Kunskaper om textuella aspekter

Med riktlinjerna i instruktionen (se bilaga 1) försöker man på institutionen se till att studenterna får formella och innehållsliga baskunskaper kring den vetenskapliga rapporten och den professionella laborationsrapporten. Vissa anpassningar finns för utbildningssyfte, t.ex. försättsbladet eller platsen för fristående frågor i en bilaga. I instruktionen ges en översikt över samtliga huvudrubriker för en fullständig laborationsrapport. Vidare anges vad syftet är med de olika avsnitten, liksom vad avsnitten ska innehålla för information och vilka eventuella underrubriker som kan användas. Under respektive rubrik finns direktiv på lokala abstraktionsnivåer om t.ex. aktiv och/eller passiv form samt vilket tempus textavsnitten bör presenteras på. Vidare ges

riktlinjer för utformningen av Tabeller och figurer av både teknisk och språklig karaktär.

Nedan följer en detaljerad genomgång av de textuella förväntningarna från, främst baserade på instruktionen (helheten finns i bilaga 1: Instruktion

för utarbetande av laborationsrapporter) och uppdelade i övergripande text-mönster, register, språkriktighet och formalia.

Övergripande textmönster. Laborationsrapporternas innehåll förväntas vara

organiserat enligt IMRoD-formatet (bortsett från de delar som integreras i utbildningssyftet). I instruktionen ges följande obligatoriska organisering av innehåll: Försättsblad, Sammanfattning, Introduktion, Material och

Metod-er, Resultat, Diskussion, Referenser samt Bilagor. På Försättsblad skrivs

laborationens titel och studentens namn. Eftersom Sammanfattning utgör en separat del, bör den skrivas på en egen sida. Bilagor skrivs endast vid behov. Om det finns fristående frågor i laborationshandledningen som ska besvaras, bör de placeras i en egen bilaga.

Vikten av korrekt rubricering betonas och studenten rekommenderas att börja sitt rapportskrivande med att skriva upp rubrikerna först: ”Fyll sedan på med aktuell information under respektive rubrik. Då blir det lättare att komma ihåg alla olika delar.”

Hur skribenten förväntas utveckla innehållet under de obligatoriska huvudrubrikerna finns också beskrivet i instruktionen. I Sammanfattning bör skribenten presentera syftet med undersökningen, de använda metoderna (kortfattat), de viktigaste resultaten och slutsatsen. Det betonas att det vä-sentliga är att få med allt som är relevant från undersökningen/laborationen, med motiveringen att det oftast bara är sammanfattningen som kollegorna/ chefen i yrkeslivet läser ordentligt. Eftersom sammanfattningen utgör en separat, fristående del, börjar själva laborationsrapporten med Introduktion/

Inledning. I detta avsnitt ska det finnas en teoretisk bakgrundsbild, en

pre-sentation av syftet med rapporten och en problemställning (eller fråge-ställning). För material- och metoddelen föreslås underrubriker enligt följande:

Under Material har du två eller tre underrubriker beroende på vilken typ av laboration du utfört. Dessa kan vara Kemikalier, Glasvaror och Instrument. […]. Under metoder kan du ha en eller flera underrubriker, t.ex. Utförande och Beräkningar.

Under Material skriver studenten därmed vilket material och vilka instru-ment som har använts under laborationen. Under Metoder kan studenten använda sig av en eller flera underrubriker enligt instruktionen och här nämns som ett exempel Utförande och Beräkningar med följande tillägg:

I Utförande berättar du med ord hur du gått tillväga under laborationen. Dina beräkningar presenterar du i Beräkningar. Med beräkningar menas beräk-ningar av molekylvikter, volymer, spädberäk-ningar, koncentrationer o dyl som

be-hövs för att få fram resultat. Även beräkningar av slutresultat görs här. Om du utfört många likadana beräkningar presenterar du hur du gjort med ett exempel och sedan dina övriga beräkningsresultat i en tabell.

Undersökningens resultat ”ska beskrivas kristallklart och utan tyngande ut-svävningar så att läsaren klart förstår vad resultaten innebär” och antingen presenteras i löpande text eller i en tabell och/eller figur om resultaten är många. Här anges att man under detta avsnitt endast presenterar resultat och inte hur man kom fram till det. Att utvärdera de resultat man fått nämns som syftet med avsnittet Diskussion, och frågorna som riktas till studenten för att göra denna utvärdering är följande: ”Blev resultaten som du trodde att det skulle bli? Om inte, varför då? Finns det några felkällor? Hur påverkar dessa resultatet? Vad skulle du ha gjort för att resultatet skulle bli bättre? Kan man göra på något annat sätt?” Under Referenser måste studenten tala om vilka källor den har använt sig av så att läsaren ges möjlighet att kontrollera upp-gifter eller att gå vidare till litteratur som kan vara av intresse.

När det gäller textmängden (dvs. utförligheten) för de olika avsnitten anger instruktionen endast för Sammanfattning ett exakt mått: ”Storleken bör ligga mellan ca 10 rader och en halv A4 för en laborationsrapport.” För avsnittet Introduktion/Inledning nämns att studenten måste ge tillräcklig mängd bakgrundsinformation så att läsaren kan förstå vad undersökningen har gått ut på. Sedan får skribenten friheten att lägga till reflektioner om det som gjorts på laborationen, vilket inkluderar information från andra källor: ”För din egen del så är det ett bra tillfälle att ta reda på mer information om det du gjort på laborationen […]. Om du skriver något du läst i en bok eller i en tidskrift ska du tala om var du hämtat din information.” Under detta avsnitt kan studenten därmed även anpassa utförligheten efter sina egna framtida syften. Under Material och metoder ”ska [du] skriva så klart och detaljerat så att någon annan kan ta din laborationsrapport och upprepa för-söket” för att verifiera resultaten.

Textmängden för avsnittet Resultat är beroende av hur studenten väljer att redovisa resultaten, dvs. i löpande text eller med hjälp av multimodala medel, som även kan placeras i en bilaga. För diskussionsdelen anges i in-struktionen inget om utförligheten mer än det som nämndes tidigare för utveckling av innehåll under förra avsnittet.

Register. De basala grunderna för register, som studenterna förväntas

an-passa sig till i laborationsrapportens olika textavsnitt, finns också beskrivna i instruktionen. Som inledande praktiska direktiv nämns att studenterna alltid ska skriva i passiv form och att språket ska vara kort och koncist formulerat. Direktivet passiv form för implicit med sig att de inte ska använda sig av personliga pronomen i laborationsrapporten. Det står visserligen inte explicit att läsa i instruktionen, men det är en uttalad princip i diskursen på institu-tionen och både lärare och studenter har påpekat det under min

material-insamlingstid. Praktiken tyder även på att passiv form likställs med operson-lig stil. I instruktionen kan man exempelvis läsa: ”Resultat kan presenteras omväxlande med presens och imperfekt men alltid i passiv form.” Sedan anges exemplet ”Den undersökta substansen visade ett maximum av ljus-absorption vid 280nm. Detta tyder på att den innehöll aromatiska strukturer”. Visserligen finns i exemplet båda tempusformerna angivna, dvs. presens och preteritum, men det finns inga exempel på passiv form. Direktivet att alltid skriva i passiv form verkar därmed inte avse just passiv form i samtliga satser i rapportens texter utan handlar främst om opersonlig stil. Jag har även fått det bekräftat i rapporternas texter och lärarnas kommentarer.

Under respektive rubriker i instruktionen finns direktiv om vilket tempus som textavsnitten bör presenteras på. I Sammanfattning förväntas skribenten skriva i tempus perfekt, med motiveringen ”Du berättar vad som utförts, alltså skriver du i perfekt, passiv form”. För avsnittet Introduktion nämns

presens och för Material och metoder imperfekt medan resultatdelen omväx-lande kan skrivas i presens och imperfekt. För diskussionsdelen nämns inget tempus.

Ord och formuleringar som är lämpliga att integrera i laborationsrapport-ens texter kopplar jag också till register, eftersom det ingår i ämnesspecifika ordval/uttryck på utbildningen. Dessa lexikala aspekter förmedlas inte via instruktionen, eftersom ordval/uttryck som ska användas i den aktuella laborationsrapporten oftast är uppgiftsspecifika. Det hör så att säga till det naturvetenskapliga/tekniska språket som studenterna ska tillägna sig under utbildningens gång via kurslitteratur och laborationsverksamhet. Kurs-ansvarig lärare för Annelis rapport 1–3 och Mikas rapport 1 uttrycker sig enligt följande kring vokabulären inom ämnet kemi:

Studenter som tycker att det är svårt med kemi där brukar jag säga att det handlar om […] ett nytt språk. Du måste plugga de här glosorna, annars så förstår du inte när du pratar och då handlar det inte om att man är trög utan det handlar om att man inte förstår språket. (Utdrag ur intervju med kursansvarig lärare för Annelis rapport 1–3 och Mikas rapport 1.)

