BEDÖMNING AV NATIONELLT STYRBEHO

Styrning för att förebygga uppkomst och för att minska spridning av skräp, inklusive plastskräp, i miljön finns idag. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett åtgärdsprogram för en god havsmiljö 2020. Förslag till åtgärder har även tagits fram i Naturvårdsverkets rapportering av regeringsuppdrag Åtgärder för minskad

nedskräpning” (2016). Naturvårdsverket föreslår där finansiering av en av åtgärderna i

åtgärdsprogrammet i form av medel till strandstädning på Bohuskusten. Fler åtgärder finns nämnda i de regionala handlingsplanerna för marint skräp kring Östersjön och Nordostatlanten. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten bedömer att det nationella åtgärdsprogrammet täcker in flera viktiga åtgärder med stor relevans för svensk del utifrån ett nedskräpningsperspektiv. Nedan bedömer Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten behovet av ett intensifierat arbete för samtliga åtgärder i de delar av det svenska åtgärdsprogrammet som berör nedskräpning och i en

förlängning mikroplaster.

FÖRLORADE FISKEREDSKAP

En av åtgärderna (ÅPH19) i Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram gäller förlorade fiskeredskap. Uppkomst av mikroplaster från fiskeredskap kommer från nedbrytning av förlorad och kasserad fiskeutrustning, det senare kan ske även på land, samt slitage från fiskeredskap. Gällande åtgärder mot förlorad och kasserad

fiskeutrustning så jobbar Havs- och vattenmyndigheten genom ÅPH19 med frågan. Gällande slitage av fiskeredskap bedömer HaV att man inom fiskenäringen av kostnadsskäl använder sig av tåliga material i så hög grad som möjligt. Enligt SLU Aqua används exempelvis inte dolly ropes inom det svenska fisket. Det är en form av skyddsanordning för att skydda redskapet vid vissa former av bottentrålning och som slits och lätt lossnar från redskapet. HaV avser därför inte att gå vidare med denna fråga, utöver det arbete som görs och kommer att göras inom de närmaste åren inom ramen för ÅPH19.

INFORMATIONSKAMPANJ

Ytterligaren en åtgärd i Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram handlar om att ta fram en riktad, nationell informationskampanj om marin nedskräpning. Åtgärden ska ske i samverkan med Naturvårdsverket.

Idag arbetar båda myndigheterna främst med kampanjer kring marin nedskräpning genom att ge medel till stiftelsen Håll Sverige Rent via befintliga anslag. I år har Havs- och vattenmyndigheten gett Håll Sverige Rent ett treårigt bidrag om totalt 6 miljoner kronor för att bedriva två kampanjer som syftar till att minska marin nedskräpning. Kampanjerna är avsedda att uppfylla åtgärd 20 (ÅPH 20) i Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram. I ljuset av frågan om mikroplaster och den negativa miljöpåverkan som skräpet har på det marina livet anser både

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att det finns ett behov av att utveckla kampanjarbetet kring marin nedskräpning för att i större utsträckning nå ut till allmänheten. En kampanj som specifikt handlar om mikroplaster behöver också genomföras. Kampanjarbetet är en del av att uppfylla det beslutade åtgärds-

troligen ha mindre effekt på mängden skräp på Bohuskusten, eftersom skräpet till övervägande del har internationellt ursprung och flutit iland på västkusten.

Håll Sverige Rent är den nationella, externa aktör som tydligast arbetar med attityd- och beteendefrågor. Stiftelsen är etablerad och har redan ett uppbyggt, omfattande kontaktnätverk för att arbeta med dessa frågor. I regeringsuppdraget Åtgärder för

minskad nedskräpning som redovisades 2016 konstaterade Naturvårdsverket att det

nationella förebyggandearbetet mot nedskräpning är säkerställt. Vad gäller arbetet med attityd- och beteendefrågor är dock finansieringen inte säkerställd för längre perioder. Håll Sverige Rent har också nyligen startat nätverket Håll Havet Rent, som vänder sig till organisationer och företag som vill vara med och skapa ett långsiktigt engagemang för minskad nedskräpning.

