KAMERAÖVERVAKNING I RONDELLEN

En återkommande diskussion inom det kriminologiska fältet är huruvida kameraövervakning är en effektiv åtgärd för att minska brottsligheten, oordningen och otryggheten i samhället (Shah & Braithwaite, 2013). Ett flertal olika studier har genomförts i varierande kontexter där skilda resultat framkommit, dock har en övervägande del av studierna uppvisat positiva effekter (Shah & Braithwaite, 2013). Kameraövervakning är en situationell prevention, vars främsta syfte är att fungera avskräckande för brottsbenägna individer och därav avhålla dessa från att begå brottsliga handlingar (a a). Denna prevention är ett verktyg som är vanligt förekommande och används frekvent i dagens samhälle, framförallt i västerländska länder (Brå, 2007). Dessutom fungerar åtgärden som ett hjälpmedel för Polisen, då den kan

underlätta utredningsarbetet, exempelvis genom bättre identifieringsmöjligheter av misstänkta gärningspersoner (Shah & Braithwaite, 2013). Däremot råder en tvetydighet huruvida kameraövervakning är en positiv åtgärd, detta då det är en fråga som också berör integritet (Brå, 2007).

4.1 Kameraövervakningens effekter på anmälda brott

Utifrån den trygghetsvandring som genomfördes under år 2016 kom kameraövervakning på förslag som brottsförebyggande åtgärd mot den öppna narkotikahandeln i rondellen. Därav installerades en kamera som täcker en yta på 360 grader mitt i rondellen i syfte att öka tryggheten i området, vilket är en viktig del i Polisens brottsförebyggande arbete. Införandet av kameraövervakning i rondellen omfattades av ett 30-dagars tillstånd som polismyndigheten själva beslutade om och ingår därför inte i Innerstadens medborgarlöfte år 2017, detta då polisen inte kunde lova kameraövervakning som en permanent åtgärd. Polisen bedriver kameraövervakning på flera platser i Malmö vilket medfört positiva effekter och fördelar, dels i det trygghetsskapande arbetet men också i utredningsarbetet. På grund av åtgärdens goda effekter ansökte Polismyndigheten om fortsatt kameraövervakning, något som vid årsskiftet beviljades av Länsstyrelsen. Detta innebär att det sedan den 16 december år 2016 bedrivits permanent kameraövervakning i rondellen som har beviljats fortlöpa till och med den 16 december år 2017.

För att kunna se eventuella effekter av kameraövervakningen i området har anmälda brott från polisens registerdata granskats och analyserats. Det är viktigt att beakta att de anmälningar som tas upp av polisen hanteras i polisens rationella anmälningsrutin (RAR) och inte uppger de exakta koordinaterna för brottet, vilket gör det svårt att studera huruvida exempelvis den öppna narkotikahandeln i rondellen förflyttats eller inte.

Öppen narkotikahandel samt trafikbrott var främst de problem som konstaterades under trygghetsvandringen år 2016 och ligger till grund för de åtgärder som tagits fram i Innerstadens medborgarlöfte år 2017, därav har dessa två brottstyper studerats närmare. Gemensamt för de båda studerade mätperioderna är att de flesta anmälningarna skett mellan kl. 20:00-03:00 på dygnet samt att helger är överrepresenterade vad det gäller antalet anmälda brott. Figur 6 illustrerar hur fördelningen av antal anmälda narkotikabrott och trafikbrott ser ut för de olika mätperioderna, det vill säga före och efter implementeringen av kameran. Sett till den första mätperioden (före kameran) registrerades totalt 163 anmälningar, 52 stycken faller under narkotikastrafflagen (1968:64) vilket motsvarar 32 procent och tio stycken anmälningar

faller under trafikbrottslagen (1951:649) samt trafikförordningen (1998:1276) vilka utgör sex procent. Under den andra mätperioden (efter kameran) registrerades totalt 136 anmälningar, 27 anmälda narkotikabrott (20 procent) och sju anmälningar (fem procent) föll under trafikbrottslagen/trafikförordningen. Från den första mätperioden fram till den andra mätperioden har därmed antalet anmälda narkotikabrott minskat med 12 procentenheter och antalet anmälda trafikbrott minskat med en procentenhet. Utifrån detta kan det antas att kameraövervakningen i rondellen har gett effekt då antalet anmälningar i området totalt sett minskat, likaså går det att urskilja en minskning både vad det gäller narkotikabrott och trafikbrott. Det går dock inte att fastställa att denna minskning enbart beror på kameran utan kan ha påverkats av andra omständigheter.

Figur 6. Antal anmälda brott före och efter kameraövervakning.

* Kategorin Narkotikastrafflagen innefattar innehav, överlåtelse och bruk.

** Kategorin Trafikbrottslagen/Trafikförordningen innefattar olovlig körning, rattfylleri, beteendebrott i trafiken, smitning parkeringsskada och övriga trafikbrott mot trafikförordningen.

Något som kan påverka anmälningsstatistiken är de faktiska, rättsliga och statistiska förhållanden som råder (Brå, 2006). De faktiska förhållandena speglar

av brott det rör sig om, hur allvarligt brottet är eller hur förtroendet till rättsväsendet ser ut för personen i fråga (Andersson, 2011).

