Metod och resultat

Metod

För att få en bredare bild av det praktiska arbetet på Rosengård relaterat till medborgarlöftena valde vi att genomföra intervjuer med representanter från olika aktörer i området. Områdespolisernas dagliga verksamhet i området i relation till medborgarlöftena var något vi ville fördjupa oss mer i eftersom de har daglig direktkontakt med medborgarna. Eftersom boende på Rosengård uppgav att de upplevde att ungdomar till stor del är källan till oro och otrygghet i området, ville vi även intervjua personal på skolorna i området. Detta för att få en bild av skolpersonalens upplevelser med ungdomar i skolorna, samt få kännedom om hur skolorna arbetade med ungdomar som befann sig i riskzonen för ett kriminellt beteende. Förutom intervjuer genomfördes även en enkätstudie bland

medborgarna på Rosengård. Syftet med enkäten var att undersöka dels huruvida medborgarna hade kännedom om medborgarlöftena, dels hur stort förtroende de kände för polisen.

Intervjuer med lokala aktörer på Rosengård

Ett möte med områdespoliserna ägde rum där vi presenterade syftet med vår träff. Eftersom vi hade träffat en av områdespoliserna vid ett tidigare tillfälle så visste vi att de var intresserade av att låta sig intervjuas. Intervjuerna spelades in, och var semistrukturerade, d.v.s. de startade med öppna frågor som senare smalnade av och blev mer detaljerade.

Intervjuer med skolpersonal

Skolorna i Rosengårdsområdet består av Rosengårdsskolan, Apelgårdsskolan, Värner Rydénsskolan och Örtagårdskolan. Samtliga skolor hyser mellan 300–500 elever, och hälften av skolorna har elever mellan årskurs F-9, resterande skolor har endast elever upp till årskurs 6. Vi utförde telefonintervjuer med totalt 6 personer ur skolpersonalen på samtliga skolor i området. Tre av personerna arbetade som kuratorer, två som lärare och en person som rektor. Innan intervjuerna påbörjades informerade vi personerna om syftet med intervjun och även information om de etiska riktlinjerna gavs. Intervjuerna var

samtalen pågick antecknade vi svaren från personerna. Intervjuerna varade ca 15 minuter upp till 30 minuter.

Enkätstudie av medborgarnas känslor och åsikter

Sammanlagt var det 25 frågor som utformades för område Öster. Enkäten innehöll både slutna frågor för att få raka och tydliga svar samtidigt som öppna frågor fanns för att få mer spontana och djupa svar från respondenterna. Fördelen med öppna frågor är att respondenterna kan svara med egna ord samt att öppna frågor lämnar utrymme för ovanliga eller oförutsedda svar. En nackdel kan dock vara att denna typ av frågor kan upplevas tidskrävande för respondenterna att svara. Detta kan leda till att respondenten inte orkar och hoppar över frågan, vilket vår enkät visade då flera respondenter valde att inte svara på de öppna frågorna. Enkäten utformades både som en fysisk enkät, och även som en webbenkät. Rosengård centrum var villiga att hjälpa till med enkätundersökningen och postade en direktlänk till enkäten på sin facebooksida. Sammanlagt var det 93 stycken respondenter som svarade på enkäten via webben. Fysiska enkäten samlades in under vårkarnevalen på Rosengård som ägde rum den 22 april 2017, samt på en gymnasieskola i Malmö där unga individer som antingen bor på Rosengård eller vistas i området fick svara. Den fysiska enkäten gav sammanlagt 37 svar, sammanlagt blev det 130 stycken insamlade enkäter. Webbenkäten besvarades anonymt och fysiska enkäten svarade respondenterna själva på, men där vi var i anslutning till dem för att eventuellt kunna svara på oklarheter angående frågorna för respondenterna ifall det skulle dyka upp.

Resultat

Nedan följer en sammanfattning av resultat från intervjuer samt enkätstudien.

