Nedan följer de förslag på medborgarlöften som tagits fram för Holma, vilka är baserade på samtliga tillfrågades problembild av området. Dessa är tänkta att fungera som ett stöd för Polisens fortsatta arbete, och kommer även följas av konkreta förslag på åtgärder som kan införas för att förverkliga dessa löften.
1. Polisen förbinder sig att i samverkan med Malmö stad begränsa personbilstrafikens framkomlighet på Holma torg.
2. Polisen ska i samarbete med Ingången och Aktivitetshuset i Holma arbeta för att långsiktigt ge ungdomar en meningsfull vardag och fritid.
3. Malmö stad förbinder sig att i samverkan med Polisen och Region Skåne arbeta för att tidigt upptäcka individer och familjer som befinner sig i riskmiljöer och genom att ge
extra stöd och utbildning till dessa arbeta för att minska drog- och ungdomsbrottslighet.
4. MKB förbinder sig att i samverkan med Malmö stad och Polisen arbeta långsiktigt för att göra Holma torg till en naturlig mötesplats.
ÅTGÄRDER
Nedan följer ett antal åtgärdsförslag utifrån ovanstående medborgarlöften, vilka har tagits fram med utgångspunkt i den samlade problembilden i Holma, baserade på relevant och aktuell forskning om brottsförebyggande metoder. Dessa följs även av förslag på aktörer som bör vara involverade i åtgärden, samt eventuella begränsningar som kan uppstå vid införandet. Både sociala och situationella åtgärder kommer att föreslås, där de sociala åtgärdsförslagen har mer långsiktiga mål med syfte att skapa ett starkt förtroende till Polisen, samt att från tidig ålder lära barn om moral och självkontroll. De situationella åtgärderna är mer kortsiktiga och syftar till att få bukt med de mer akuta problemen och få bättre kontroll över brottsligheten som pågår specifikt på Holma torg. Åtgärderna som föreslås är tänkta att mer eller mindre rikta sig mot samtliga av de tre problembilderna gällande narkotika, ungdomsbrottslighet och trafikproblem där vissa är mer specifika än andra. Detta då de alla är koncentrerade runt
Holma torg och på så sätt påverkar de varandra, vilket gör att de situationella åtgärderna som föreslås för torget förhoppningsvis kan ge positiva utfall på flera av problemen.
CPTED och Alley Gating
Av de tre problembilder som framkommit av studien gällande narkotika, ungdomsbrottslighet samt trafik tycks samtliga vara koncentrerade kring Holma torg. Dessutom tycks
trafikproblemen med parkerade och snabbt körande bilar gynna de två övriga
problembilderna. Invånarna har börjat undvika platsen vilket gör att narkotikahandeln kan ske mer öppet, samt att ungdomsgängen kan befinna sig där utan någon naturlig uppsyn från övriga vuxna. Utöver det förenklas även narkotikahandeln mer direkt av dessa
trafikförseelser, då handeln kan ske direkt från bilarna som kör in på torget. På så sätt kan det motiveras starkt för att rikta ett antal åtgärder för att minska trafikproblemen på just Holma torg, då detta på sikt torde kunna minska problem gällande narkotikahandel och
ungdomsgäng.
Beskrivning av åtgärd
En vedertagen och allt mer populär metod som kallas Crime Prevention Through
Environmental Design (CPTED) går ut på att göra förändringar i miljön för att förhindra brott
och öka tryggheten bland medborgarna (Fisher, Clancey & Rutherford 2015), att helt enkelt ”bygga bort brott”. Detta kan vara ytterst relevant då majoriteten av problemen som tidigare nämnts är koncentrerade till ett specifikt geografiskt område i Holma. Åtgärder som ofta rekommenderas vid problem på offentliga platser som Holma torg är exempelvis bättre belysning och ökad insyn i form av att ta bort skyddande buskage eller liknande (Owen 2007). Dessa åtgärdsförslag är dock mindre relevanta för Holma torg dessvärre, då både belysning och möjlighet till insyn till platsen trots allt är relativt tillfredsställande. Problemet är snarare att på grund av att trafiken har gynnat övrig brottslighet i så stor utsträckning har övriga medborgare som tidigare nämnt börjat undvika platsen, och problemen har på så sätt kunnat eskalera i nedåtgående spiral.