I regeringsuppdraget konstaterar Naturvårdsverket också att attityd- och

beteendefrågorna idag drivs huvudsakligen av andra än de nationella myndigheterna. Finansiering av arbetet sker på många olika sätt, bland annat genom statlig

finansiering, medlemsavgifter och sponsring från företag. Naturvårdsverket har i regeringsuppdraget Åtgärder för minskad nedskräpning beskrivit flera tänkbara alternativ för att finansiera det nationella arbetet med attityd- och

beteendeförändringar. I EU pågår förhandlingar om att information till allmänheten, med syfte att förebygga nedskräpning, ska finansieras via producentansvar. Dessa förhandlingar är dock ännu inte klara och Naturvårdsverket anser därför att det i nuläget är mindre lämpligt att föreslå en finansiering av detta arbete, som senare kan bli svår att ändra på. Som en av instiftarna till Håll Sverige Rent har Naturvårdsverket ett ansvar för stiftelsens finansiering så länge myndigheten har ekonomiska

förutsättningar.

STÖDJA INITIATIV SOM FRÄMJAR STRANDSTÄDNING I SÄRSKILT DRABBADE OMRÅDEN

Förutom åtgärder för att förebygga uppkomsten av marint skräp behövs åtgärder för att städa bort det skräp som hamnat på stränderna. Problemet med marin nedskräpning intar en särställning på Bohuskusten. De skräpmätningar som gjorts visar att det flyter i land lika mycket skräp på Bohuskustens stränder som i resten av Sverige varje år. Kuststräckan är alltså hårt drabbad av ilandflutet skräp och uppskattas ha mycket höga kostnader för strandstädning i jämförelse med andra kommuner. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten bedömer därför att det finns ett behov av extra medel till städning av stränder längs Bohuskusten.

I dagsläget bedömer Naturvårdsverket att en statlig finansiering av strandstädning inom befintliga finansieringsformer är den mest framkomliga vägen, eftersom problemet är regionalt och skräpet till övervägande del har internationellt ursprung. Förslaget är utskickat på remiss och frågan hanteras för närvarande av

INKLUDERING AV MARIN NEDSKRÄPNING I AVFALLSPLANER OCH PROGRAM

Två av åtgärderna i det svenska åtgärdsprogrammet handlar om att inkludera marin nedskräpning i nationella och kommunala planer och program att:

• Arbeta strategiskt genom inkludera marint skräp i relevanta avfallsplaner och program.

• Vid revidering av de kommunala avfallsplanerna identifiera och belysa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp. Frågorna är omhändertagna som det ser ut idag men den framtida utvecklingen är mer osäker. Nedskräpning har nämnts på flera ställen i avfallsdirektivet under

förhandlingarna i det paket om cirkulär ekonomi, som för närvarande förhandlas fram inom EU. Artikel 9 i avfallsdirektivet handlar specifikt om avfallsförebyggande och där har mål och åtgärder för att förebygga nedskräpning funnits med i förhandlingarna så sent som i april 2017. I skrivande stund vet vi dock inte hur slutresultatet kommer se ut.

I den nationella avfallsplanen är nedskräpning ett prioriterat område. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en ny avfallsplan. Naturvårdsverket har även reviderat nuvarande föreskrifter för vad kommunala avfallsplaner ska innehålla. Från och med juni 2017 ska de kommunala planerna innehålla både mål och åtgärder för att minska nedskräpningen. I vägledningen till föreskrifterna står det att kommunerna ska prioritera åtgärder för att förebygga och minska nedskräpning av plast som kan leda till marin nedskräpning och uppkomst av mikroplast.

9.4. Förslag till åtgärder

För att komma tillrätta med problemet marint skräp har Havs- och vattenmyndigheten bedömt att dagens styrmedel inte är tillräckliga. Det kommande åtgärdsarbetet behöver inriktas mot såväl juridiska som ekonomiska och informativa styrmedel samt mot kunskapsinriktade åtgärder. Problemet med marint skräp har uppmärksammats de senaste åren och det sker mycket inom forsknings- och policyområdet, både

internationellt och nationellt. För att uppnå minskade mängder marint skräp behövs dock ett snabbare genomförande av åtgärder och regleringar.