Inledning……….. - Syfte………. 4 4 Metod………... - Genomförande i Kroksbäck………. - Genomförande i Holma………... o Utformning av medborgarenkät………... o Pilotstudie……….... o Urval………... o Datainsamling………. - Intervjuer med nyckelinformanter, lokala näringsidkare och områdespolisen……...
5 5 6 6 7 7 8 8 Resultat………
- Få känner till medborgarlöftena i Kroksbäck……….. - Förtroendet för Polisen i Kroksbäck...………... - Holmas medborgare upplever narkotikabrottslighet, rädsla för ungdomsgäng samt
trafikproblem………... - Polisen framhäver medborgarnas oro gällande trafiken på Holma torg……….. - Lokala näringsidkare vill ha ökad polisnärvaro på Holma torg……….. - Nyckelinformanternas beskrivning av Holma………. - Slutgiltiga problembilden i Holma………..
9 9 10 10 13 14 15 16 Medborgarlöften……….. 16 Åtgärder………...
- CPTED och Alley Gating……… - Hot spot- och targeted policing………... - Kameraövervakning……… - Tidig och senare social prevention……….. - Ingången……….. - Grannsamverkan………. 17 17 20 22 24 27 28 Vikten av samverkan………... - Generellt om samverkan………. - Samverkan för ett bättre Holma………..
30 30 31 Kommunikationsplan för kommande löften………... 32 Utvärderingsplan………...………..
- Utvärdering av föreslagna situationella åtgärder………. - Utvärdering av sociala preventionsåtgärder………
33 33 34 Diskussion………...
- Genomförandets möjligheter och begränsningar……….... 35 36 Slutsats………. 37 Referenser……… 39 Bilagor………. 43
SAMMANFATTNING
I ett samarbete mellan Polisen i Malmö och Malmö högskola inleddes en utvärdering av Polisens arbete med medborgarlöften, vilket är en polisiär metod som används i en tredjedel av Sveriges kommuner (Polisen 2016). Huvudsyftet för den här rapporten var att ge förslag på nya medborgarlöften utifrån en formulerad problembild för delområde Holma i Malmö. Rapporten kommer dessutom att kort avhandla en utvärdering av de medborgarlöften som varit gällande i Kroksbäck.
För att få en representativ problembild av Holma genomfördes en enkätundersökning där drygt ett hundratal respondenter deltog. Dessutom genomfördes en rad intervjuer med lokala näringsidkare, nyckelinformanter och Polisens medarbetare, vilka samtliga ligger till grund för den problembild som presenteras i denna rapport. De problem som identifierades utifrån den genomförda studien var trafiken på Holma torg där bilar och mopeder kör i höga hastigheter och står olovligen parkerade, narkotikaförsäljning som förekommer öppet samt ungdomsgäng som uppehåller sig i området vilket skapar otrygghet. Utifrån den
sammanställda problembilden formulerades följande förslag på medborgarlöften. 1. Polisen förbinder sig att i samverkan med Malmö stad begränsa personbilstrafikens
framkomlighet på Holma torg.
2. Polisen ska i samarbete med Ingången och Aktivitetshuset i Holma arbeta för att långsiktigt ge ungdomar en meningsfull vardag och fritid.
3. Malmö stad förbinder sig att i samverkan med Polisen och Region Skåne arbeta för att tidigt upptäcka individer och familjer som befinner sig i riskmiljöer och genom att ge extra stöd och utbildning till dessa arbeta för att minska drog- och
ungdomsbrottslighet.
4. MKB förbinder sig att i samverkan med Malmö stad och Polisen arbeta långsiktigt för att göra Holma torg till en naturlig mötesplats.
För att kunna genomföra de föreslagna medborgarlöftena ges ett antal evidensbaserade åtgärdsförslag vilka anses vara lämpliga utifrån den samlade problembilden. Dessa är bland annat att reducera trafiken till torget med hjälp av bommar eller naturliga hinder,
kameraövervakning på Holma Torg för att förhindra drogförsäljning samt att ge ökade resurser och stödja Ingångens arbete med att nå ut till unga vuxna i Holma och hjälpa dem till ett arbete eller studier.
Dessutom har en utvärderingsplan utformats för att förenkla och motivera för Polisen att utvärdera de eventuella effekterna av de brottsförebyggande åtgärder som implementeras. Även vikten av samverkan framhävs som en stor del i Polisens arbete med medborgarlöften. Denna rapport är därigenom tänkt att fungera som stöd för Polisens fortsatta arbete med att formulera nya medborgarlöften för delområde Holma.