Både narkotikabrott och trafikbrott benämns som spanings- och ingripandebrott, vilket innebär att gärningspersonen blir tagen på bar gärning vid brottstillfället (Brå, 2012). Brott mot narkotikastrafflagen (1968:64), brott mot trafikbrottslagen (1951:649) och brott mot trafikförordningen (1998:1276) antas ha ett stort mörkertal eftersom dessa brott i princip aldrig anmäls utan kommer till rättsväsendets kännedom vid polisens riktade insatser (Brå, 2012). Den anmälda brottsligheten gällande narkotika och trafik anses därav inte kunna förklara den faktiska brottsutvecklingen, utan är snarare ett resultat av hur stora resurser Tullverket och/eller Polisen har prioriterat mot brottstypen (a a). Med utgångspunkt i ovanstående aspekter anses det vara svårt att uttala sig huruvida den anmälda brottsligheten i området kring rondellen rör sig om en faktisk minskning eller inte.

4.2 Hur effektivt är kameraövervakning som åtgärd?

Det råder oenigheter om kameraövervakning är en effektiv åtgärd eller ej, detta eftersom effektiviteten till stor del är beroende av omständigheterna runt om kameran (McLean, Worden & MoonSun, 2013). Kameraövervakning har exempelvis olika effekter beroende på område, kännedom samt placering av kameran (Brå, 2007; McLean m.fl, 2013). Åtgärden har visat sig vara som mest effektiv för små ytor, exempelvis på allmänna parkeringsplatser eller vid offentliga bostäder, där kameran kan täcka en stor del av det berörda området (Shah & Braithwaite, 2013). Vidare anses effekten vara större i områden belastade med hög brottslighet, till skillnad från områden med låg brottslighet vilket indikerar att

kameraövervakningen i rondellen anses lämplig då ytan är begränsad samt att brottsligheten är hög (a a).

Ytterligare en omständighet som har en betydande roll för kamerans effektivitet är medborgarnas kännedom om dess existens. Avdelningschef för stadsområde Innerstaden, Pripp, nämner att informationen gällande implementeringen av kameraövervakningen i rondellen har nått ut till medborgarna via media. Dock kan det utifrån polisens senaste medborgardialog konstateras att en majoritet (70 procent) av de tillfrågade (N = 133) inte har någon kännedom om att rondellen kameraövervakas. Denna omedvetenhet framkommer även i intervjun med nyckelinformant 2 och 3 samt från flertalet respondenter som deltagit i den aktuella studiens enkätundersökning. Enligt forskning uppfyller kameraövervakning sin fulla potential först när det finns kännedom om att kameraövervakning sker, därmed är det

individens vetskap om kameran som får denne att överväga den brottsliga handlingen (McLean, m.fl., 2013; Shah & Braithwaite, 2013). Som nämnt ovan råder det brister angående medborgarnas medvetenhet om kameraövervakningen i rondellen. Detta betyder att mer information genom exempelvis bättre skyltning i området skulle kunna generera i ytterligare positiva effekter av kameran, något som även påtalats från flera olika respondenter och aktörer.

I Malmö beslutades det år 2001 att kameraövervakning skulle införas på Möllevångstorget som en brottsförebyggande åtgärd, vilket resulterade i att de anmälda brotten minskade samt att invånarnas trygghet ökade (Brå, 2007). Det installerades även kameror i Helsingborgs Stadspark, ett område som inte präglas av lika mycket kriminalitet som Möllevångstorget (a a). Resultatet blev dock inte lika tydligt i Stadsparken vilket kan kopplas till tidigare forskning som menar att kameraövervakning tycks ha en större effekt i områden med hög brottslighet (Brå, 2007; Shah & Braithwaite, 2013). Därav anses åtgärden lämpad för rondellen då brottsligheten på denna plats är hög och förhållandevis koncentrerad.

Trots de oenigheter som finns gällande kameraövervakning som åtgärd anser både kommunpolis Örstrand och förskolechef Sundin att implementeringen av kameran har gett omedelbar positiv effekt på den öppna narkotikahandeln och de upplevda trafikproblemen. Örstrand hävdar dock att försäljningen av narkotika har förflyttats från rondellen till närliggande gator och platser samt att bytet inte sker lika öppet längre. Förflyttningen från rondellen anses försvåra polisens spaningsarbete samtidigt som det anses vara positivt ur en aspekt, då tryggheten för de boende i området ökar. Att brottsligheten riskerar att förflyttas vid riktade insatser styrks i Sandberg & Pedersen (2008) studie där polisens insatser mot den öppna narkotikahandeln genererade i att problematiken förflyttades några hundra meter ifrån platsen och enbart minskade i viss mån. Andra studier uppvisar däremot att riktade insatser vid narkotikahandel och andra typer av brott är effektivt (Agnew & Brezina 2015; Avdija, 2008). Möjliga förklaringar till varför narkotikahandeln inte förflyttar sig är att försäljarna anser att det tar för lång tid att etablera sig på en annan plats samt att det kan tänkas uppstå konflikter när ett nytt område intas (Agnew & Brezina, 2015). Således råder delade meningar huruvida riktade insatser genererar en faktisk förflyttningseffekt eller inte (Braga, 2007).

5. METODSTÖD FÖR POLISENS ARBETE MED