Ett mycket relevant åtgärdsförslag är därför att minimera biltrafiken till och från Holma torg, vilket som tidigare nämnt även torde kunna ha positiva effekter på narkotika- och
ungdomsbrottsligheten på platsen. Detta skulle med fördel kunna göras med en metod som kallas Alley Gating, vilket innebär att besökande (i det här fallet biltrafiken) till platser där problem uppstått minimeras till enbart de som behöver tillträde, exempelvis varuleveranser
eller utryckningsfordon (Owen 2007). Detta kan innebära att elektroniska eller manuella bommar sätts upp som enbart lokala näringsidkare, boenden eller övriga som behöver tillgång till platsen kan öppna.
Involverade aktörer
MKB, Polisen, Malmö stad (gatukontoret) och lokala näringsidkare.
Vetenskaplig förankring
Alley gating har utvärderats i bland annat Storbritannien, där bommar sattes upp till bakgårdar i syfte att förhindra inbrott i lägenhetshus (Haywood, Kautt & Whitaker 2009). Resultatet för studien visade att med god förståelse i områdets övriga geografiska förutsättningar och den specifika problembilden så kan mycket goda resultat uppnås genom metoden (a a). Även en meta-analys har gjorts gällande forskning om alley gating, där speciellt inbrott visat på signifikanta minskningar tack vare metoden (Sidebottom m.fl. 2017). Dessutom har förflyttning av brottsligheten till närliggande områden inte kunnat bevisas, utan snarare har den minskande effekten kunnat sprida sig utanför problemområdet (a a).
Eventuella begränsningar
Ett antal relevanta uppmaningar beskrivs i forskningen gällande alley gating för att metoden ska fungera tillfredsställande. Bland annat bör de som kommer att påverkas av förändringen vara positivt inställda till åtgärden samt att de är införstådda med deras ansvar i
förverkligandet (Sidebottom m.fl. 2017). Detta är en förutsättning då metoden inte kan fungera om exempelvis bommarna inte hålls låsta när obehörig trafik ej bör vara där. I det här fallet behöver dock inte detta bli ett problem, då samtliga näringsidkare upplevde trafiken på Holma torg som ett problem och flera föreslog en minskad åtkomst för biltrafik till platsen. Ytterligare praktiska detaljer som beskrivs för att få metoden att fungera är bland annat att valet av bom bör vara anpassat för ändamålet, där de i det här fallet förslagsvis borde vara enkla att öppna och stänga för varuleveranser, sophantering, utryckningsfordon och övriga som måste ha tillgång till platsen. Dessutom bör en plan för vem som ska distribuera nycklarna skapas (Sidebottom m.fl. 2017). För att få allt detta att fungera ska därför vikten av god samverkan mellan Polisen och andra relevanta aktörer, som exempelvis MKB,
gatukontoret och de lokala näringsidkarna framhävas. Detta diskuteras vidare senare i rapporten.
En ytterligare aspekt av CPTED som bör lyftas fram är att göra området mer trivsamt för medborgarna att vistas i (Cozens, Saville & Hillier 2005). I dagsläget framkommer av denna undersökning att de boende i Holma ofta undviker torget då det är en plats där de känner sig otrygga, vilket har lett till att kriminaliteten kunnat ske ännu mer öppet. Därför är det relevant att motivera för att göra torget till en plats där medborgarna kan träffas och umgås för att vidare minska brottsligheten som pågår genom en större närvaro av Holmas boende. Dock är det rimligt att först få bukt med de omedelbara problemen med trafiken och dess följder för att sedan skapa naturliga mötesplatser där individer i alla åldrar tryggt kan umgås.
Ytterligare ett alternativ för att minska trafiken på torget, om förslaget med bommar inte skulle vara praktiskt genomförbart, är att förbjuda obehörig biltrafik på platsen vid vissa tidpunkter genom vägmärken med en tilläggstavla. Detta har, enligt kommunikation med Polisen, fungerat tillfredsställande på exempelvis Norra Grängesbergsgatan i Malmö där mycket problem tidigare kretsade kring trafiken på gatan, likt problemen på Holma torg (Polisen Malmö, personlig kommunikation 5 maj 2017). Dock ska det lyftas att detta till en början kräver enorma resurser för att införliva de nya trafikreglerna, där Polisen måste vara på plats och bötfälla de bilar som bryter mot dessa, vilket kan vara ett potentiellt problem för lokalpolisen.
Hot spot- och targeted policing
Resultatet från den här undersökningen indikerar på att Holma torg är en så kallad ”hot spot”, en geografisk plats som är särskilt utsatt för brott (Braga, Papachristos & Hureau 2014). Exempel på lämpliga åtgärder är därför hot spot policing och targeted policing.
