Inspelningar av studenternas diskussioner när de skriver på sina laborations-rapporter betraktar jag som huvudmaterial för denna studie, eftersom fokus i min studie ligger på skrivprocessen. Texterna, intervjuerna och observa-tionerna ska ses som viktiga kompletterande data, dels eftersom
inspelning-arna i de flesta fall inte täcker hela skrivprocessen, dels eftersom texterna ska relateras till skrivprocessen. Samtidigt har jag behövt data från intervjuer, samtal och observationer för att kunna studera den pedagogiska praktiken på utbildningen.
3.2.1 Inspelningar
Diskussionerna under de tolv skrivprocesserna spelades in med hjälp av Sony Portable Minidisc Recorder MZ N707 type-R. I de flesta fall var jag närvarande vid starten av inspelningarna, men vid somliga tillfällen var det nödvändigt att informanterna själva ansvarade för det inspelningstekniska. Lan och Linda föredrog t.ex. att skriva i hemmiljö, och Lan och Hong kunde aldrig med säkerhet ange när de skulle få tid för sitt rapportskrivande. Under dessa premisser var den enda möjligheten för att få till stånd en dokumenta-tion att låta studenterna själva ta hand om inspelningarna. I praktiken har det visat sig vara svårt att få med alla delar av skrivprocessen via inspelningar. Det är t.ex. vanligt förekommande att studenterna delar upp skrivuppgiften i olika faser av skrivprocessen och/eller att de skriver vissa delar hemma (t.ex. Lan VT04, se tabell 1). En grupp hade påbörjat skrivarbetet tidigare än pla-nerat (Anneli VT03) och i en annan grupp misslyckades en av tre inspel-ningar på grund av tekniska problem (Mika VT03). I ett fall blev inte sam-talen av andra delen av skrivprocessen (dag 2) dokumenterade eftersom in-spelningsdisketten hade försvunnit (Mika HT03). Det kan ibland också vara problematiskt att lyssna av inspelat material från skrivprocessen, t.ex. när två rapportskrivningar överlappar varandra. Detta skedde vid ett tillfälle när en av rapporterna gick i retur och behövde förbättras, medan andra gruppdeltag-are samtidigt började arbeta på en ny laborationsrapport (Mika VT03). Vid Annelis sista skrivuppgift (Anneli HT03) uppstod problem på grund av att det kunde pågå två olika diskussioner samtidigt om olika textavsnitt för samma laborationsrapport. Malin hade nämligen tillkommit som en fjärde gruppmedlem, vilket resulterade i två samarbetsgrupper med två deltagare i varje grupp.
I tabell 4 ges en översikt av det inspelade materialets längd per informant och laborationsrapport för denna studie.
Tabell 4. Inspelade data i antal minuter under skrivuppgiften per skribent och laborationsrapport Laborationsrapport 1 2 3 4 Totalt Lan 59 20 26 216 321 Anneli 206 118 101 143 568 Mika 272 322 250 – 844
Av tabell 4 framgår ett betydligt färre antal minuters inspelade data samman-lagt från Lan än från de andra två informanterna. Det beror på att Lan och Linda, respektive Lan och Hong, delade upp skrivuppgifterna vid labora-tionsrapport 1 och 3, och tiden i tabellen återger endast den samförfattade delen av rapporterna. En annan orsak är att Lan och Hong bara behövde skriva en resultat- och diskussionsredovisning vid laborationsrapport 2 och för det behövde de endast 20 minuter. Ytterligare en orsak är det faktum att Lan vid rapport 4 stannade bandspelaren vid ett tillfälle eftersom de skulle diskutera resultaten. Lan trodde inte att jag skulle vara intresserad av enbart samtal, dvs. utan att de skrev samtidigt.
3.2.2 Transkriptionskonventioner
Jag har transkriberat valda delar av diskussionerna under de elva inspel-ningstillfällen beskrivna ovan. Jag har utgått från en bastranskription (se Linell 1994b:14) som jag sedan har anpassat till syftet med undersökningen.
För detta syfte har jag använt mig av en transkriptionsform, där fokus inte ligger på sättet det sägs på, utan på vad som sägs, eller på innehållet. Attityder till det sagda är relevanta, men sättet att förmedla det på har en underordnad roll. Transkriptionerna kan sägas vara stavningsnormerade och skillnader mellan uttalsvarianter återges inte. Transkriptionerna har dock inte förlorat sin talspråkliga karaktär helt, i och med att jag ordagrant har åter-givit det som informanterna har sagt, t.ex. samtidigt inledda yttranden, upp-repningar av samma ord eller fras, liksom uttalsmässigt ordagranna formu-leringar som inte har försvårat innehållets tolkning, t.ex. dom, nånting,
nånsin, nånstans. Likaså kan den innehålla morfologiska former, där
tal-språket skiljer sig från neutralt skriftspråk, exempelvis prata i stället för
pratade. Dessutom förekommer vissa former av återkoppling som inte finns
i neutralt skriftspråk: mm, ä etc. I vissa fall har jag kommenterat hur dessa återkopplingssignaler bör tolkas, t.ex. som bekräftelse, fundersamhet etc. I dessa sammanhang har jag även markerat förlängt ljud, betonad stavelse eller frågeintonation. Principerna för transkription som följer nedan har till stor del hämtats från Norrby (2004:98 ff.).