INLEDNING
Rapporten är en del av samarbetet som inletts mellan Polisområde Malmö och Malmö Högskola i syfte att bland annat utvärdera Polisens arbete med de medborgarlöften som påbörjats i Malmös delområden under 2017. Målen med dessa medborgarlöften är att öka tryggheten, förebygga brott, stärka förtroendet för Polisen samt att engagera medborgarna i det lokala brottsförebyggande arbetet (Polisen 2015).
Medborgarlöften syftar till att den lokala Polisen, i nära samverkan med kommunerna, kommunicerar ut till medborgarna hur de gemensamt ska uppnå uppsatta brottsförebyggande och trygghetsskapande mål (Berg, Gustavsson, Nilsson & Johansson 2016). Dessa ska tas fram tillsammans med medborgarna i det berörda området, de lokala aktörerna, samt medarbetare inom Polis och kommun (a a). Genom detta arbete finns en förhoppning om ett starkare engagemang hos de lokala medborgarna, då löftena baserats på den kunskap och erfarenheter de besitter. Eftersom de varit involverade i arbetet redan i ett tidigt stadium och att de genom konkreta mål tydligt kan följa Polisens och kommunens arbete.
Syfte
Huvudsyftet med denna rapport är att på uppdrag av Polisområde Malmö formulera en problembild för området Holma, för att utifrån denna ge relevanta och genomförbara
åtgärdsförslag gällande medborgarlöften för det aktuella området. Denna problembild ska baseras på medborgarnas, centrala nyckelinformanters och lokala näringsidkares uppfattning om Holma, samt Polisens erfarenheter och insikt i området. Ett ytterligare syfte med rapporten är att undersöka medborgarnas kännedom om Polisens arbete med de medborgarlöften som varit gällande i Kroksbäck under 2017. Detta för att använda den kunskapen till det
kommande arbetet i Holma samt för att motivera för en god kommunikation mellan Polis och medborgare.
METOD
Två separata undersökningar genomfördes för att uppfylla studiens båda syften, en i Kroksbäck och en i Holma. Inledningsvis genomfördes en enkätstudie i Kroksbäck, för att följas av en medborgarenkät och semistrukturerade intervjuer med invånare i Holma. Genomförande i Kroksbäck
För att utvärdera medborgarnas generella kännedom om de medborgarlöften som varit gällande i Kroksbäck under året genomfördes en enkätstudie i området. Enkäten bestod till största delen av slutna frågor men kompletterades även med ett fåtal öppna svarsalternativ där respondenten kunde uttrycka sin åsikt fritt. Se bilaga 1 för enkäten som användes i
Kroksbäck.
Urvalet av respondenter skedde slumpmässigt, där de tillfrågade var individer som påträffades i olika delar av Kroksbäck vid två separata tillfällen. Endast personer som bedömdes vara 15 år eller yngre valdes bort av etiska skäl, i övrigt välkomnades en så stor bredd som möjligt på respondenterna gällande kön och ålder.
Redan på förhand fanns det vetskap, utifrån information från Polisen, att det kunde bli problematiskt att nå ut till medborgarna i Kroksbäck. Detta på grund av områdets fysiska konstruktion där de boende är avskilda från all trafik, samt att det inte finns någon naturlig mötesplats eller knytpunkt i området. Sammanlagt tillfrågades 60 individer att delta i studien, varav 27 valde att besvara enkäten.
Genomförande i Holma
Då problembilden och vidare även de löften som skulle föreslås ska baseras på medborgarnas, medarbetares, lokala näringsidkares samt diverse nyckelinformanters olika uppfattningar av Holma formulerades en arbetsplan för att kunna nå dessa individer på bästa sätt. En enkät utformades för medborgarnas deltagande och en intervjuguide för både medarbetare, nyckelinformanter och lokala näringsidkare togs fram.
Utformning av medborgarenkät
Aspekter som togs i beaktande när enkäten utformades var bland annat information från Polisen gällande att majoriteten av problemen och otryggheten i området tycktes vara koncentrerade kring Holma torg. Även att språksvårigheter kunde förekomma tänktes över, vilket motiverade till att göra texten och frågorna enkla och lättförståeliga. Dessutom skulle givetvis inga forskningsetiska principer brytas och därför var enkäten helt anonym samt att respondenterna skulle vara över 15 år. Enkäten skulle utöver detta möta kriterierna för att hålla hög validitet och reliabilitet, där det exempelvis var väsentligt att göra studien lätt för Polisen att replikera för framtida undersökningar.
Enkäten innehöll nio frågor om medborgarnas upplevda otrygghet, deras upplevda problembild av Holma samt deras förtroende för den lokala Polisen. Även information om respondenternas kön, ålder och boendeform efterfrågades för att kunna göra djupare analyser av olika medborgares bild av Holma. Medvetet utformades enkäten till att vara så kort som möjligt med endast nio relevanta frågor, vilket gjordes dels för att studien skulle kunna genomföras tidsmässigt och dels för att undvika så kallad enkättrötthet. Detta innebär att om enkäten är för lång finns risken att respondenterna väljer att inte färdigställa den, vilket skulle innebära ett större bortfall (Bryman 2011). Ett val att ha merparten slutna frågor i enkäten gjordes, då detta tenderar att minska eventuellt bortfall (a a). För att undvika
minnesproblematik utgick merparten av frågorna från ett tidsspann av 12 månader (Bryman 2011).
Eftersom att begreppet otrygghet ansågs bli svårast att mäta och skulle kunna tolkas olika beroende på individ, valdes begreppet att operationaliseras till tre frågor i enkäten. Detta i syfte att täcka fler infallsvinklar av begreppet och på så sätt höja validiteten i studien (Bryman 2011). Följande frågor ämnade mäta medborgarnas otrygghet:
- Har du under de senaste 12 månaderna avstått från något du ville/behövde göra i ditt bostadsområde p.g.a. att du känt dig otrygg?
- Har du under de senaste 12 månaderna undvikit specifika platser då du rört dig i ditt bostadsområde?
- Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att bli utsatt för brott i ditt bostadsområde?
De övriga ämnena som avsågs mätas med enkäten gällande den upplevda problembilden i Holma samt förtroendet för Polisens lokala arbete bedömdes inte behöva operationaliseras och krävde därför färre och istället mer specifika frågor.
Pilotstudie
En pilotstudie av enkäten genomfördes för att få in synpunkter på enkätens innehåll. Bland annat var det av intresse att få respons på språkbruket för att ha en så lättförståelig enkät som möjligt, samt för att få kännedom huruvida de slutna svarsalternativen var tillfredsställande utifrån frågorna som ställdes.
Enkäten skickades ut till 28 strategiskt utvalda personer utan förkunskap om ämnet, där totalt 22 svar erhölls. Fokus var dock inte på respondenternas svar utan snarare på hur de upplevde utformningen av enkäten och dess innehåll. Generellt sett var responsen god och språkbruket upplevdes som lättförståeligt. En synpunkt inkom på ordvalet “trafikförseelser”, vilket därför omformulerades till ”trafikbrott”. Ytterligare en relevant synpunkt var att frågan gällande respondentens ålder bör vara slutna alternativ med åldersspann snarare än en öppen fråga. Detta för att öka anonymiteten bland respondenterna samt för att underlätta vid kodningen av
resultaten. Se bilaga 2 för den slutgiltiga medborgarenkäten som användes i Holma.
Urval
Polisen fastställde ett begränsat område i Holma som utgångspunkt där det skulle vara särskilt lämpligt att genomföra medborgarenkäten. I detta område undersöktes vilka byggnader som var aktuella för urvalet där fastigheter som inte var bostadshus sållades bort, exempelvis förskolor och verksamheter. Detta resulterade i ett underlag på 33 byggnader, där varje byggnad blev ett stratum i urvalet. Därefter slumpades en trappuppgång från varje stratum
som utgjorde det slutgiltiga urvalet på 33 trappuppgångar. Samtliga dörrar i dessa trappuppgångar knackades på.
Datainsamling
De boende i de aktuella trappuppgångarna informerades om undersökningen en vecka innan den påbörjades genom att ett informationsblad skickades via e-post till MKB:s hyresgäster, samt i pappersform till Riksbyggens bostadsrätter. I informationen beskrevs syftet med studien och samarbetet med Polisen samt vilka dagar och tider undersökningen skulle äga rum. Detta för att underlätta för datainsamlingen med förhoppningen att få fler svar om medborgarna redan innan hade kännedom om syftet med undersökningen. Se bilaga 3 för informationsbladet.
Datainsamlingen skedde på vardagar mellan 16.00 och 18.00, med undantag på fredagar. Denna period ansågs mest lämplig då merparten av medborgarna torde vara hemma från arbetet och på så sätt fanns förhoppningen att öka svarsfrekvensen i studien. Tre grupper genomförde enkätundersökningen i Holma under fem eftermiddagar, där det slumpmässiga urvalet av trappuppgångar besöktes. Manuellt fördes statistik om hur många dörrar som ingick i urvalet, hur många som öppnade och svarade, samt hur många potentiella respondenter som föll bort på grund av språksvårigheter. Se bilaga 4 för fältprotokollet.
Enkäten kunde besvaras antingen digitalt på en iPad eller skriftligen för att med fördel kunna erbjuda respondenterna det tillvägagångssätt som passade dem bäst och på så sätt undvika onödigt bortfall. De enkäter som besvarades skriftligen digitaliserades dagen efter för att kunna analyseras tillsammans med övriga svar. Sammanlagt deltog 103 medborgare i studien utav de 418 dörrar som knackades på och ingick i urvalet. Dock var det endast 166 individer som öppnade dörren när deras trappuppgång besöktes, vilket betyder att svarsfrekvensen var 71 % när hänsyn tagits till de 12 % som inte hade möjlighet att delta på grund av
språksvårigheter.
Intervjuer med nyckelinformanter, lokala näringsidkare och områdespolisen
Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett flertal personer i Holma, dels med så kallade nyckelinformanter, dels med områdespolisen och med ett antal näringsidkare. Nyckelinformanter är personer med särskild insikt i ett område (Bryman 2011), där fyra väl insatta individer intervjuades för denna studie. Dessa nyckelinformanter var på olika sätt
personligt engagerade i området och kunde genom sitt deltagande i olika organisationer eller genom att vara framstående medborgare i Holma bidra med djupgående kunskap som kunde vara ytterst relevant för studien. Även fem lokala näringsidkare intervjuades för att få deras bild av området att vidare basera problembilden som helhet på. Valet att särskilja mellan näringsidkare och nyckelinformanter som informationskällor gjordes då de som bedriver verksamheter i området sannolikt är mer insatta i Holma ur den aspekten, medan de nyckelinformanter som deltog i studien snarare har ett mer personligt engagemang i området och därför torde de kunna bidra med olika perspektiv på området.
Huvudfokus med intervjuerna var att med hjälp av dessa individer få en djupare förståelse för Holma som område. Exempelvis ställdes frågor gällande upplevda problem i Holma, samt vad de ansåg kunde göras åt dessa. Det lämnades dessutom utrymme för eventuella övriga kommentarer som inte framkommit genom svaren på de olika frågorna. Se bilaga 5 för intervjuguiden till nyckelinformanter. Se bilaga 6 för intervjuguiden till näringsidkare.
RESULTAT
Nedan följer resultatet från de två separata undersökningarna som genomförts i utvärderingen av medborgarnas kännedom om medborgarlöften i Kroksbäck, samt för att formulera en problembild för Holma.
Få känner till medborgarlöftena i Kroksbäck
Undersökningen i Kroksbäck visade att majoriteten av de som besvarat enkäten, cirka 79 %, inte kände till att Polisen arbetade med medborgarlöften. Av de som trots allt kände till arbetssättet ansåg samtliga att löftena var lämpliga utifrån deras upplevelse av vad som behövde förändras i Kroksbäck. Endast ungefär 11 % av respondenterna upplevde att de fått information om att de haft möjligheten att vara med och påverka Polisens arbete, dock var det bara strax över hälften av respondenterna som faktiskt hade velat vara med och göra det. Polisens nya arbetssätt grundas i att Polisen ska arbeta närmare medborgarna, dock upplevde enbart cirka 36 % av respondenterna i Kroksbäck att de märkt av att Polisen arbetat närmare dem.
Förtroendet för Polisen i Kroksbäck
Respondenternas förtroende för den lokala Polisen mättes på en femgradig skala, där siffran 1 representerade “Inget förtroende” och siffran 5 “Mycket stort förtroende”. Flest svaranden uppgav alternativ “3” på skalan. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan huruvida respondenterna märkt av att Polisen arbetar närmare medborgarna och deras förtroende för Polisens lokala arbete, där de som märkt av det nya arbetssättet i större utsträckning uppgav ett högre förtroende för Polisen.
Även huruvida medborgarnas förtroende för den lokala Polisen har ökat, minskat eller varit oförändrat sedan arbetet med medborgarlöften inleddes efterfrågades. Då majoriteten av respondenterna som tidigare nämnt inte visste vad medborgarlöften var svarade förklarligen merparten, cirka 36 %, “Vet inte”. Utöver detta var fördelningen över svarsalternativen relativt jämn, men övervägande, cirka 29 %, svarade att deras förtroende för Polisen var detsamma som för ett år sedan.