Intervjuer med lokala aktörer på Rosengård

En av områdespoliserna upplever att de som jobbar operativt i området, inte har fått vara med och säga till om hur medborgarlöftena bör tas fram; vad som bör tänkas på och inkluderas i medborgarlöftena, eller vilka löften som bör förekomma i området. Det områdespoliserna har hjälpt till med i avseende medborgarlöftena, är att samla ihop enkäterna och sedan lämna dessa vidare till kommunpolis Glen Sjögren. Detta jämför områdespoliserna med arbetet gällande

medborgarlöftena i Biskopsgården i Göteborg. I Göteborg har polisen arbetat mer utifrån medborgardialoger istället för enkäter när de sammanställt problembilden som medborgarna upplever. Därefter har de utgått från vad medborgarna önskade. Alltså har polisen i Göteborg ställt sig frågan ”vad ska vi göra för att komma dit”, det vill säga hur ska poliserna förändra/förbättra problembilden som medborgarna vittnat om. För att exemplifiera; de boende ville ha en ökad trygghet. Då har polisen utformat sina medborgarlöften till viss del utifrån att de haft ”bäst kunskap om hur målet ska uppnås”. En av områdespoliserna för Malmö Öster uppgav även att hen tyckte det vore önskvärt med ökad samsyn mellan kommunpoliserna inom respektive område gällande det som förekommer idag.

Styrs polisen arbete utifrån medborgarlöftena?

På frågan om hur mycket polisen i område Öster arbetar utifrån medborgarlöftena på så sätt att det återkopplas till löftena svarar områdespoliserna att det sker i väldigt liten, eller ingen, omfattning. Områdespoliserna jämför med

tillvägagångssättet i Göteborg där det ständigt förekommer ett mantra; polisen refererar sina arbetsmetoder utifrån medborgarlöftena, exempelvis ”det här går inom medborgarlöftena”. Områdespoliserna menar att problembilden på Rosengård existerar oberoende av medborgarlöftena och att löftena bara blir ett bevis på att polisen ”jobbar” utifrån vad medborgarna vill ha i teorin, men i praktiken så kommer allt tillbaka till resurser, det vill säga att resurserna inte räcker till. Detta innebär att polisen sällan vet när de jobbar för att uppnå det som utlovats i medborgarlöftena. Frågan är dock om detta är något som medborgarna känner av, och om detta även påverkar medborgarnas förtroende för polisen.

Intervjuer med skolpersonal

Skolornas personal anser att majoriteten av eleverna behöver stöd utanför skolans kontroll. Eleverna behöver förebilder och hjälp med förändring av attityden gentemot både sig själv, andra och samhället i stort. Detta för att så tidigt som möjligt identifiera de elever som visar ett antisocialt beteende, och där åtgärder bör sättas in så att eleven inte utvecklar ett kriminellt beteende i äldre ålder. Skolpersonalen vill understryka att många av eleverna inte har stöd hemifrån, och detta visar sig i form av bristande engagemang från föräldrar och låg självkänsla hos elever. På Värner Rydénsskolan berättar en anställd att eleverna känner sig

stämplade av allmänhetens bild av Rosengård; eleverna kallar sig ”apor”. I årskurs 8 och 9 är det praktik och eleverna ska för första gången känna på hur det är komma ut i arbetslivet, dock visar frånvarolistan att eleverna till 90 % uteblir helt från praktiken, vid något tillfälle har lärarna fått skjutsa elever till praktikplatsen. Anledningen är, enligt anställda på skolan, att elevernas självkänsla är så låg att de förutsätter att ”ingen vill ha dem på praktikplatsen”, och därför stannar eleverna hemma. Att studera vidare är inget som intresserar elever i särskilt hög grad, de flesta har planer på att starta eget efter nionde klass – precis som deras fäder i många fall har gjort. Det är hög mobilitet på lärare i Rosengårdsområdet; de flesta lärare stannar endast under en kort tid för att sedan avsluta sin anställning, detsamma gäller rektorerna i området. Att lärare slutar i så stor utsträckning påverkar givetvis eleverna i negativ riktning.

