• No results found

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Nyckelinformant 6: Kerstin Larsson, ordförande i styrelsen för Malmökretsen, Röda Korset Nyckelinformant 7: Bo Andersson, tillförordnad gatudirektör på Gatukontoret, Malmö.

7. BETYDELSEN AV UTVÄRDERING

Brå (2017) skiljer på begreppen utvärdering och uppföljning. Uppföljning innebär att studera insatser som implementerats för att kunna utläsa dess positiva alternativt negativa effekter och behöver inte vara avancerad, utan kan enkelt genomföras av en för- och eftermätning (Brå, 2017). Ett exempel är den enkätundersökning polisen genomförde i april år 2017, där avsikten var att följa upp insatsernas effekter som till följd av medborgarlöftet implementerats i området. En uppföljning bör inte vara i slutskedet av arbetsprocessen, utan ska inkluderas

tidigt för att kunna upptäcka eventuella brister med möjlighet att kunna justera dessa inför det fortsatta arbetet samt den slutgiltiga utvärderingen (Brå, 2017).

En utvärdering innebär att det genomförda arbetet i efterhand granskas utifrån en systematisk och strukturerad bedömning, i syfte att ta lärdom inför liknande projekt i framtiden (Vedung, 2007). I en granskning identifieras de positiva och/eller negativa effekter som framkommit under arbetsprocessen, således sker en djupare analys av insatserna (Karlsson, 1999). En plan för utvärderingen bör utformas i uppstarten av ett projekt för att ha tillgång till det material som krävs inför kommande utvärderingsprocess, därav är det viktigt att en utförlig dokumentation sker genomgående (EUCPN, 2013). Hur utvärderingen tillämpas varierar beroende på vilket sammanhang samt vilka aktörer som berörs (Karlsson, 1999). Inställningen till utvärdering varierar då vissa tar lärdom av den medan andra inte godtar de brister som påpekas och därmed inte vidtar de åtgärder som är nödvändiga.

Utvärdering kan delas upp i två olika begrepp; processutvärdering och

effektutvärdering (EUCPN, 2013). I detta fall kan en processutvärdering vara att utvärdera hur väl metodstödet efterföljts av kommunpolisen samt vilka svårigheter och

framgångsfaktorer som påträffats under arbetets gång (a a). Effektutvärdering innebär att effekterna av insatserna utvärderas det vill säga om det förväntade resultatet uppnås eller inte (a a). Om utvärderingen tyder på att det förväntade resultatet inte uppnås, är en

processutvärdering väsentlig för att kunna identifiera vart arbetet brister (EUCPN, 2013). I den aktuella undersökningen framkommer det att metodstödet delvis inte efterföljs och således riskerar insatserna att inte uppnå sin fulla effekt.

Sammanfattningsvis anses utvärdering vara av stor betydelse samt vara en viktig beståndsdel att applicera till den verksamhetsplan som bör medfölja till varje planerad insats i ett område. Att utvärdera en insats innebär att en djupare granskning sker, vilket skapar en bättre förståelse för det undersökta fenomenet. I denna rapport har en systematisk och strukturerad bedömning genomförts av medborgarlöftet för Innerstaden, för- och nackdelar har identifierats i syfte att polisen ska kunna förbättra de brister som framkommit inför kommande års medborgarlöfte.

8. REKOMMENDATIONER

• Otillräcklig skyltning vid kameraövervakning är något som framkommit i denna studie och därav rekommenderas att fler tydliga skyltar sätts upp.

• Fortsatt information och kommunikation gällande medborgarlöftet för att öka kännedomen.

• Fler mättillfällen vid insamling av information från medborgare samt vid olika tidpunkter för att nå ut till en bredare målgrupp.

• Patrullering till fots rekommenderas, detta stöds av tidigare forskning och önskas även av medborgare och aktörer.

• Samverkan mellan fler lokala verksamheter önskas från några av de deltagande

nyckelinformanterna. En samverkan mellan aktörerna i området rekommenderas för att på lång sikt nå den gemensamma målsättningen.

• Trygghetsvandringen bör enligt tidigare forskning inkludera boende i området för att uppnå bästa resultat, därav rekommenderas att minst fem boende deltar.

• Trafikproblematiken har reducerats med hjälp av de tillfälliga trafikhindren,

rekommendationen är att placera permanenta trafikhinder i området, vilket enligt tidigare forskning anses vara en effektiv brottsprevention.

• Metodstödet bör förmedlas till kommunpolisen via utbildning, samt att en plan för en utvärdering av arbetet ska finnas med vid projektets uppstart.

• Mer tid bör avläggas för medborgarlöftet, exempelvis i form av en heltidstjänst, då det i dagsläget framkommer att det är tidsbrist gällande arbetet med löftet.

• Fortsatt kameraövervakning i området (även efter 16 december år 2017) då åtgärden verkat uppvisa positiva effekter.

9. REFERENSER

Agnew, R. & Brezina, T. (2015). Juvenile Delinquency. Causes and Control (5th edition). Oxford: Oxford University Press.

Andersson, L. (2011). Mått på brott. Självdeklaration som metod att mäta brottslighet. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet.

Avdija, A.S. (2008). Evidence-Based Policing: A Comparative Analysis of Eight Experimental Studies focused in the area of Targeted Policing. International Journal

Criminal Justice Sciences, 3(2) 110-128.

Braga, A.A. (2007). The effects of hot spots policing on crime. Campbell Systematic Reviews 2007:1.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber AB.

