Begreppsanalys

Begreppet interdependens har på senare år flitigt förekommit i litteraturen om organisationer och internationell politik. Interdependens är dock långt ifrån något nytt begrepp, det myntades redan på 1700-talet och var vid 1900-talets början normativt viktigt för de som förespråkade frihandel.197 Begreppet fick ny aktualitet i samband med forskningen om internationell politisk ekonomi och mycket av litteraturen på vilken detta avsnitt baseras har sitt ursprung i denna forskningstradition även om också litteratur om andra typer av organisationer än stater använts. Begreppsapparaten är dock till stor del generell och logiken är densamma för många typer av aktörer. En följd av denna utveckling är att begreppet i dag ofta ses nära sammankopplat med resonemang om den internationella politisk-ekonomiska ordningen och då framförallt internationell handel.198 Det sägs bl.a. att interdependens är ett fundamentalt och permanent drag i relationerna mellan utvecklade länder.199

Inom litteraturen om interdependens finns en oenighet om hur fenomenet

197 de Wilde, 1988, s. 159; Morse, 1976, s. 661. 198 Jones och Willets, 1984, s. 3.

ska definieras och mätas. Ofta är definitionerna så vaga att de tillåter många olika tolkningar.200 Generellt verkar det vara så att forskare varit mer in-tresserade av att mäta beroende och att resonera om dess eventuella konsekvenser än av att utveckla teori och det är detta som leder till många av förvecklingarna på området.201 Inom litteraturen föreligger en skiljelinje mellan de forskare som ser interdependens som aktörsbaserat (staterna som centrala) och de som ser fenomenet mer övergripande, rörande systemet som helhet (globalt).202 De sistnämnda har ofta ett annat fokus än den övriga litteraturens författare och fokuserar exempelvis på miljöproblem och liknande som sägs vara globala till sin karaktär.203

Det finns många olika definitioner av beroende.204 De flesta författare menar dock allmänt att dependens hänvisar till att någon (1) behöver något, (2) påverkas av, och/eller (3) domineras av någon annan.205 Enligt denna mycket enkla definition föreligger således interdependens när två aktörer behöver, påverkar eller dominerar varandra. Även de kanske mest kända författarna på området, Robert Keohane och Joseph Nye, har en liknande definition:

”..dependence means a state of being determined or significantly affected by external forces. Interdependence, most simply defined, means mutual depen-dence. Interdependence in world politics refers to situations characterized by

reciprocal effects among actors in different countries”.206

Det ligger då nära till hands att definiera beroende som motsatsen till autonomi – att aktörer på egen hand kan uppnå sina mål inom ett visst politikområde vid en viss tidpunkt.207 Vid interdependens måste således respektive aktör ta hänsyn till den andre aktören för att kunna uppnå sina mål.208

200 Jones, 1995, s. 3.

201 Holsti, 1978, s. 516-517; Holsti, 1980, s. 26. 202 Jones och Willets, 1984, s. 3.

203 List och Rittberger, 1992, s. 86; Reynolds och McKinlay, 1979, s. 150. 204 Se exempelvis Jones, 1995, s. 6; Spero, 1990, s. 13.

205 de Wilde, 1988, s. 164. 206 Keohane och Nye, 1989, s. 8. 207 Morse, 1976, s. 663.

Inom en del av litteraturen tar man utgångspunkt i att beroende kommer ur utbyte mellan organisationer:

”Organizational exchange is any voluntary activity between two organizations which has consequences, actual or anticipated, for the realization of their