Beskrivningar av åtgärd
Hot spot policing är en form problemorienterat polisarbete där extra polisiär närvaro och insatser riktas mot platser med hög brottsfrekvens (Avdija 2008). Targeted policing är en likvärdig metod, men med insatser som inte bara är specifika för plats utan även för brottstyp, en viss typ av förövare och tid (a a). Targeted policing som metod dessutom är evidensbaserat i större utsträckning än hot spot policing (a a).
Involverade aktörer
Vetenskaplig förankring
En experimentell studie från Massachusetts, USA visade på en minskning av narkotikahandel med cirka 62 % i de testområden där problemorienterat polisarbete tillämpats (Braga & Bond 2008). Samtidigt visade en liknande studie som genomfördes i Virginia, USA, ett resultat på en minskning av narkotikarelaterade brott med hela 92 % vid tillämpningen av hot spot policing (Smith 2001). Effekterna av insatserna varade i upp till sex månader i en del av områdena och man fann inga tecken på att det skedde någon förflyttning av brott till omkringliggande områden (a a). Då just narkotikahandel är ett av de främsta problemen i Holma, och mer specifikt på Holma torg, är hot spot policing därför en mycket passande åtgärd som skulle kunna motverka och reducera narkotikahandeln.
Av de studier som genomförts i Sverige för att testa effekterna av hot spot policing framkommer det ingen signifikant förändring i brott vid och efter införandet av åtgärden (Frogner, Andershed, Lindberg & Johansson 2013; Gerell 2016). Värt att nämna är dock att dessa studier fokuserat på våldsrelaterade brott, vilket i detta fall inte är lika relevant och hot spot policing kan därför ändå vara lämpligt att införa i Holma.
I Texas, USA, genomfördes en studie som undersökte utfallet av problemorienterat
polisarbete tillämpat på ett mindre begränsat område där resultatet uppvisade en minskning av bland annat rapporterade trafikbrott (Worrall 2016). Då trafikbrott är en stor del av
problematiken på Holma torg kan alltså åtgärder som hot spot- och targeted policing lämpligen tillämpas även ur denna aspekt.
Eventuella begränsningar
Eventuell kritik som kan riktas mot hot spot- och targeted policing är att det är en mycket resurskrävande åtgärd, och då Polisens resurser är begränsade kan detta vara problematiskt. Dock visar en experimentell studie från Minneapolis där targeted policing tillämpades att ju längre Polisen patrullerade i ett område desto mer sjönk brottsnivån, men att denna effekt avtog efter 15 minuters patrullering (Avdija 2008). Frekvent rotation i Polisens patrullering visade sig alltså vara mer effektivt än långvarig patrullering i ett område (a a). Polisen skulle således inte behöva patrullera Holma torg i mer än 15 minuter åt gången varannan timme för att uppnå önskad effekt.
En ytterligare experimentell studie visar även att ökad närvaro av uniformerade civilanställda, utan samma befogenheter som en utbildad Polis men med en uniform likvärdig Polisens, också har en brottsreducerande effekt på hot spots (Ariel, Weinborn, & Sherman 2016). Denna typ av åtgärd kan vara mindre resurskrävande och kostsam, och ändå uppnå önskade brottsreducerande effekter.
Det är tänkbart att ökad polisnärvaro, som hot spot- och targeted policing innefattar, kan leda till en ökad känsla av otrygghet, vilket givetvis inte skulle vara önskvärt i Holma. Dock finns det studier som motbevisar detta, där man funnit stöd för att folkets uppfattade trygghet och förtroende för Polisen var oförändrat under och efter införandet av problemorienterat polisarbete i deras närområde (Ratcliffe, Groff, Sorg & Haberman 2015).
Sammanfattningsvis verkar problemorienterat polisarbete i form av exempelvis hot spot policing vara en lämplig åtgärd att tillämpa i Holma, i synnerhet på Holma torg utifrån den formulerade problembilden. Dock berör problembilden inte bara en specifik plats utan också specifika brottstyper, en viss typ av förövare och tid. Narkotikahandel och trafikbrott är de självklara brottstyperna, och även om ungdomsgängen som vistas på torget inte nödvändigtvis begår brott har detta upplevts som ett problem och är den typ av individer åtgärderna bör riktas mot. Slutligen visade problembilden att det är främst under kvällstid som de flesta problem äger rum. Targeted policing och hot-spot policing är därför ytterst relevant att tillämpa, inte minst då dessa som tidigare nämnt är evidensbaserade arbetssätt. Kameraövervakning
Ytterligare en åtgärd som bör övervägas är kameraövervakning. Trots att åtgärden har visat på skilda resultat anses den kunna vara lämplig att använda på Holma torg.
