• No results found

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 6 1 Lokal problembild

2.1 Enkätstudie

Enkäten (se bilaga 1) inleds med en kort presentation, där syftet med undersökningen redovisas. Det framgår även att medverkan är frivillig, att materialet som samlas in endast används i utbildningssyfte samt behandlas med största möjliga konfidentialitet (Bryman, 2011; Ejlertsson, 2005). Enkäten består av 16 frågor med enstaka följdfrågor, antalet frågor begränsades för att inte förlora respondentens intresse. Då enkäten riktas till allmänheten är det viktigt vid konstruktionen att hålla enkelhet i språket, detta för att alla respondenter ska förstå frågorna (Ejlertsson, 2005). Flera potentiella respondenter kunde inte delta på grund av bristande kunskaper i det svenska språket, vilket genererar ett externt bortfall då viktiga synpunkter gick förlorade. Vidare vid konstruktionen av frågorna fanns det i åtanke att undvika felaktiga tolkningar av tids- och rumsbegrepp, detta motverkades genom att tydligt precisera de tids- och rumsangivelser som ämnades undersökas i frågan (a a). Frågorna i enkäten består till största del av slutna frågor, enstaka öppna frågor förekommer som följd på vissa slutna frågor, vilket möjliggör att respondenten kan utveckla sitt svar. Enkäten innefattar även personliga frågor i form av ålder och kön, svarsalternativet “Annat” inkluderades på frågan om kön då alla inte identifierar sig som man eller kvinna. Respondenten blev tillfrågad angående ålder men med hänsyn till etiska principer gjordes en stereotypisk bedömning av respondentens kön. För att kunna urskilja skillnader i svar för olika åldrar delades frågan om ålder upp i fyra kategorier; “under 21 år”, “21-35”, “36-50” och “över 50 år”.

Undersökningen visar att svarsfrekvensen för individer “under 21 år” är låg och därmed har den ålderskategorin slagits samman med ålderskategorin “21-35 år” och benämns som “under 36 år” i analysdelen. För deltagande i undersökningen önskades individer som var myndiga med hänsyn till samtyckeskravet, vilket i vissa fall var svårt att avgöra och därav kan det låga deltagandet av individer under 21 delvis bero på detta. Dock gick inte detta att kontrollera via webbenkäterna vilket påverkar undersökningens validitet. Bryman (2011) & Ejlertsson (2005) betonar vikten av frågornas och svarsalternativens konstruktion, validiteten i denna undersökning stärks då frågorna är konstruerade på ett sätt som avser undersöka syftet och reliabiliteten stärks genom studiens följdriktighet, något som minskar det interna och externa bortfallet.

2.1.1 Trygghetsbegreppet

Det finns ingen klar definition av begreppet trygghet, men i det stora hela kan känslan av trygghet beskrivas som ett positivt tillstånd där individen inte känner rädsla och istället finner

säkerhet i sin tillvaro (Heber, 2008). Begreppet är inte uteslutande kriminologiskt kopplat, utan berör även fenomen som exempelvis trygghet gentemot ekonomiska eller sociala förhållanden (a a). Att mäta en känsla som trygghet är komplext eftersom känslan skiljer sig beroende på individen och dennes upplevelse av omgivningen (a a). Det finns studier som visar att trygghet även skiljer sig för olika grupper i samhället bland annat beroende på socioekonomisk status, ålder, boendesituation med mera (a a).

I denna studie avses trygghet mätas i relation till oro för att bli utsatt för eller bevittna brott samt individers upplevelser av både sociala och fysiska ordningsstörningar. Således används begreppet ur ett kriminologiskt perspektiv och är återkommande genom stora delar av enkäten. Med en kvantitativ ansats har den upplevda tryggheten kring rondellen undersökts genom ett visst antal enkätfrågor, där en del av frågorna har öppna svarsalternativ, för att ge individen möjlighet att utveckla sitt svar. Det förekommer även en del negativt laddade begrepp i enkäten, exempelvis ordet “rädd” som definieras som en känsla som uppstår i situationer där individen uppfattar en risk gentemot sin säkerhet (Heber, 2008). Känslan av rädsla samverkar med känslan av otrygghet, vilket definieras som motsatsen till trygghet (a a).