/ avgränsar två makrosyntagmer
(4) paus mätt i sekunder
Fermentering kursiv stil markerar att talaren citerar text från skriv-uppgiften
x xx xxx omöjligt att höra – x motsvarar ett ord, xx motsvarar två ord och xxx motsvarar tre eller fler ord
SKRATTAR talaren skrattar
SKRATT alla skrattar
(( )) återger min kommentar till eller beskrivning av något i samtalet
s: förlängning av föregående ljud (i det här fallet s); ju fler kolon desto större förlängning
fan- avbrutet ord
? fråga eller frågetonfall
[[ samtidigt inledda yttranden
3.2.3 Texter
I denna studie har jag relaterat studenternas samtal under skrivsessionerna till produkten och den pedagogiska kontexten, för att kunna beskriva hur informanternas skribentprofiler utvecklar sig över tid, i syfte att följa deras socialisering in i genren laborationsrapporten. Delar av studenternas samtal har jag dokumenterat via inspelningar (se 3.2.1) och produkten motsvaras av texterna i de elva insamlade laborationsrapporterna som skrivits i grupperna. Jag bad den som skulle läsa och kommentera rapporten, dvs. läraren eller laborationsassistenten, att ge mig en kopia på första versionen inklusive deras anteckningar. På så sätt fick jag inte bara reda på vad läraren kom-menterade, utan även vad han eller hon inte kommenterade. Texterna har därmed varit till nytta för att kunna beskriva en del av den pedagogiska kontexten. Att ha texterna till hands inför transkriptionen, har dessutom varit till stor hjälp för att kunna följa informanternas diskussioner under inspel-ningstillfället. Dessutom har det visat sig svårt att få med alla delar av skriv-processen via bandupptagningar, bl.a. på grund av tekniska problem eller att studenterna skriver vissa delar hemma (se 3.2.1). Sedan diskuterar erna inte alltid alla textavsnitt som de redovisar i rapporterna. Om student-erna inte problematiserar exempelvis rubrikindelningen, eller innehållet under sammanfattningen, inledningen m.m. kan jag via texterna ändå få reda på rubriceringen, innehåll etc.
3.2.4 Intervjuer
Intervjuerna gjordes i olika syften. Från informanterna ville jag främst få information om deras självskattning och om hur de hade jobbat under de olika laborationerna och vid de olika skrivtillfällena samt vad de hade för erfarenhet av och inställning till skrivsamarbete. Dessutom ville jag få så mycket bakgrundsdata som möjligt om dem själva. Intervjuerna med lärare och laborationsassistenter hade som främsta syfte att få inblick i den peda-gogiska praktiken på utbildningen.
Lan, Anneli och Mika intervjuade jag efter deras sista laborationsrapport-skrivning. Intervjuerna som gjordes med dem var halvstrukturerade (se Kvale 1997 eller Kylén 1994). Jag hade skrivit ner en rad teman som skriv-samarbete, skrivstrategier, självskattning, laborationsrapporten etc. för att få reda på hur skrivsamarbetet hade fungerat, om och i så fall hur de hade fördelat skrivuppgifterna, vad de själva tyckte de var bra på, eller för vem de
skrev laborationsrapporten etc. Jag hade sedan möjlighet att fördjupa mig i vissa teman genom att följa upp de svar som verkade intressanta. Teman som jag på detta sätt kunde ge större utrymme i intervjuerna handlade bl.a. om bakgrundsfakta, skrivsamarbete i olika gruppsammansättningar, hur olika lärare/laborationsassistenter har påverkat rapportutformningen, samt hur de själva har arbetat med de olika laborationsrapporterna. Genom att spela in intervjuerna kunde jag senare gå tillbaka och höra vad de intervjuade verk-ligen sade. Jag anser inte att inspelningsmomentet har hämmat informant-erna. Den främsta anledningen till detta var enligt min bedömning att de redan var vana vid att bli inspelade när de skrev sina laborationsrapporter. I samband med inspelningstillfällena vid skrivprocesserna har det även funnits en hel del tid för informella samtal, som i vissa fall kan kallas för en ostruk-turerad intervju eller öppen intervju (jfr Kylén 1994:38). Anneli intervjuade jag två gånger och första intervjun var en gruppintervju i en av institutionens datasalar, där även Sofia och Malin deltog. Andra intervjun, som var indivi-duell och via telefon, spelades inte in varför jag var tvungen att anteckna hennes svar.