Beskrivning av åtgärd
Användandet av kameraövervakning syftar till att bland annat avskräcka en individ från att begå brott på grund av rädsla att bli påkommen och dömd (Farrington, Gill, Waples & Argomaniz 2007). Det är även möjligt att det leder till att fler människor vågar vistas i området, vilka kan ses som naturliga väktare (a a).
Involverade aktörer
Vetenskaplig förankring
En metaanalys gällande kameraövervakning har visat på en positiv effekt gällande bilbrott och på bilparkeringar (Welsh & Farrington 2007). Trots att torget i Holma inte är en parkeringsplats är fordon på torget en stor del av problematiken, vilket gör att kameraövervakning trots allt kan tänkas ha en positiv inverkan på torget.
En studie genomförd i Ohio, USA, visade däremot att kameraövervakning enbart hade brottsförebyggande effekter i bostadsområden (Lim & Wilcox 2017). Den signifikanta minskningen gällde då misshandel, rån och inbrott (a a).
Kameraövervakning har även använts och utvärderats i Sverige med delade resultat (Blixt 2003; Marklund & Holmberg 2015). Till exempel har kameraövervakning tillsammans med andra brottsförebyggande åtgärder lett till en minskning av brottsligheten på
Möllevångstorget, Malmö (Blixt 2003). Dock gör detta att man inte med säkerhet kan fastställa hur stor del av minskningen som berott på kamerorna (a a).
Även om kameraövervakning har visat på skilda effekter tycks det under vissa omständigheter kunna ha en positiv inverkan på brottslighet om det implementeras korrekt (Farrington m.fl. 2007; Lim & Wilcox 2017; Welsh & Farrington 2009). Åtgärden bör riktas mot torget då det är där en stor del av problematiken förekommer. Förslagsvis bör kamerorna framförallt används på kvällar och nätter då problembilden gett indikationer på att mycket sker vid dessa tidpunkter. Dessutom visar forskning att kameraövervakning har störst inverkan på platser där det redan förekommer mycket kriminalitet (Blixt 2003), vilket gör det tänkbart att kameror kan vara en lämplig åtgärd att införa på Holma torg.
Kameraövervakning har också visat sig vara mer effektivt på planerad brottslighet i
jämförelse med exempelvis misshandel under påverkan av alkohol eller andra impulsiva brott (Blixt 2003; Farrington m.fl. 2007). Brottsligheten som sker på Holma torg, exempelvis den utbredda narkotikahandeln, torde kunna räknas som en mer planerad verksamhet vilket skapar ett ytterligare argument för att kameraövervakning skulle kunna fungera på torget.
Att Holma torg dessutom är en begränsad yta som borde kunna täckas helt av
kameraövervakning gör det ännu mer lämpligt för åtgärden, vilket är en förutsättning för att metoden ska kunna fungera (Blixt 2003). Om ett område inte fullständigt täcks av kamerorna
kan brott ske på platserna som kamerorna inte täcker, vilket helt tar bort effekten av åtgärden (Farrington m.fl. 2007).
Eventuella begränsningar
Forskningen gällande kameraövervakning visar generellt på väldigt spridda resultat, där vissa studier menar att metoden är väldigt tillfredsställande medan andra hävdar att
kameraövervakning inte fungerar brottsförebyggande alls. Vissa studier visar dock att åtgärden kan ha en minskande effekt på brottslighet under rätt omständigheter. Mer forskning krävs för att få fram vilka dessa specifika omständigheter är, så att man på bästa sätt kan använda sig av kameraövervakning som en fungerande åtgärd (Welsh & Farrington 2007). Vid implementering av kameraövervakning är det viktigt att beakta förflyttningseffekten av kriminalitet. Studier har visat att en viss grad av förflyttning förekommer (Cerezo 2013; Waples, Gill, Fisher 2009). Dock finns inga specifika mönster i hur denna effekt förekommer (Waples m.fl. 2009).
Sammanfattningsvis kan kameraövervakning vara en lämplig åtgärd att införa på Holma torg trots den relativt svaga evidensen om metoden, då den under särskilda omständigheter kan ha en preventiv effekt på brottslighet.
Tidig och senare social prevention
Utifrån den framtagna problembilden i Holma framkom hur ungdomsgäng och bruk av alkohol och narkotika beskrivs som problem i området. För att minska dessa företeelser långsiktigt anses det vara lämpligt att även införa ett eller flera sociala åtgärdsprogram som syftar till att förändra individers brottsbenägenhet samt inställning till alkohol och narkotika.
