• No results found

3.1 Metod för materialinsamling

3.1.2 Beskrivning av informanterna

Jag kallar informanterna för Lan (fallstudie 1), Anneli (fallstudie 2), och Mika (fallstudie 3) och jag presenterar dem, och de övriga gruppdeltagarna, i samma följd nedan.

3.1.2.1 Fallstudie 1 – Lan

Lan har andraspråksbakgrund och kommer ursprungligen från Vietnam och är 32 år vid det första skrivtillfället. Hon går femte terminen på utbildningen och målet är en civilingenjörsexamen med inriktning kemiteknik och läke-medelsteknik efter fem års studier. Hon har ingen tidigare skriverfarenhet på akademisk nivå innan hon påbörjade sin civilingenjörsutbildning. I en

inter-vju berättar hon att hon inte heller har skrivit laborationsrapporter i skolan i Vietnam eller på Komvux i Sverige. Hon nämner att bristen på tidigare skriverfarenhet innebar att hon tillägnade sig grunderna för genren labora-tionsrapport, genom att vid de första skrivtillfällena iaktta och ställa frågor till övriga gruppdeltagare: ”Det första året har jag inte skrivit mycket själv, jag har suttit bredvid honom [annan deltagare] och ser hur han skriver, för jag visste inte hur det gått till, jag vet ingenting liksom”. Hon anser dessutom att en bidragande orsak till ett problematiskt första år var att hon började på höstterminen medan de nya kurserna för varje år startar på våren: ”Jag kände mig helt förvirrad […] första året ville jag bara hoppa av, så dåligt mådde jag då”. Sedan nämner hon att självförtroendet började växa i och med att hon började skriva själv.

Lan räknas i denna studie som andraspråksskribent, trots att hon har bott 16 år i Sverige. Den bedömningen gjorde jag på grund av att hon har relativt svårt för att formulera sig i skrift på grammatiskt korrekt svenska. I ett tidigt skede talade hon om för mig att hon har problem med skriftspråkliga formu-leringar och särskilt sådana som kan förknippas med andraspråksskribenter, exempelvis bisatsordföljd, val av konjunktion eller subjunktion samt inver-sion vid spetsställt adverbial. Det är relevant att nämna i detta sammanhang att Lan främst talar vietnamesiska i hemmiljön. Hon nämnde även att hon har skrivit några laborationsrapporter på engelska, vilket är tillåtet i de flesta av kurserna. En del studenter väljer detta alternativ med motiveringen att kurslitteraturen, liksom laborationsinstruktionerna, ofta är skrivna på engel-ska. Lan nämnde i detta sammanhang att hon har skrivit en laborations-rapport i grupp på engelska eftersom en av gruppdeltagarna hade engelska som modersmål.9 Hon betonar dock att hon kan formulera sig bättre på svenska än engelska. Av tabell 1 framgår att jag började dokumentera Lan vårterminen 2004.

Antalet gruppdeltagare har i samtliga fall varit två och första grupp-sammansättningen kan betecknas som heterogen vad gäller språkbakgrund, eftersom Lan samförfattar första laborationsrapporten med Linda, som är 23 år. De två därpå följande terminerna skriver hon tre laborationsrapporter till-sammans med Hong, som jag också räknar som andraspråksskribent.

Hong är 27 år och har bott i Sverige i nio år och kommer också ursprung-ligen från Vietnam. För att kunna följa deras diskussioner vid skrivprocessen bad jag dem att hålla sig till svenska. Den språkliga situationen som uppstod under inspelningarna upplevdes inte som problematisk av dem. Lan förklarar detta med att samarbeten i olika gruppkonstellationer vid laborationerna och under skrivprocesserna i de flesta fall har krävt svenska som arbetsspråk. Jag har lagt märke till att de under laborationerna samtalar en del på svenska. Om Lan och Hong arbetar ensamma använder de sig dock av vietnamesiska

eftersom, så som Lan själv uttrycker, ”det flyter på när man pratar på sitt eget språk”.10

Tabell 1. Gruppsammansättningar med Lan och antal skrivna labora-tionsrapporter per grupp

Termin och informanter

VT04 HT04 VT05

Informanter Lan Lan Lan

Linda Hong Hong

Antal rapporter 1 2 1

3.1.2.2 Fallstudie 2 – Anneli

Anneli är 32 år och har en examen från en tidigare högskoleutbildning där hon bl.a. skrev en B-uppsats.11 Hon är född i Sverige, men har tyska föräldrar och är tvåspråkig. Hon går vid första skrivtillfället sin fjärde termin på pro-grammet kemiteknik/bioteknik. Studierna ska leda till en kandidatexamen, vilket innebär att hon tänker avsluta sina studier efter sex terminer. Tabell 2 beskriver de gruppsammansättningar som hon skrivit i samt hur många laborationsrapportskrivningar det handlar om per gruppsammansättning.

Som framgår av tabell 2 har Anneli i denna studie under loppet av två terminer samförfattat fyra laborationsrapporter. Anneli och Sofia brukar, enligt egna uppgifter, ofta skriva tillsammans, men det stora antalet deltagare i delkurserna, som ingår i denna studie, har lett till en gruppsammansättning av tre respektive fyra studenter VT03/HT03.

