När deltagarobservationer är involverade i studien nämner Hammersley och Atkinson (2007) att forskaren måste hitta en roll i det fält som hon/han studerar vilket, enligt dem, vanligtvis sker genom implicit förhandling med människor i detta fält och förmodligen även genom explicit förhandling. Jag har observerat deltagare i min studie och haft samtal med både lärare och studenter och personal på institutionen. Samtalen har varit allt från formella med intervjukaraktär och informella på arbetsplatsen men även utanför institutionen. Mitt deltagande på fältet har även medfört att jag har påverkat studenternas laborationsrapportskrivande i viss grad, vilket jag återkommer till längre fram. Deltagarobservationer har en stark koppling till etnografiska undersökningar och i min studie finns det flera metoder för datainsamling och även metodologiska tillnärmelsesätt som täcker in en del aspekter som förknippas med etnografiska studier.15 Det bör dock nämnas att det ställs olika krav på en etnografisk undersökning av olika forskare. Några av dessa krav, som bär relevans att diskutera för min studie, beskriver Flowerdew (2002), Hammersley & Atkinson (2007) och Holme & Solvang (1997) med följande kriterier:
deltagarperspektiv, dvs. forskaren deltar öppet eller dolt i undersök-ningen på fältet
material från autentiska miljöer som samlas in under längre tid
triangulering, dvs. olika material och metoder som kan belysa den undersökta verksamheten
kvalitativa studier, dvs. djupgående studier av få fallstudier där kvan-titativa och statistiska analyser spelar en underordnad roll
deltagarkontroll, dvs. forskaren kontrollerar sina tolkningar med hjälp av samtal/intervjuer.
De flesta av kraven ovan uppfyller jag i min studie, men det finns några som jag inte uppfyller helt, vilket gör att det kan vara bättre att säga att min studie har en etnografisk ansats. Visserligen har jag deltagit öppet i verksamheten och lärare och studenter har kännedom om mitt syfte med materialinsam-lingen, men jag har av olika skäl inte varit med i någon större utsträckning
15 En historisk översikt över etnografins utveckling från 1800-talet fram till 2000-talet ges bl.a. i Hammersley & Atkinson 2007.
när studenterna arbetade på laborationerna och författade sina rapporter. En av orsakerna var att jag inte ville påverka dessa processer. Sedan uppstod praktiska skäl som exempelvis att studenterna bestämde sig för att skriva hemma och inte på fältet. När det gäller deltagarperspektivet lägger sedan vissa etnografer ett värde i att forskaren kommer utifrån, och andra menar tvärtom att det är en fördel om forskaren känner till miljön och gruppen som ska studeras. Min kännedom om den naturvetenskapliga och tekniska dis-kursen kan sägas vara enormt begränsad till en början, och jag hade aldrig tidigare ens varit i ett ”riktigt” laboratorium. Det har således tagit tid att bekanta mig med verksamheten, men det longitudinella perspektivet har skapat goda förutsättningar för det. En möjlig fördel med min utomstående position kan här dock vara grundantagandet ”att värderingar och kulturella mönster per definition är så integrerade att deltagarna inte är medvetna om dem, men att de i mötet med forskaren och deltagarna kan bli synliga” (Blåsjö 2004:52). I detta sammanhang bör nämnas att jag kan ha påverkat laborationsrapportskrivande en aning. Efter första året av materialinsamling träffade jag två av de kursansvariga lärarna och gav dem förslag till för-bättringar i instruktionen. Det mötet ledde bl.a. till att de ändrade en instruk-tion enbart avsedd för laborainstruk-tionsrapporten, där även informainstruk-tion om ut-formning av tabeller och figurer inkluderades (som var en separat anvisning innan) samt ett inledande avsnitt med förklaringar om varför man skriver en laborationsrapport och varför den måste se ut som den gör. Den nya instruk-tionen ersatte den gamla sommaren 2004 och det var innan fyra av de sammanlagt elva rapporterna för denna studie var skrivna. Det förekom även att studenterna ville diskutera språkliga aspekter med mig, men det verkar inte ha påverkat rapporternas utformning. I ett fall initierade jag dock en textuell episod, eftersom jag lade märke till att studenterna tänkte utforma en innehållsförteckning i början av skrivprocessen. Året innan hade just en innehållsförteckning redan varit föremål för diskussion på samma delkurs. Mitt initiativ ledde visserligen till en problematisering, men i besluts-processen var jag sedan inte delaktig. Jag har därmed genom vissa initiativ och viss återkoppling bidragit till en form av problemlösning i verksam-heten, men sett över fem terminers materialinsamling anser jag nog inte att jag har påverkat resultaten i någon större uträckning.
