7 Konsekvenser
7.2 Beskrivning av data och metod
Jag baserar beräkningen av offentligfinansiella effekter och effekter för företag och enskilda på uppgifter ur FRIDA (Företagsregister och individdatabas) för åren 2011–2017. FRIDA är en mikrobaserad databas för olika företagsformer som byggts upp av SCB. Grund- materialet kommer bland annat från Standardiserade räkenskaps- utdrag som levereras av Skatteverket. Dessa kompletteras med andra uppgifter om företaget som påverkar beskattningen. Bland annat hämtas information om juridisk form, näringsgren och antal anställ- da ur Företagsdatabasen. FRIDA innehåller även vissa kopplingar mellan företaget och individen (företagaren). Detta gör det möjligt att se relationen mellan företagarens personliga inkomstsituation och de verksamhetsbeslut som fattas i företaget.
Databasen avseende enskilda näringsidkare i FRIDA bygger på de NE- och NEA-bilagor som företagarna lämnar som underlag till beskattningen. Bilaga NEA är frivillig att lämna in och resultatet från den ingår i det redovisade resultatet på NE-bilagan. Eftersom FRIDA bygger på deklarationsuppgifter finns endast företag som lämnar in deklarationer med i databasen. Enskilda näringsidkare som inte har några intäkter eller kostnader och som saknar tillgångar och skulder i verksamheten behöver inte deklarera. En del företagare deklarerar inte heller trots att de är deklarationsskyldiga. Skatte- verket har vid ett tillfälle uppskattat att cirka 30 000 företag (totalt för alla företagsformer) inte lämnar in sin deklaration och därför skönstaxeras varje år. De företag som inte deklarerar (eftersom de inte behöver, eller trots att de egentligen ska) kan dock fortfarande vara registrerade hos Bolagsverket. Enskilda näringsidkare behöver dock endast registrera sig i Bolagsverkets register om de vill skydda sitt företagsnamn. Enskilda näringsidkare kan därför finnas registre- rade hos Skatteverket men inte hos Bolagsverket, och vice versa. SCB:s företagsdatabas bygger på både Skatteverkets och Bolagsverkets uppgifter. År 2017 innehåller FRIDA deklarationer för 764 000 indi- vider. Samma år fanns ungefär 330 000 enskilda näringsidkare i Bolags- verkets register. I Företagsdatabasen fanns cirka 609 000 fysiska personer registrerade som enskilda näringsidkare i aktiva företag, med vilket avses att företaget har registrering för moms, arbetsgivare eller F-skatt.
FRIDA har en god täckning för de företag som bedriver verksam- het och som påverkas av eventuella regelförändringar. Eftersom för- slagen endast påverkar beskattningen av företag som normalt sett redovisar intäkter eller kostnader påverkas inte beräkningen av offentligfinansiella effekter av att alla företag inte lämnar in dek- larationer och ingår i databasen. Om deklarationsblanketter saknas på grund av att ett företag inte deklarerar medför detta dock att antalet företag som bedrivs i form av enskild näringsverksamhet kan underskattas.
7.2.1 Beräkningskonventioner
Beräkningarna av offentligfinansiella effekter följer Finansdeparte- mentets beräkningskonventioner.1 Detta innebär att beräkningarna
görs i ikraftträdandeårets priser och volymer, dvs. i den ekonomiska miljö som råder under året då regelförändringarna träder i kraft. Effekterna redovisas i periodiserade termer. Det innebär att effekten hänförs till det år den skattepliktiga händelsen inträffar, oavsett när uppbörden av skatten sker.
Beräkningar av offentligfinansiella effekterna utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Enskilda näringsidkare har dock vissa möjligheter att välja när inkomster ska tas ut ur företaget och om inkomsten tas ut i form av kapitalinkomst eller inkomst av näringsverksamhet. Vid förändringar av skattereglerna för enskilda näringsidkare finns därför skäl att anta att företagarna kommer att förändra sitt beteende. I beräkningskonventionerna förutsätts att näringsidkarna önskar upprätthålla en given nivå på inkomsterna från näringsverksamheten och att de genomgående prioriterar att få ut fullbeskattade intäkter ur verksamheten framför delbeskattade intäkter. Förändringar av beskattningen av inkomst av näringsverk- samhet antas i beräkningskonventionerna inte ge upphov till några indirekta effekter på de offentliga finanserna och därför samman- faller bruttoeffekten och nettoeffekten.
Jag använder FASIT-modellen2 för att beräkna effekterna av de
förslag som kan förväntas ha en mer begränsad påverkan på hur före- tagaren väljer att disponera årets resultat. Fördelen med att använda FASIT-modellen är att även indirekta effekter på andra skattebaser beaktas, och att modellen kan användas för att beräkna effekter på inkomstfördelning och ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Modellen gör också framskrivningar till ikraftträdandeårets priser och volymer. Nackdelen är att beräkningarna är statiska och inte fullt ut beaktar beteendeförändringar.
I de fall förslagen kan förväntas påverka företagens beteende på ett sådant sätt att det påverkar den offentligfinansiella effekten gör jag mikrobaserade beräkningar baserade på data ur FRIDA. Föränd- ringar i skattebaser simuleras genom att de föreslagna reglerna appli- ceras på data för 2011–2017 och utifrån antagandet att företagarna omfördelar inkomster och avsättningar på det sätt som blir mest för- månligt skattemässigt.
Framskrivningen av data ur FRIDA till ikraftträdandeårets priser och volymer görs med förändringen i inkomstbasbeloppet för 2018– 2020, och därefter med den prognosticerade förändringen. Detta innebär att företagarnas inkomster antas följa med i den allmänna inkomstutvecklingen som skett och som prognosticeras ske under perioden. Framskrivningen görs genom att de simulerade skatte- baserna för 2011–2017 räknas om till inkomstbasbelopp. Antalet inkomstbasbelopp skrivs fram genom ett rullande 5-års medelvärde, som sedan multipliceras med det prognosticerade värdet för inkomst- basbeloppet för ikraftträdandeåret.
Antalet näringsidkare som berörs av förändringarna anges utifrån hur många som skulle ha berörts när de föreslagna reglerna appli- ceras på data för år 2017. Antalet enskilda näringsidkare är relativt konstant i FRIDA under perioden 2011–2017 medan antalet del- ägare i handelsbolag stadigt minskar. För antalet berörda enskilda näringsidkare under ikraftträdandeåret ger 2017 års värden därmed troligtvis en rättvisande bild, medan antalet berörda delägare i han- delsbolag kan vara något överskattat.
Flera av förslagen påverkar varandra, och de offentligfinansiella konsekvenserna av de förslag som samverkar med varandra beräknas
2 FASIT-modellen består dels av en individdatabas, dels av ett dataprogram som beskriver
skatte- och transfereringssystemet. Med modellen är det möjligt att simulera effekter av regel- ändringar där även indirekta effekter på andra skattebaser beaktas.
därför samlat. Det innebär att effekterna av förslag som påverkar avsättningar till periodiseringsfond och expansionsfond beräknas samlat och förslag som rör räntefördelning samlat.