Externa aktörer i området kan få fler individer att bli mer delaktiga, och på så sätt sprids även informationen kring medborgarlöftena. Istället för att endast använda sig av Malmö stad och polisen som aktörer för medborgarlöftena, kan det vara relevant att ha andra externa aktörer som t ex föreningar. Dock är det viktigt att aktörerna fortsätter arbeta med det som utlovats och även att försöka utöka sitt arbete då detta går i linje med medborgarlöftena. Exempelvis förekommer det i området idag tre olika föreningar; Somaliska freds, Palestinsk förening 194 och Somaliska regnbågsföreningen. Under fredagseftermiddagar anordnar
föreningarna kvällsfotboll för ungdomar. Att ungdomar engageras i fotboll på det här sättet kan betyda att de riskerna för att hamna i kriminella miljöer minskas. Detta kan också återkopplas till kriminologiska teorier där strukturerade rutinaktiviteter undanhåller ungdomar från att delta i brottslig aktivitet. Exemplet om den här verksamheten innebär att fotbollsintresserade killar fångas upp, och som då får hela sin fredag uppbokad och därmed förhindras att befinna sig i riskfyllda situationer och miljöer. Överlag kan externa aktörer bidra med flera positiva medel förutom informationsspridning av medborgarlöftena; de kan gynna den informella sociala kontrollen på Rosengård, hjälpa ungdomar med
sommarjobb, och bidra med stöd för de som har svårt att förstå det svenska språket. Det är dock viktigt att samtliga aktörer utvärderar sitt arbete och återkopplar detta till medborgarna.
Områdespolisernas inflytande
När områdespoliserna tillsattes var det yttrat att de skulle omfattas av 12 poliser totalt utöver en områdespolisgruppchef. Idag omfattas istället områdespoliserna av fyra områdespoliser och en områdespolisgruppchef. Utöver dessa poliser arbetar även en polis under kontorstjänst mellan 8:00–17:00. De fyra
områdespoliserna samt områdespolisgruppchefen ansvarar för hela Malmö Öster. Då polisen är få till antal, innebär detta att deras inverkan begränsas vad gäller att uppfylla medborgarlöftena. Bristen på poliser i området kan innebära att medborgarna tappar förtroendet för polisen eftersom poliserna inte kan vara närvarande i den utsträckning som förväntas i ett särskilt utsatt område. Bristen på poliser i området kan också innebära att medborgarna upplever högre otrygghet.
Bristen av poliser är ett nationellt dilemma som inte går att lösa över en natt. Eftersom Rosengård är ett särskilt utsatt område med en aktuell problembild utifrån läget i Malmö, är det angeläget att se över behovet av ökade resurser vad gäller situationen på Rosengård.
Som tidigare nämnts bör fler medborgardialoger/medborgarmöten som inträffar kontinuerligt under året innan medborgarlöftena fastställs införas.
Områdespoliserna på Rosengård har kontakt med föreningar och
kommunanställda i området, och dessa bör utnyttjas för att sprida information om att dialoger för medborgare kommer att äga rum. Då medborgarlöften ska tas fram, vinner man mycket på att lyssna på fältarbetarna i området då dessa har relevant information om området och dess medborgares känslor.
Externa aktörer i området har också visat sig vara villiga att engagera sig i medborgarlöftena, och ett samarbete mellan dessa och polisen är att föredra. Flera av dessa aktörer når idag ut till många medborgare i området, och kan alltså vara ett verktyg då det gäller informationsbristen som råder. Civilsamhället på Rosengård hyser brist på tillit till myndigheter, och därför hade föreningar varit bra att använda sig av gällande kommunikation. Medborgarlöftena borde även omformuleras i framtiden i den mån att de belyser hur polisen praktiskt ska uppnå det som utlovas. Utvärdering och återkoppling till medborgarna är en av de viktigaste förändringarna som måste ske inför kommande löften; medborgarna måste veta att polisens arbete varit framgångsrikt då detta stärker förtroendet.
Referenser
Afifi T O, MacMillan H L, (2011) Resilience Following Child Maltreatment: A Review of Protective Factors. La Revuecanadienne de psychiatrie, 56, 266–272.
Alleyne E & Wood J. L, (2014) Gang involvement: Social and Environmental Factors, Crime & Delinquency 2014, Vol. 60(4) 547–568. DOI:
10,1177/0011128711398029
Borge A I H, (2011) Resiliens: risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur AB. Brottsförebyggande rådet (2017) https://www.bra.se/bra/forebygga-brott/polisarbete-och-metoder.html# [2017-05-01] Brottsförebyggande rådet (2016) https://www.bra.se/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2016-05-27-polisen-lanserar- nationell-modell-for-medborgarloften.html [2017-05-21]
Brottsförebyggande rådet (2014) Brottsförebyggande polisarbete i ”hot spots”. Brå-rapport 2014:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, Polisen (2011a) Polisens strategiska
brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (2011b) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, (2010) Brå 2010. Platsens betydelse för polisarbete.