Det andra kravet ovan, att materialet måste vara från autentiska miljöer och samlas in under längre tid, uppfylls i min studie, eftersom jag inte har arrangerat skrivtillfällena på något sätt. Studenterna bestämde själva och/ eller efter schema var och när de skulle skriva sina rapporter.
Även kravet på triangulering uppfylls, eftersom jag har analyserat text- och samtalsmaterial samt institutionens pedagogiska praktik, vilket kräver olika metoder för analys. Jag skulle ha kunnat avgränsa mig till analysen av samtalen för att beskriva fokusskribenternas roller och ageranden, men jag har i ett tidigt stadium sett eventuellt påverkan från andra faktorer för soci-aliseringen in i genren (se bl.a. i Dysthes modell 1997).
Djupgående studier av få fallstudier, som är nästa krav, lyfter visserligen fram det kvalitativa i min studie, men det förekommer kvantitativa analyser för varje rapportskrivning som bär relevans för fortsatta tolkningar. Man skulle kunna benämna dessa kvantifieringar som underordnade, men sam-tidigt utgör de utgångspunkt för de kvalitativa analyserna. Varför problem-atiserar exempelvis vissa deltagare oftast övergripande textmönster och andra språkriktighet?
Deltagarkontroll har förekommit, men inte som en medveten och i förväg planerad strategi. Det är främst lärare som jag har kontaktat för att få vissa av mina tolkningar bekräftade. Deltagare både från institutionen och student-sidan har dock inte fått möjlighet att läsa manus. Som den främsta anled-ningen kan nämnas tiden det tog att sammanställa materialet, samtidigt som den berörda institutionen avvecklades.
Jag är medveten om att den etnografiska ansatsen ställer krav på för-hållningssätt och etik. Mitt förför-hållningssätt har varit neutralt, vilket i stor utsträckning har berott på mina mycket begränsade förkunskaper om verk-samheten i detta fält. Trots att jag mest har hållit mig i bakgrunden vid före-läsningar, laborationer och rapportskrivningstillfällen kan det dock mycket väl vara så att jag haft inverkan på miljön som jag har studerat, vilket jag beskrev ovan under deltagarperspektiv. De forskningsetiska övervägandena godkända av Vetenskapsrådets etiska kommitté har jag följt. Samtliga del-tagare har informerats om syftet med min studie och om mina metoder för materialinsamling. Studenterna har informerats om att deltagandet under alla omständigheter helt och hållet är frivilligt, och att deltagande i undersök-ningen inte kommer att påverka lärarens betygsättning och bedömning. Det har förekommit att studenter avstått från deltagande och det har jag respek-terat. Jag nämnde för deltagande studenter och lärare att alla data skulle han-teras med största konfidentialitet och att deltagarna skulle vara anonyma, vilket har lett till fiktiva namn i manuset. Samtliga studenter har godkänt sitt deltagande under de givna förutsättningar som beskrivits ovan. Studenterna fick en sida med information om forskningsetiska överväganden, som de läste och skrev under.
5 Institutionens pedagogiska praktik
Den övergripande frågan i detta första resultatkapitel är hur man på institu-tionen stöder studenternas socialisering in i genren laborationsrapport. I första avsnittet (5.1) beskriver jag laborationsrapportens plats under utbild-ningen och de redskap institutionen tillhandahåller studenterna för att de ska kunna förvärva och förbättra sina kunskaper i genren. Jag vill dessutom veta hur lärarna ser på dessa redskap relaterat till studenternas skrivpraktik. I andra avsnittet (5.2) ser jag närmare på institutionens genrekrav och försöker besvara frågan hur man på utbildningen förmedlar dessa krav, och vilken roll de redskap, som institutionen tillhandahåller, spelar för studenternas sociali-sering in i genren.