Sammanfattningsvis bör därför poängteras att en förbättrad kommunikationsplan med medborgarna är av största vikt inför de framtida medborgarlöftena i Holma. Eftersom dessa löften baseras på medborgarnas åsikter bör de få reda på resultatet av deras medverkan, hur detta har lett till specifika medborgarlöften samt hur Polis och kommun planerar att arbeta i deras område. En naturlig effekt torde dessutom kunna bli att förtroendet för Polisen kan öka bland medborgarna och att de upplever ett närmare samarbete, vilket också är ett av målen med arbetssättet med medborgarlöften.
Holmas medborgare upplever narkotikabrottslighet, rädsla för ungdomsgäng samt trafikproblem
Resultatet för medborgarenkäten i Holma visade tydligt på tre specifika problem som var ett återkommande bekymmer bland respondenterna. Dessa kretsar kring ungdomsgäng 56 %, narkotikahandel, 43 %, och trafikbrott, 32 %, tätt följt av skadegörelser, 31 %, av olika slag som exempelvis bilbränder. Däremot visade den enskilda frågan gällande trafiken på Holma torg att 52 % av respondenterna upplevde detta som ett problem.
Ungdomsgäng är det som flest medborgare uppger som ett problem, då 56 % rapporterade detta. Ett fåtal medborgare menar att ungdomarna säljer narkotika och att de konsumerar droger öppet utanför samt i enstaka trapphus i området, vilket ökat känslan av otrygghet. Däremot framkommer det av de öppna svarsalternativen att det generella orosmomentet gällande ungdomarna i området är att de upplevs som hotfulla, skrämmande och högljudda, vilket bidrar till en känsla av otrygghet hos förbipasserande individer. Detta framkommer även från nedanstående citat där en medborgare uttryckt sin åsikt gällande problemet. Samtliga citat som fortlöper i rapporten hänvisar till medborgarnas utsagor som framfördes under datainsamlingen.
”Undviker holma torg pga ungdomar som verkar hotfulla”
Utöver de bekymmer som kretsar kring ungdomar omnämns Holma torg som en plats där mycket problem av olika slag förekommer. Exempelvis uppges öppen narkotikahandel från bilar som olovligen kör in på torget, samt trafiken överlag som problematisk, där fordon kör vårdslöst och i hög hastighet. Holma torg uppges ha blivit en mötesplats för ungdomar och kriminella, vilket har resulterat i brottslighet och otrygghet.
Drygt 45 % av respondenterna rapporterade att de medvetet har avstått från att vistas på vissa platser i Holma. Dock är det endast 26 svaranden som motiverat sina svar med vilken plats de syftar på och varför, där 62 % uppgav att det är Holma torg som undvikits. Övriga uppger exempelvis grönområden, platsen kring mataffären, sin egen trappuppgång och området kring Holmaskolan som platser där de avstår att vistas på, samt att de undviker ungdomar i allmänhet. Något som även bör lyftas är att drygt 51 % av alla 103 respondenter rapporterade att de avstått från något de ville eller behövde göra på grund av att de kände sig otrygga.
Indexet som ämnade mäta otryggheten i området visade att ungefär hälften av respondenterna är delvis till mycket otrygga i området. I Malmös områdesundersökning från 2012 uppger 30% av respondenterna att de känner sig delvis eller mycket otrygga i sitt bostadsområde (Ivert, Chrysoulakis, Kronkvist & Torstensson Levander 2013). Trots att den undersökningen sker i mycket större utsträckning samt att begreppet otrygghet har operationaliserats på ett annorlunda sätt än i denna studie, kan det framhävas att otryggheten i Holma är jämförelsevis hög. Frågan som ämnade att mäta medborgarnas förtroende för den lokala polisen i Holma visade ett förhållandevis högt förtroende, med ett medelvärde på 3,7 på den femgradiga skalan. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Trygg Delvis otrygg Mycket otrygg
Pr oc ent (% )
Otrygghet
Sammanfattningsvis visar enkätstudien att medborgarna är relativt eniga om att de största problemen som upplevs i Holma främst gäller ungdomar som hänger och/eller begår brott, narkotikahandel och konsumtion, samt vårdslös och olovlig körning inne på torget där människor vill promenera. Medborgarna uttrycker även en önskan om en förbättring av området genom en minskad brottslighet och ökad trygghet. Se bilaga 8 för analyser av resultatet från enkätundersökningen som gjordes i Holma.
Polisen framhäver medborgarnas oro gällande trafiken på Holma torg Enligt områdespolisen har problembilden i Holma förändrats under senare tid. Detta tycks bero till stora delar på det nya torget som byggts, där nya problem i området har uppstått. Innan byggnationen av Holma torg menar Polisen att ett stort problem var den öppna droghandeln som skedde på flera olika platser i området. Polisen mottog flertalet klagomål