2.1.2 Insamling av enkäter i rondellen

Insamlingen av enkäterna genomfördes vid tre tillfällen, 18, 19 och 20 april år 2017, alla på olika tidpunkter. Sammanfattningsvis besvarades 90 enkäter varav 47 respondenter besvarade enkäten på plats i rondellen. Två urvalskriterier utformades vilka var att respondenten skulle befinna sig i området minst två gånger i veckan samt vara myndig. Det går dock aldrig med säkerhet att fastställa att personen uppfyller de kriterium som finns för undersökningen. Vid första och andra mättillfället gjordes ett slumpmässigt urval, personer som rörde sig i området blev tillfrågade om att anonymt delta i enkäten. Vid tredje mättillfället var urvalet delvis strategiskt då synpunkter från föräldrar med barn på en förskoleverksamhet i området önskades, detta på grund av den narkotikahandel som förekommit utanför verksamheten. På förhand upprättades en kontakt med förskolechefen som gav sitt godkännande om att stå utanför verksamheten för att fråga föräldrar om deltagande i enkäten. Ett informationsbrev skickades till förskolechefen och sattes upp några dagar innan på verksamheten i syfte att informera föräldrarna om enkätinsamlingen.

Vid insamlingen av enkäterna genomfördes en semistrukturerad intervju. Genom att få enkäten besvarad på följande sätt fanns det utrymme att förklara frågan för respondenten igen och därmed undvika missförstånd samt reducera risken för internt bortfall. En förenklad

version av stadsområdets medborgarlöfte användes under insamlingen, detta för att individer utan kännedom om löftet även skulle kunna fullfölja enkäten.

2.1.3 Webbenkäter

Efter tre mättillfällen ansågs antalet enkäter inte vara tillräckligt för att ge en representativ bild av området. För att nå ut till fler individer i området skapades en webbenkät, konstruktionen var identisk med den enkät som användes vid insamlingarna likaså urvalskriterierna. Webbenkäten delades i olika facebookforum och kopplades till en internetadress samt begränsades. Detta förhindrade att samma person kunde besvara enkäten flera gånger, totalt besvarade 43 respondenter webbenkäten.

Tillförlitligheten kan dock ifrågasättas då det inte är möjligt att kontrollera om respondenten uppfyller urvalskriterierna samt besvarar alla frågor, vilket kan generera ett internt bortfall. Uppriktigheten i svaren tros däremot kunna vara mer tillförlitliga i

webbenkäten jämfört med svaren vid insamlingarna, detta då respondenterna inte tenderar att svara socialt önskvärt (Bryman, 2011).

2.2 Intervjuer

Som ett komplement till enkäterna genomfördes fem intervjuer med olika nyckelinformanter, vilka ansågs ha god insikt i det berörda området, dess miljö samt viktiga händelser som inträffar i rondellen (Bryman, 2011). Ett strategiskt urval ligger till grund för intervjuerna, vilket innebär att de respondenter som ansågs relevanta för undersökningen strategiskt valdes ut (a a). Ett första möte genomfördes vid starten av uppdraget med kommunpolis Örstrand, en viktig nyckelinformant och samarbetspartner i denna studie. Vid mötet med Örstrand framkom information om övriga aktörer som ansågs relevanta för studien, dessa kontaktades via mail alternativt telefon. De nyckelinformanter som eftersökts utan framgång räknas i studien som externt bortfall.

Beroende på vilken anknytning nyckelinformanterna hade till området utformades specifika intervjuguider, frågorna utformades för att ta tillvara på respondentens uppfattning och erfarenhet gällande området och medborgarlöftet. I samband med intervjun fick

respondenten frågan om samtalet kunde spelas in, vid ett godkännande genomfördes detta för att enklare kunna återskapa en detaljerad analys samt för att undvika minnesproblematik. Intervjuerna inleddes med frågan om respondenten önskade att vara anonym samt om det

fanns intresse att få tillgång till den slutgiltiga rapporten via mail. Samtliga intervjuer genomfördes av två intervjuare eftersom det ansågs vara mer tillförlitligt och effektivt. De nyckelinformanter som deltagit i undersökningen (se rutan nedan) anses alla vara viktiga aktörer inom det berörda området, då de innehar kunskap om problematiken vid rondellen.