Hur förhåller sig medborgarlöftena till medborgarnas

åsikter/upplevelser, och har medborgarna kännedom om löftena? Medborgarnas attityder enligt enkäten

Totalt besvarades enkäten av 130 individer, och antal män som svarade var 64 stycken, vilket innebär 49,2 %. Antal kvinnor som svarade var 66 stycken, vilket innebär 50,8 %. Åldersspannet mellan respondenterna var under 21 år och över 50 år. Då fokus låg på ungdomar så blev vi positiva till att det var övervägande respondenter under 21 år som deltog i enkätundersökningen. En av de första frågorna i enkäten handlade om huruvida medborgarna hade kännedom om medborgarlöftena. Närmare 80 % uppgav att de inte har kännedom om löftena. 102 av 130 respondenter svarade ”nej” och endast 28 stycken svarade att de kände till medborgarlöftena. Ytterligare en fråga handlade om huruvida löftena ansågs lämpliga utifrån den upplevda problembilden som råder på Rosengård. Det var totalt 25 stycken som svarade ”nej” och 97 stycken som svarade ”ja”. Syftet med medborgarlöften är att medborgarna bland annat ska ha möjlighet att kunna vara delaktig i ett gemensamt arbete med polisen. Av den anledningen ställdes frågan ”har du fått möjlighet och/eller information om att det är möjligt att påverka inriktningen på polisens arbete?”. Det var endast ett fåtal som svarade ”ja”, närmare 14 stycken. 114 stycken av 130 svarade ”nej”. De respondenter som svarade ”nej” fick följdfrågan ”om nej, hade du velat vara med och påverka

inriktningen på polisens arbete?’’. Här svarade 84 stycken ”ja” och 33 stycken ”nej”. Detta visar att det finns en vilja och potential hos medborgarna att vara med och påverka, samt hjälpa polisen i deras arbete. En fråga angående polisens synlighet på Rosengård ställdes i enkäten där följande svarskategorier användes: lite synlig, en del synlig och mycket synlig. Totalt var det 89 respondenter som svarade på denna fråga och 22 stycken svarade ”lite synlig’’, 39 stycken svarade ”en del synlig’’ och 28 stycken svarade ”mycket synlig’’. Medborgarna hade som önskan att polisen skulle vara mer synlig i området och ca 42 % svarade att polisen syntes till en del.

Informationsbrist i området

I enkätundersökningen förekom frågan om medborgarna på Rosengård upplever att det finns en informationsbrist i området. Ca 70 % svarade ”ja” på denna fråga och ca 25 % svarade ”nej”. För att tackla informationsbristen är ett förslag att polisen använder sig av sociala medier för att sprida informationen. Detta är kostnadsfritt, och inga större resurser krävs då majoritet av dagens befolkning äger en smartphone, Ipad, dator osv. Detta är även ett förslag som medborgarna i Rosengård har angett. Detta gjorde de via en öppen fråga som enkäten innehöll som löd på följande sätt: ”Beskriv kortfattat hur myndigheter (polisen,

socialtjänsten etc.) på ett bättre sätt skulle sprida informationen till medborgarna på Rosengård’’. Sammanlagt var det 57 stycken som svarade på denna fråga och

6 stycken av dessa angav att polisen skulle använda sig mer av sociala medier. Ett annat förslag för att minska informationsbristen är via affischer på allmänna platser, t.ex. bibliotek och trapphus. Av de 57 som svarade på den öppna frågan så var det 5 stycken som gav detta förslag. Ett sista förslag är att utnyttja skolan mer än i nuläget för att sprida kunskap och information gällande polisens arbete och medborgarlöften. Här var det 12 stycken som svarade med detta förslag på den öppna frågan. En annan fråga i enkäten gällde huruvida medborgarna följer polisen på sociala medier. Kategorierna som respondenterna hade för att svara på denna fråga var: ”ja”, ”nej”, och ”inte medveten om att polisen är aktiv på sociala medier”. Majoriteten svarade “nej” (60,2 %). 22,6 % svarade att de följer polisen på sociala medier och 15,1 % svarade att de inte var medvetna om att polisen är aktiv på sociala medier.

Sammanfattning enkätstudie

Sammanfattningsvis demonstrerar resultatet från enkätstudien att information angående medborgarlöftena inte har nåtts ut till medborgarna i område Öster, och att en stor del av medborgarna hade velat vara med och påverka polisens arbete. Detta är i sig en väldigt viktig information att ta till sig eftersom en stor del av respondenterna var under 21 år. Svaren i enkäten vittnar även om en allmän kommunikationsbrist, och förslag på hur detta kan förbättras lämnas av respondenterna.