Tabell 2. Gruppsammansättningar med Anneli och antal skrivna labora-tionsrapporter per grupp

Termin och informanter

VT03 HT03

Informanter Anneli Anneli

Sofia Sofia

Jenny Jenny

Malin Antal rapporter 3 1

10 Bani-Shoraka & Jansson har studerat persisktalande studenter som kodväxlar när de disku-terar lexikala problem. Artikeln är tillkommen inom ramen för samma projekt som denna studie (se Bani-Shoraka & Jansson 2007).

11 Jag utgår från åldern som informanterna har angivit i en individuell enkät efter första del-kursens (VT03) rapportskrivningar.

Jenny anslöt sig till Anneli och Sofia i första gruppsammansättningen och Malin tillkom som fjärde gruppmedlem HT03. Variationen grupperna emellan har varit liten, eftersom det är samma tre deltagare (Anneli, Jenny och Sofia), som har arbetat tillsammans vid alla fyra rapportskrivningar. Man kan därmed konstatera att Anneli har skrivit rapporter i en relativt homogen grupp, både när det gäller variationen i gruppsammansättning och beträffande språkbakgrund. Alla inblandade deltagare räknas nämligen som modersmålsvenska skribenter. Anneli är dock lite äldre än Jenny, Sofia och Malin, som är 24, 25 respektive 25 år gamla vid deras första rapportskriv-ning i denna studie. Hon är dessutom den enda av dessa fyra deltagarna som har skriverfarenhet på högskolenivå från en annan disciplin och utbildning än kemiteknik/bioteknik.

3.1.2.3 Fallstudie 3 – Mika

Mika är 30 år och har arbetat som laborationsassistent i sex år vid ett företag och har därmed erfarenhet av laborationsrapportskrivande från yrkeslivet. Han går sin tredje termin på utbildningen och hans mål är att bli civil-ingenjör med inriktning bioteknik/kemiteknik efter 5 års studier.12 Trots att Mika är tvåspråkig (finska/svenska) räknar jag honom inte som andraspråks-skribent på grund av hans språkbehandling i texterna (det förekommer inga nämnvärda andraspråksdrag). Han nämner i en intervju att han är dålig på att skriva på finska: ”Det har försvunnit med tiden för jag använder det aldrig, när jag börjar skriva finska det är typ en gång per år, när jag skickar vykort till brorsan.”

I tabell 3 redovisas de gruppsammansättningar som Mika har skrivit sina laborationsrapporter i. Som framgår av tabell 3 har jag kunnat följa Mikas laborationsrapportskrivande över tre terminer och under en period av två år. Jag har valt bort det inspelade materialet från sammanlagt sex rapport-skrivningar. Mika, Per och Benna skrev VT03 ytterligare två rapporter. Bortfallet berodde vid en rapportskrivning på att det knappast fanns textuella episoder med inblandning av Mika, eftersom han slutade tidigare, och vid en annan rapportskrivning av inspelningstekniska skäl. Material från fyra rapportskrivningar vårterminen 2004 föll bort, eftersom Mika och hans skrivpartner inte diskuterade skrivuppgifterna nämnvärt, med anledning av att de arbetade med olika laborationsrapporter samtidigt.13

12 Delkurserna ges årsvis och på så sätt kan studenter som läst olika många terminer på sin utbildning följa samma kurs.

13 Vid detta samarbete gjordes många laborationer under en relativt kort period, vilket ledde till att de under en fyraveckorsperiod var tvungna att skriva 16 laborationsrapporter. Med an-ledning av den stora arbetsbördan och på grund av att redovisningen av dessa laborationer inte behövde vara så omfattande, valde de ofta att skriva på varsin rapport.

Tabell 3. Gruppsammansättningar med Mika och antal skrivna labora-tionsrapporter per grupp

Termin och informanter

VT03 HT03 HT04 Informanter Mika Mika Mika

Per Per Johanna

Benna Lan Pasi

Linda Mehmet

Pasi Tomas

Antal rapporter 1 1 1

I grupperna och inspelningstillfällena under vårterminen 2003 och terminen 2004 fanns det sammanlagt tre gruppdeltagare och under höst-terminen 2003 arbetade Mika i en grupp med sju deltagare. Benna, som Mika skriver en rapport med i första gruppsammansättningen, räknar jag som andraspråksskribent på grund av andraspråksdrag i texterna. Hon kom-mer ursprungligen från Uganda, är 21 år och har bott i Sverige i 7 år. Den tredje deltagaren i den gruppen är Per som är 32 år. Benna och Per har inte den erfarenhet av att skriva laborationsrapporter utanför utbildningen som Mika har. Benna går dock redan sin fjärde termin på utbildningen och har därmed skrivit fler laborationsrapporter under utbildningen än både Mika och Per. I samma konstellation har de tre skrivit rapporter i en tidigare delkurs. Både i gruppen VT03 och HT03 är det samtalen mellan Mika och Per som utgör mest underlag för analys, eftersom de råkar skriva mycket tillsammans. Lan och Linda är samma personer som förekommer i kapitel 6 Fallstudie 1 (se 3.1.2.1). Pasi, som Mika också skriver laborationsrapport 3 tillsammans med under höstterminen 2004, är 23 år och har en flerspråkig bakgrund (finska, engelska, svenska). Johanna, som deltar i samma grupp höstterminen 2004, är 29 år. Pasi och Johanna har ingen erfarenhet av akademiskt skrivande eller laborationsrapportskrivande, mer än från sin nu-varande utbildning. Detsamma gäller för Mehmet (som också har flerspråkig bakgrund) och Tomas (HT03). I Mikas grupper är det Benna och Lan som räknas som andraspråksskribenter.