Empiriskt stöd och policyrekommendationer. Brå-rapport 2010:11. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet (2000) Utvärdering & Dokumentation. Brå-rapport 2000:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Gilman. A.B, Hill. K.G, Hawkins. J.D, Howell. J.C & Kosterman. R, (2014) The developmental dynamics of joining a gang in adolescence: Patterns and predictors of gangmembership. Journal of research of adolescence,, Vol. 24:2, 204-219.
DOI: 10.1111/jora.12121
Hill. K.G, Howell. J.C, Hawkins. J.D & Battin-Pearson. S.R, (1999) Childhood risk factors for adolescent gangmembership: Resultes from the Seattle Social Developmental Project. Journal of reasearch of crime and delinquency. Vol 36:3,
300-322.
Howell K H, Miller-Graff L E, (2014) Protective factors associated with resilient functioning in young adoulthood after childhood exposure to violence. Child
Abuse & Neglect.
Internetstiftelsen (2016)
http://www.soi2016.se/allmant-om-internetutvecklingen/utrustning-i- hemmet/[2017-05-20]
Johansson, B. (2001) Medborgarna och den medialiserade politiken. Det våras för
politiken, trettiotvå artiklar om politik, medier och samhälle. SOM 2001:30, s
177–190.
Johansson, C & Nord, L. (2011) Konsten att kommunicera utan att oroa: Svenska
myndigheter under finanskrisen 2008. Mittuniversitetet: Sundsvall.
Laub, J., & Frisch, N. E. (2011). Translational criminology. Advancing
Criminology and Criminal Justice Policy. Part 4.
Malmö stadsbyggnadskontor (2008). Rosengård – strategier för hållbar
Masten A S, Tellegen A, (2012) Resilience in developmental psychopathology: Contributions of the Project Competence Longitudinal Study. Development and
Psychopathology, 24, 345–361.
PanmoreInstitute (2017)
http://panmore.com/evidence-based-policing-advantages-disadvantages-impacts [2017-04-28]
Pedersen, M.L. (2014) Gang joining in Denmark: prevalence and correlates of streetgangmembership. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 2014 Vol. 15, No. 1, 55–72. DOI:
10.1080/14043858.2014.886892
Polislagen 1234:12 §12
Polisen (2016a) Årsredovisning 2016. Kommunikationsavdelningen Polismyndigheten.
Polisen (2016b). Har vi kommit närmare medborgarna? Lägesbild 2015. Rapport: Närmare medborgarna. Stockholm.
Polisen (2016c)
https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Hjalp-och-stod-fran-samhallet/[2017-05-20]
Polisen (2015a) Polismyndighetens kommunikationspolicy. PM 2015:58. Polismyndigheten.
Polisen (2015b) Utsatta områden -sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade
händelser, Nationella operativa avdelningen, Underrättelseenheten.
Polisen (2013) Utvärdering - Polisens närvaro i sociala medier. RPS Rapport 2013. Rikspolisstyrelsen.
Riksrevisionen (2010). Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna
Sarnecki., J. (2010). Polisens prestationer – en ESO-rapport om resultatstyrning
och effektivitet. Rapport 2010:3. Stockholm: Regeringskansliet.
Sherman, L.W. (2013) The Rise of Evidence-Based Policing: Targeting, Testing, and Tracking. Crime and justice, 42(1), 377–451.
Shiner R L, Masten A S, (2012) Childhood personality as harbinger of
competence and resilience in adulthood. Development and Psychopathology, 24, 507–528. Socialstyrelsen (2017) http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat [2017-04-25] TNS Sifo (2016) http://opinion.se/Tags/Polisens%20f%C3%B6rtroende[2017-05- 05]
Topor, A., & Denhov, A. (2008). Att arbeta evidensbaserat – en introduktion. Psykiatri Södra Stockholm, SLSO. FoU-enheten
Weerman, F. M., Bernasco, W., Bruinsma, G. J. N. &Pauwels, L. J. R. (2015). When is spending time with peers related to delinquency? The importance of where, what, and with whom. Crime & Delinquency, 61:1386–1416.
Weisburd, D. & Green, L. (2006). Policing drug hot spots: The Jersey City drug market analysis experiment. The Hebrew University of Jerusalem, Rutgers University Center for Crime Prevention Studies University of Cincinnati, (12), 711-735.
Wikström, P.O. & Torstensson, M. (1997). Lokalt brottsförebyggande arbete.
Organisation och inriktning. Rapport från Problemgruppen 1997:2. Solna: