Beskrivning av vilka som berörs och behovet av enklare

Förslaget berör enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. År 2017 deklarerade 764 000 individer för enskild näringsverksamhet och lämnade sammanlagt in 810 000 blan- ketter (NE och NEA-bilagorna). Samma år lämnade fysiska personer som är delägare i handelsbolag in 115 000 blanketter (N3A-bilagan).

Vid utformningen av skattereglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag har lagstiftaren eftersträvat en hög grad av neutralitet i beskattningen mellan olika företagsformer och mellan företagare och anställda. Detta har med- fört att skattereglerna för de minsta företagen blivit komplexa och innehåller flera olika avsättningsmöjligheter. Avsättningsmöjlighe- terna, och det faktum att avsättningar i en del av systemet påverkar handlingsutrymmet i andra delar av systemet, har gjort att det kan vara svårt för den enskilde att på egen hand räkna ut hur denne ska disponera årets resultat och vilka avsättningar som är mest gynn- samma att göra.

Jag anser att skattereglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag är komplicerade. De upplevs också som krångliga och svåra att sätta sig in i av de skattskyldiga. NE och N3A-bilagorna innehåller också mer felaktigheter än till exempel aktiebolagens deklarationer. Detta kan dels bero på kom- plexiteten i systemet, men också på att reglerna tillämpas av de allra minsta företagen. Eftersom de berörda företagen är små och sanno- likt saknar skatterättslig expertis är det särskilt angeläget att skatte- reglerna är enkla att förstå och tillämpa. Jag lämnar därför följande huvudförslag, i syfte att kraftigt förenkla inkomstbeskattningen för

• Expansionsfonden avskaffas och ersätts med en utökad möjlighet att göra avsättning till periodiseringsfond. Andelen av årets resul- tat som får sättas av till periodiseringsfond ökas från dagens 30 procent till 40 procent, samtidigt som tiden som avsättningar- na får behållas förlängs från dagens sex år till tio år.

• Tidigare gjorda avsättningar till expansionsfond ska enligt en över- gångsbestämmelse återföras med minst en tiondel per år under tio år. Återföringen görs före avsättning till periodiseringsfond och räntefördelning, och kan därmed såväl räntefördelas som sättas av till den utökade periodiseringsfonden.

• Ordningen för resultatberäkningen och företagssparande ändras. Räntefördelningen flyttas så att den görs efter avsättning och återföring av periodiseringsfond. Belopp som återförs från perio- diseringsfond (och expansionsfond under avvecklingsperioden) kan genom förslaget räntefördelas, vilket innebär att det beskat- tas som kapitalinkomst i stället för inkomst av näringsverk- samhet.

• Återföringen av periodiseringsfond flyttas så att den görs efter årets avsättning, i stället för före avsättningen. Nya avsättningar kan därigenom inte längre göras på återförda belopp.

• Beräkningen av kapitalunderlaget för räntefördelning förändras och förenklas på flera sätt. Värderingstidpunkten för tillgångar och skulder flyttas från värdena vid årets ingång till värdena vid årets utgång. Periodiseringsfond, ersättningsfond, den obeskat- tade delen av expansionsfond och skattedelen (hälften) av skogs- konto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto ska inte längre räknas av från kapitalunderlaget. Ränteuppräkningen av sparade fördelningsbelopp sänks till statslåneräntan. Övergångspost och särskild post slopas. Gränsen på 50 000 kronor i kapitalunderlag för när positiv räntefördelning får göras slopas.

• Negativ räntefördelning slopas.

Förslagen innebär en kraftig förenkling av skattesystemet genom att en av de mest komplicerade delarna av reglerna, expansionsfonden, tas bort. För att inte försämra företagens skattemässiga situation totalt sett föreslår jag att avsättningsmöjligheterna till den betydligt enklare periodiseringsfonden utökas i motsvarande mån. Det blir

därigenom enklare att göra rätt och att förstå vilka avsättningar som är mest gynnsamma att göra utan hjälp av skatterådgivare. Beräk- ningarna av kapitalunderlagen förenklas och genom att negativ ränte- fördelning och expansionsfond tas bort behöver betydligt färre före- tagare beräkna dessa underlag. Genom att minska komplexiteten i systemet minskar företagens regelbörda och kostnader för att sätta sig in i och följa reglerna. Detta medför en kraftig minskning av före- tagens administrativa kostnader. Om förslagen inte genomförs kommer komplexiteten att kvarstå.

I det alternativa förslagspaketet föreslår jag mindre långtgående förenklingar. Expansionsfonden och periodiseringsfonden behåller sin nuvarande utformning. I likhet med huvudförslaget ändras ord- ningen för resultatberäkningen och företagssparande genom att räntefördelningen flyttas sist och att avsättning till periodiserings- fond ska göras före återföring av sådan fond. Kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond förenklas på samma sätt som i huvudförslaget, med undantag för att särskild post behålls. Negativ räntefördelning behålls men tillämpningsgränsen justeras för den allmänna inkomstutvecklingen som skett sedan reglerna infördes, vilket medför en sänkning från dagens -50 000 kronor till -100 000 kronor.

Med hänsyn till sedvanlig remisstid och normal beredning av för- slagen inom Regeringskansliet bedömer jag att tidigast möjliga ikraft- trädandedatum är den 1 januari 2022.

Av mina direktiv framgår att jag – vid bedömningen av förenk- lingar inom det konventionella inkomstskattesystemet för enskilda näringsidkare – ska beakta de villkor som ställs på utformningen för att reglerna ska vara förenliga med EU-rätten, inklusive reglerna om statligt stöd. Den som är skattskyldig för enskild näringsverksamhet i Sverige ska tillämpa de föreslagna reglerna. De gäller för såväl obe- gränsat som begränsat skattskyldiga. Det finns inga inslag av direkt eller indirekt diskriminering eller hinder för någon att utöva de av EU-rätten garanterade fri- och rättigheterna. Bedömningen är således att de lämnade förslagen är förenliga med EU-rätten i alla delar.