respective goals or objectives”.209

Utbytet är i och för sig frivilligt men utgångspunkten är att ingen organisation klarar sig helt själv utan alla kommer att ha utbyte med andra organisationer. Alla organisationer behöver olika typer av resurser från sin omgivning.210 De två grundläggande resurserna för alla aktörer är pengar och auktoritet.211 Det blir lättare att förstå och mäta beroende om man ser det som ett utbyte212 – beroendet är direkt proportionellt till en aktörs behov av resurser och omvänt proportionellt till tillgängligheten av dessa resurser från annat håll.213 Med andra ord, ju mer man behöver en resurs som en annan aktör har och ju svårare det är att få den från ett annat håll, desto mer beroende är man. Aktörens makt över en annan aktör kommer då att bestämmas av hur stor del av den andres behövda resurser som aktören i fråga besitter. Interdependensen bestäms av relationen mellan tillgängligheten av en resurs och efterfrågan på denna resurs för respektive aktör.214 Utifrån denna typ av resonemang kan man säga att man är mycket beroende om man söker en viktig resurs som är svår att få från annat håll och oberoende om resursen inte är så viktig, lätt att få från annat håll (eller om aktören besitter den själv). Mellan dessa ytterpunkter finner man då litet beroende om det är en viktig resurs som är lätt att ersätta eller om det är en mindre viktig resurs som är svår att få från annat håll.215 Ytterst är det aktörens funktioner och mål som avgör hur beroende han är av andra aktörer.216 Denna typ av resonemang leder fram till definitioner av beroende av följande typ:

209 Levine and White, 1961, s. 588, kursivering i originalet. 210 Benson, 1975, s. 231; Rhodes, 1997b, s. 42; Rhodes, 2000, s. 60. 211 Benson, 1975, s. 232.

212 Scharpf, 1978, s. 354.

213 Bacharach och Lawler, 1981, s. 59, 61; Baldwin, 1980, s. 499-500; Emerson, 1962, s. 32; Montin, 2000, s. 15; Pfeffer och Salancik, 1978, s. 45; Rhodes 1980, s. 299.

214 Pfeffer och Salancik, 1978, s. 42. 215 Scharpf, 1978, s. 354-355. 216 Levine och White, 1961, s. 592.

”Dependence can then be defined as the product of the importance of a given input or output to the organization and the extent to which it is controlled by

a relatively few organizations”.217

Som vi sett här är interdependens egentligen ett väldigt brett begrepp även om varje typ av litteratur anpassat det för sina syften. Vad det egentligen handlar om är ett förhållande mellan aktörer och det finns inget som säger att dessa aktörer måste vara stater utan de kan naturligtvis vara i princip vad som helst. Viss litteratur ger utrymme för detta genom att nämna att andra än stater kan vara aktörer – de alternativ som då anges är individer, regeringar, företag m.m.218 En mycket vid, men för mina syften användbar, definition är följande:

”Interdependence arises when the actions of individual members of a social system impact (whether materially or perceptually) the welfare of other members of the system. Those who are interdependent are affected by and react in a sensitive manner to each other’s behavior; the higher the level of interdependence, the more pronounced these impacts and reactions will

be”.219

Då mycket av litteraturen inom området är starkt ekonomiskt präglad förekommer definitioner i vilka interdependens ses i termer av att ett ekonomiskt beteende i ett land får effekter i andra länder. Detta är en för min utgångspunkt viktig poäng, nämligen att det finns kostnader, dock inte bara av ekonomiskt slag, i relationerna vilka kan avgöra den reella handlingsfriheten för aktörerna.

Utifrån det tidigare resonemanget om beroendeförhållande som ett utbyte, kan dependens ofta ses som att aktören inte har något val när det i själva verket snarare är så att alternativen är för dyra.220 Det är med andra ord kostnaderna för alternativen som ytterst avgör graden av beroende i relationen.

”The effects of transactions on interdependence will depend on the con-straints, or costs, associated with them. — Where there are reciprocal

217 Pfeffer och Salancik, 1978, s. 51. 218 Morse, 1976, s. 663.

219 Young, 1992, s. 188. 220 Baldwin, 1980, s. 499-500.

(although not necessarily symmetrical) costly effects of transactions, there is

interdependence”.221

Interdependens involverar alltså enligt detta resonemang alltid kostnader eftersom interdependens begränsar autonomin. På förhand är det emellertid omöjligt att säga om fördelarna överväger nackdelarna i en beroende-relation.222 Det ömsesidiga beroendet kan således gälla ömsesidiga vinster men precis lika gärna ömsesidiga kostnader.223 Vi ska återkomma till denna typ av resonemang senare i avhandlingen.

Problemet med att fokusera på kostnader och utbyte är att det blir svårt att förklara varför den ursprungliga fördelningen ser ut som den gör.224 Jag anser dock att detta problem minskar om man som jag väljer att se på konstitutionellt skapade enheter och fördelningar av resurser.