Brå. (2006). Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brå. (2007). Kameraövervakning och brottsprevention. En systematisk forskningsgenomgång. Brå-rapport 2007:29. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brå. (2009). Upptäck och åtgärda otrygghet. Om trygghetsvandringar. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brå. (2010). Trygghetsvandring. En vägledning. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brå. (2012). Brottsutvecklingen i Sverige 2008-2011. Brå-rapport 2012:13. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brå. (2016). Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Reviderad utgåva. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brå. (2017). Utvärdering. >http://www.bra.se/forebygga-brott/arbeta- kunskapsbaserat/utvardering.html< (2017-05-12).

Eck, J.E. (2002). Preventing crime at places. I: Sherman, L.W., Farrington, D.P., Welsh, B.C. & MacKenzie, D.L. Evidence-Based Crime Prevention. London: Routledge, s. 241-294. Ejlertsson, E. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund:

Studentlitteratur.

European Crime Prevention Network. (2013). Utvärdering av brottsförebyggande initiativ. Irish Presidency of the Council of the European Union, (3).

Fastighetsägare Sofielund. (2017). Tillsammans gör vi Sofielund till en bättre stadsdel. >www.fastighetsagaresofielund.se< (2017-05-11).

Heber, A. (2008). En guide till trygghetsundersökningar - om brott och trygghet. Göteborg: Tryggare och Mänskligare Göteborg, 40 sidor.

Karlsson, O. (1999). Utvärdering – Mer än metod: En översikt. Stockholm: Svenska kommunförbundet.

Koper, C. (1995). Just enough police presence: Reducing crime and disorderly behavior by optimizing patrol time in crime hotspots. Justice Quarterly, 12(4): 649–672.

Kääriäinen, J. T. (2007). Trust in the Police in 16 European Countries. European Journal of

Criminology, 4(4): 409-435.

Lily, R. J., Cullen, F. T. & Ball, R. A. (2014). Criminological Theory. Context and

consequences. California, US. SAGE Publications Inc.

Malmö stad. (2017a). Kommun & Politik. Stadsområdesförvaltningen.

>http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Stadsomradesforvaltningar.html< (2017-04- 21).

Malmö stad. (2017b). Kommun & Politik. Ny organisation. >http://malmo.se/Kommun-- politik/Organisation/Ny-organisation-2017.html< (2017-05-07).

McLean, J. S., Worden, E. R. & MoonSun, K. (2013). Here’s Looking at You: An Evaluation of Public CCTV Cameras and Their Effects on Crime and Disorder. Criminal Justice Review, 38(3): 303-334.

Myhill, A. (2012). Community engagement in policing – Lessons from the literature. Ryton: National Policing Improvment Agency

Narkotikastrafflagen (1968:64).

Nationella trygghetsundersökningen. (2013). Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Brå- rapport 2014:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Polisen. (2015a). Pilotprojekt lokala medborgarlöften – slutrapport. Polismyndigheten. Polisen. (2015b). Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan. Metodstöd. Polismyndigheten.

Polisen. (2017a). Södra Skåne: Otryggheten ökar, men inte brotten.

>https://polisen.se/Skane/Aktuellt/Nyheter/Skane/jan-mars/Lag-brottslighet-men-okad- otrygghet/< (2017-05-07).

Polisen. (2017b). Om medborgarlöfte. > https://polisen.se/Medborgarlöften/ < (2017-04-28).

Polisen. (2017c). Medborgarlöften och lokal samverkan. >https://polisen.se/Skane/Medborgarloften< (2017-05-16).

Polisen. (2017d). Så tas medborgarlöften fram.

Polisen. (2017e). Medborgarlöften i Malmö – stadsområde Innerstaden.

>https://polisen.se/Skane/Medborgarloften/Skane/Malmo-Innerstaden/< (2017-05-16). Polisen. (2017f). Allmänhetens förtroende för polisen är mycket viktigt.

>https://polisen.se/Skane/Aktuellt/Nyheter/Orebro-lan/okt-dec/Allmanhetens-fortroende-for- polisen-ar-mycket-viktigt/< (2017-05-05).

Ren, L., Cao, L., Lovrich, N. & Gaffney, M.J. (2005). Linking confidence in the police with the performance of the police: Community policing can make a difference. Journal of

Criminal Justice, 33(1): 55– 66.

Sandberg, S. & Pedersen, W. (2008). “A magnet for curious adolescents”: The perceived dangers of an open drug scene. International Journal of Drug Policy, 19(6):459-466. Shah, R. & Braithwaite, J. (2013). Spread too thin: analyzing the effectiveness of the Chicago camera network on crime. Police Practice Research. An International Journal, 14(5):415-427. Trafikbrottslagen (1951:649).

Trafikförordningen (1998:1276).

Vedung, E. (2007). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur.

Weerman, F M., Bernasco, W., Bruinsma, G J N., Pauwels, L J R. (2015). When is spending time with peers related to delinquency? The importance of where, what and with whom.

Crime & Delinquency, 61:1386-1416.

Weisburd, D. & Telep, C.W. (2014). Hot Spots Policing: What We Know and What We Need to Know. Journal of Contemporary Criminal Justice, 30(2):200-220.

Wikström, P.O. & Torstensson, M. (1997). Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation

och inriktning. Rapport från Problemgruppen 1997:2. Solna: Polishögskolan.

10. BILAGOR