Beskrivning av åtgärd – tidig social prevention
Den tidiga sociala preventionen är menad att redan under graviditeten och förskoleåldern minska riskfaktorer för brottsligt beteende, där aktörer inom Socialtjänst samt hälso– och sjukvården är relevanta för att uppnå en förändring redan i ett tidigt stadie i individers liv (Wikström & Torstensson 1997).
En form av tidig social prevention är hembesöksprogram som görs under graviditeten och tidigt efter barnets födsel. Hembesöksprogram har implementerats i olika städer under olika
tidsperioder med syfte att öka föräldrars kännedom om olika riskfaktorer samt ha en inverkan på föräldrarnas uppfostran (Homel 2005).
Involverade aktörer
Socialtjänsten, Region Skåne (mödrahälsovården och barnhälsovården) och Polisen.
Vetenskaplig förankring
Ett beprövat program är bland annat Prenatal/early infancy program in Elmira, där hembesök gjordes till förstagångsmödrar under två års tid (Homel 2005). Åtgärden var tänkt att ge föräldrar stöd och utbildning gällande föräldraskap, sjukdomar och eventuella riskfaktorer för kriminellt beteende (a a). Resultatet visade att åtgärden medfört en mindre andel för tidigt födda barn, flera av mammorna fick ett jobb eller hade utbildat sig under tiden för åtgärden samt att en mindre andel fall av barnmisshandel rapporterades (a a). Ytterligare en utvärdering gjordes 15 år efter implementeringen vilken visade att en mindre andel av både mammorna och barnen som deltagit i åtgärdsprogrammet hade blivit arresterade för brott (a a). Programmet hade dessutom en positiv effekt på deras rökning och alkoholkonsumtion (a a). Ytterligare ett hembesöksprogram som följts upp med longitudinella studier är Perry
preschool program, där även ett dagligt förskoleprogram genomfördes (Homel 2005).
Programmet implementerades när barnen var tre eller fyra år gamla, för att sedan följas upp varje år tills de var elva, och därefter mer sporadiskt fram tills att de var 40 år (Homel 2005). Uppföljningen visade att vid 15 års ålder hade deltagarna en lägre andel självrapporterad brottslighet än kontrollgruppen, vid 19 års ålder hade färre av deltagarna i programmet jämfört med kontrollgruppen blivit arresterade för brott samt att vid 27 års ålder var det dubbelt så många i kontrollgruppen som någon gång blivit arresterade (a a). När
experimentgruppen var 40 år gamla var andelen deltagare som blivit dömda för fem eller fler brott mycket färre än i kontrollgruppen (a a).
Utifrån dessa program framhävs det tydligt hur effekten av tidig social prevention inte endast har en tillfällig påverkan på föräldrarnas beteende, utan även en långsiktig påverkan på både föräldrar och barn. Studierna poängterar att det krävs en samverkan mellan flera
samhällsaktörer för att på bästa sätt uppnå ett långsiktigt resultat. I dessa program var det hälso- och sjukvården som var de drivande aktörerna.
Eventuella begränsningar
Till skillnad från situationell prevention uppvisar social prevention ingen direkt inverkan på problemet ifråga, utan beroende på program tar det ofta flera månader eller till och med år innan programmen uppvisar ett resultat. Därmed är det av största relevans att göra tydliga uppföljningar under programmens gång. Detta kan vara problematiskt, då både sjukvården, kommunen och Polisens resurser ofta är begränsade för den typen av arbete. Ytterligare svårigheter är att de flesta sociala preventionsprogram är väldigt långsiktiga och därför kan vara både tids- och kostnadskrävande. Dock bör de långsiktiga resultaten trots allt framhävas, vilka är ytterst relevanta för att skapa trygga och fungerande samhällsmedborgare.
Beskrivning av åtgärd – senare social prevention
Senare social prevention riktar sig istället till skolan och Socialtjänsten. Skolan är en aktör som har en betydande roll för det brottspreventiva arbetet, då ungdomarna spenderar så pass stora delar av sin vardag där och på så sätt har en viktig del i barn och ungas bildande av självkontroll (Wikström & Torstensson 1997).
Involverade aktörer
Socialtjänsten, Polisen och lokala skolor.
Vetenskaplig förankring
Life skills training program är ett program som syftar till att förändra individers substansbruk
och är tänkt att rikta sig till den generella populationen i en specifik miljö, exempelvis i skolor (Griffin & Botvin 2010). Beroende på tid och resurser kan utbildningen anpassas till att ske antingen en eller fler gånger i veckan tills programmet är slutfört och kan implementeras både