Available Techniques in the Production of Polymers,}

August 2007. 39

COM(2015)614, 2.12.2015.

40 _{Action 52 (Zero pellet loss) Promote initiatives and exchange of best practice aiming at zero pellet loss}

(for example Operation Clean Sweep) along the whole plastics manufacturing chain from production to transport. OSPAR Marine Litter Regional Action Plan.

41 _{International Convention for the Prevention of Pollution from Ships, Annex V. Implementeras i EU via}

6.3.3. BEDÖMNING AV MÖJLIGHETER ATT STYRA MOT MINSKADE UTSLÄPP NATIONELLT

De två stora aktörerna inom tillverkning av plastpellets styrs idag av tillstånd och villkor där reglerade utsläpp av plastpellets/mikroplast är en faktor i villkorsgivningen. Företagen arbetar även med frivilliga initiativ för att minimera utsläppen av

mikroplast. I nuläget bedömer Naturvårdsverket att ingen ytterligare styrning är

motiverad för att reducera utsläpp av mikroplaster från tillverkningarna av plastpellets. Transporterna sker enligt primärplasttillverkarna i stor utsträckning med täta metoder, varför man kan anta att materialförlusterna under själva transporten är relativt små. Dock kan man anta att åtminstone viss förlust av material sker i samband med transport. Eftersom många aktörer är involverade – även om vi inte vet hur många – i transportkedjan och utsläppen av mikroplast är diffusa bedöms möjligheterna att styra mot minskade utsläpp av mikroplast som begränsade. Därför förslås ingen ytterligare styrning i dagsläget.

För de cirka 90 anläggningar som använder större mänger plastpellets för att tillverka plastprodukter, och som därmed styrs av villkor enligt miljöbalken, saknas idag villkor som påverkar materialförlust av plastpellets. Det vore önskvärt att sådana villkor utvecklas framöver. Villkoren omprövas normalt endast när aktuella verksamheter gör en ansökan om omprövning av verksamheten. Naturvårdsverket kan visserligen initiera omprövning genom att vägleda prövningsmyndigheterna men i dagsläget bedöms inte saklig grund finnas för att motivera omprövning av villkor. Däremot är Naturvårdsverket remissinstans när villkor väl omprövas och kan därigenom påverka villkoren.

Utöver detta skulle Naturvårdsverket kunna vägleda prövningsmyndigheterna att inkludera frågan om mikroplaster vid sin villkorsgivning för anläggningar som använder större mänger plastpellets. Tillsynsmyndigheterna har även möjlighet att sätta fokus på mikroplastfrågan vid sitt tillsynsarbete. Ett sätt att åstadkomma att detta görs skulle kunna vara att Naturvårdsverket inkluderar frågan om mikroplast i sin vägledning. Vägledningen skulle även kunna omfatta verksamhetsutövarna gällande sådant som inventering av materialförluster, hanteringsmetoder och exempel på effektiva åtgärder.

6.3.4. KUNSKAPSLUCKOR

Vi vet idag inte i vilken utsträckning materialförluster sker under transporten. Vi vet inte heller i vilken omfattning materialförluster sker från anläggningar som använder plastpellets som insatsvara. Vi har identifierat cirka 90 anläggningar med tillståndsplikt, men utöver dessa finns ett okänt antal anläggningar med

anmälningsplikt. Även om man kan anta att dessa anläggningar hanterar relativt små volymer plastpellets per anläggning kan utsläppen vara betydande om det finns många anläggningar av den här typen.