Ordförrådet eller glosorna som läraren åsyftar handlar främst om substantiv, men läsaren av rapporterna förväntar sig även en redovisning av utföranden där verb kopplas till substantiven. Ett exempel av vanligt förekommande laborationstypiska verb i passiv form och tempus preteritum under metod-avsnittet är injicerades, hälldes, bereddes, späddes, kopplades, samlades,

beräknades, justerades, slammades etc.

Formalia och språkriktighet. I instruktionen anges formalia för genren och

det enda som nämns angående språkriktighet är att språket inte ska försvåra för läsaren att förstå innehållet. I motsats till språkriktighet förmedlas en hel del språkliga formalia för laborationsrapportskrivande i instruktionen. För avsnittet Sammanfattning anges att det inte får förekomma förkortningar och

skribenten får inte hänvisa till text, tabeller eller figurer som finns inuti rapporten med motiveringen att sammanfattningen utgör en fristående del. Vidare förväntas av studenterna att de hänvisar i texten till bilagorna. I ett särskilt avsnitt ges, vid sidan av tekniska upplysningar, följande språkliga anvisningar för tabeller och figurer:

Tabellhuvud ska stå ovanför tabellen medan figurtexten står under figuren. Ofta används kursiv stil på tabell och figurtexter för att skilja texten från löpande text. Texten till tabeller respektive figurer ska på ett tydligt sätt för-klara vad som menas/visas. Läsaren ska INTE behöva läsa den löpande texten för att förstå tabellen eller figuren. Informationen i tabellhuvudet eller figurtexten ska alltså vara den samma som i den löpande texten. Alla tabeller och figurer som finns med i rapporten ska omnämnas i löpande text.

Även andra multimodala uttryckssätt som exempelvis diagram måste om-nämnas i löpande text och förses med lämplig text. I instruktionen nämns således ingenting om språkriktighet eller språkbehandling mer än att den inte ska försvåra för läsaren att förstå innehållet. Sedan förekommer även en del språkliga anvisningar, som hör till genrens register om tempus och stil.

5.2.3.1 Redskapens roll

Textuella aspekter förmedlas således i stor utsträckning via instruktionen. För övergripande textmönster förklaras kraven för organisering och utveck-ling av innehåll för studenterna relativt detaljerat. Utförligheten för de olika avsnitten explicitgörs av förklarliga skäl mindre preciserat (ligger mer på studentens bedömningsnivå). Kraven på register förmedlas via instruktionen och här rör det främst konventioner för tempus och aktiv/passiv form för rapportens olika textavsnitt. Det anges även i instruktionen att språket ska vara kort och koncist formulerat. Den delen av register som rör ord/uttryck för respektive laboration följer med sin delkurs och förmedlas därmed uppgiftsspecifikt (laborationshandledning/lärobok/föreläsning) istället för i en allmängiltig instruktion. Formalia förmedlas explicit i instruktionen och här verkar det inte finnas minsta utrymme för feltolkningar. Instruktionen anger inga tydliga krav när det gäller språkriktighet.

Lärarkommentarer i rapportens texter har fungerat i varierande grad som

redskap för studenternas anpassning till lärarnas krav med avseende på textuella aspekter i de rapporter som ingick i denna studie. Visserligen har brott mot genrekrav kommenterats för de fyra textuella kategorierna sett över samtliga rapporterna, men ingen av lärarna har gjort det konsekvent efter instruktionens anvisningar. Exempelvis har ingen av lärarna kommen-terat avsaknaden av syfte och problem(fråge)ställning i Introduktion. Bris-tande formalia vid multimodala aspekter har en majoritet av lärarna missat att kommentera och likaså inkonsekvent bruk av passiv form (register).

I skrivsamarbete har studenterna problematiserat textuella episoder 189 gånger sett över samtliga elva rapporter i denna studie, vilket innebär att studenterna med detta redskap har utnyttjat möjligheterna att diskutera textu-ella problempunkter i samband med rapportskrivande.