Även intervjuerna som jag gjorde med lärare och laborationsassistenter var halvstrukturerade. Huvudsyftet var att få inblick i den pedagogiska prak-tiken på utbildningen. Det var således viktigt att få veta vad de hade gett studenterna för instruktioner inför skrivuppgiften och att få deras syn på vilket värde laborationsrapporten har i utbildningen och vilka svårigheter studenterna möter vid laborationsrapportskrivande, både uppgiftsspecifikt och allmänt. Dessutom ville jag veta vad de hade för åsikter om skriv-samarbete, t.ex. vilken nytta det har för studenterna att arbeta i grupp och var gränsen går för hur stor en grupp får vara. Även dessa intervjuer spelades in. Efter intervjuerna har jag vid behov kontaktat några av lärarna via mejl-växling för förtydliganden eller ytterligare information.
3.2.5 Observationer
Jag har gjort observationer under laborationer och vid skrivtillfällen samt vid två föreläsningar. Observationerna vid föreläsningarna kan kallas för deltag-ande observationer (jfr Kylén 1994:54 ff.), eftersom jag deltog i föreläsning-arna för att få reda på vad den kursansvariga läraren uttryckte för önskemål för laborationsrapporternas utformning. Vid föreläsningen VT03, där även Anneli och Mika deltog, gick läraren genom mallen Anvisning för
utarbe-tande av teknisk/vetenskapliga artiklar och laborationsrapporter, vilket gav
mig relevanta upplysningar om den pedagogiska praktiken på utbildningen. Vid de tillfällen som jag agerade observatör vid laborationer och skrivtill-fällen var jag en utomstående observatör. Jag försökte att inte utmärka mig och inte heller genom att vara alltför passiv.
Observationerna vid skrivtillfällen kan beskrivas som halvstrukturerade (jfr Kylén 1994:54), eftersom det fanns ett visst system för datainsamling.
Jag ville nämligen vid samtliga skrivtillfällen få information om skrivsitua-tionen, dvs. hur sitter och hur arbetar gruppdeltagarna och vad använder de för hjälpmedel. Jag närvarade dock så kort tid som möjligt i skrivsalen för att inte påverka eller störa informanterna vid textutformningen. Observationerna vid laborationerna var ostrukturerade och hade som främsta syfte att få en uppfattning om hur studenterna skaffade sig underlag inför den skriftliga redovisningen. Sedan ville jag få en uppfattning om förhållandet mellan laborationsverksamheten och skrivsituationen.
3.2.6 Det insamlade materialet
En översikt över det insamlade materialet i sin helhet ges i tabell 5.
Tabell 5. Det insamlade materialet i denna studie
Typ av material Omfång
Inspelningar av skrivtillfällen ca 29 timmar (1733 minuter) Laborationsrapporter 11 st.
Lärarkommentarer till ovan angivna rapporter Föreläsningsobservationer 2 st.
Laborationsobservationer ca 30 st.
Intervjuer 1 intervju med Lan
1 intervju med Anneli och Sofia 1 intervju med Anneli, Sofia och Malin 2 intervjuer med Mika
Individuella intervjuer med 4 kursansvariga lärare och 4 laborationslärare, i ett fall kompletterat med skriftlig kommentar
Samtal Många samtal med Lan, Anneli, Mika och med kurs-ansvariga lärare och laborationslärare
Dokument Mallar:
a) Instruktion för utarbetande av laborationsrapporter b) Anvisning för utarbetande av teknisk/vetenskapliga
4 Metoder
Analysmetoderna har, precis som metoderna för materialinsamling, sin ut-gångspunkt i mitt intresse för studenternas socialisering in i genren labora-tionsrapporten. Socialisering in i genren ser jag i ett helhetsperspektiv, vilket leder till att jag analyserar både kontextuella och textuella faktorer som kan påverka textproduktionen så som Dysthes (1997:52 f.) diskursmodell (se 2.2.1 sida 13) visar. Kontexten studerar jag i min studie på tre nivåer: a) den pedagogiska kontexten i form av intervjuer och samtal med lärare, labora-tionslärare, observationer vid laborerandet och vid föreläsningar, b) den övergripande skrivsituationen samt organisering av skrivuppgiften, främst med hjälp av inspelade samtalsdata, men även via observationer och inter-vjuer, och c) samtalskontexten, dvs. ämne och avsnitt, vem som sitter vid tangentbordet samt vilka samtalsaktiviteter deltagarna ägnar sig åt. Samtals-kontexten studeras enbart med hjälp av inspelade samtalsdata.
De textuella faktorer som kan påverka textproduktionen studerar jag med hjälp av generella och uppgiftsspecifika instruktioner inför skrivuppgifterna, studentsamtal kring textproduktion, studenttexter och lärarkommentarer i rapporternas texter.
Metodbeskrivningarna härnäst behandlar fem delar. I den första delen beskriver jag metodbeskrivningarna som ligger till grund för (resultat)kapitel 5 Institutionens pedagogiska praktik. I avsnitt 4.2. följer en beskrivning av analysmetoderna för den övergripande skrivsituationen för varje rapport-skrivning. Metoderna för analys av samtalen och texterna redovisas i av-snitten 4.3 och 4.4, och avslutningsvis diskuterar jag den etnografiska an-satsen och min roll som forskare och de medföljande etiska övervägandena (4.5).