Bibliotekarien

Bibliotekarien var en viktig befattning. Det visas dels i de krav som tydliggörs i de dokument som upprättats dels i det faktum att de som anlitade och anställde en bibliotekarie var detaljerade i sina beskrivningar av vad som förväntades av den som skulle få inneha en sådan befattning främst med avseende på vetenskapliga meriter och akademisk grad. För bibliotekariebefattningen vid Vatikanbiblioteket krävdes stor lärdom, men det var ändå inte alltid avgörande vid utnämnandet av bibliotekarien eller hans medhjälpare. Kurian föredrog personer som dels var lärda humanister dels ägde administrativa kvalifikationer och dessutom kunde vara sekreterare i en styrande och regerande administration.251 Från och med 1548 ändrades rekryteringen av bibliotekarier till att bli en intern angelägenhet och kom endast att omfatta kardinaler.252 Det innebar inte avkall på lärdom och vetenskapliga meriter men försäkrade den katolska kyrkan om att bibliotekarien omfattade kyrkans värderingar.

Vid universiteten i Storbritannien rekryterades personer från de egna leden till bibliotekariebefattningarna. Vid Trinity College253 skulle bibliotekarien vara en tidigare student och utbildningsmässigt skulle han som lägst ha avlagt en Bachelor of Arts-examen men inte behöva ha avlagt högre examen än Master of Arts. Magistrarna och seniorerna beslutade om vem som skulle utses till det livstidsuppdrag, som det innebar att vara bibliotekarie. Det fick inte kombineras med andra uppdrag vare sig inom universitetet eller utanför. Att befattningen skulle tillsättas med en utbildad person hade Stanhope försäkrat i sitt testamente. Bibliotekarie-befattningen var den enda akademiska Bibliotekarie-befattningen jämte juristens och läkarens som låg utanför kyrkans domvärjo inom skolan. Vid universitet i Cambridge skulle enligt statuterna från 1582 finnas en bibliotekarie, förordnad på tre år om det inte avbröts på grund av dåligt uppförande i tjänsten med avsked som resultat. Abraham Wherlock utnämndes till universitetsbibliotekarie 1629 och med honom försäkrades biblioteket om en lärd man på bibliotekariebefattningen. Den bibliotekarie som skulle komma ifråga för befattningen vid Bodleian Library i Oxford skulle

251 D’Amico (1983) s. 37.

252 Chadwick (1976) s. 5-6.

uppfylla de krav som Sir Thomas Bodley preciserar i bibliotekets statuter.254 Bibliotekarien skulle vara

…known for a diligent Student, and in all his Conversation to be Trusty, Active, and Discreet; a Graduat also, and a Linguist, not encumbredwith Marriage, nor with a Benefice of Cure. For it cannot stand with Piety, that such a Charge should admit the continual Society of other publick Imployments; and Marriage is too full of Domestical Impeachments, to afford him so much time from his private Affairs, as almost every Day’s necessity of his private Presence will require.255

Bibliotekariebefattningen innehades på obestämd tid och precis som i Cambridge kunde den utsedde bara skiljas från sitt uppdrag, om grova felaktigheter begåtts eller vederbörande visade sig vara uppenbart olämplig. Thomas James blev den förste bibliotekarien.

För universitetets i Strasbourg räkning uttrycks i dokumentet av den 9 mars 1616256 tydligt att om det är möjligt så skulle en före detta professor eller möjligen prefekt anställas som bibliotekarie. Om inte detta lät sig göras skulle en person anställas, som inte bara tyckte om böcker utan också hade studerat mycket och skaffat sig stor lärdom. Om av någon anledning en bibliotekarie skulle frånträda sin befattning, så skulle han under rekryteringstiden av en ny bibliotekarie ersättas av en före detta professor.

Den uppenbara ambitionen i Strasbourg att bibliotekarien skulle ha hög akademisk status gällde också för universiteten i Uppsala och Lund. Där skulle en professor arvoderas som bibliotekarie. Eftersom arvoderingen var så dålig att professorerna inte kunde acceptera det blev mandatperioderna korta. Drottning Kristina ändrade tingens ordning och anställde professorer som bibliotekarier och gav dem lön därefter. Om det föll sig så att bibliotekarier inte hade professors titel så skulle de som bibliotekarier ändå ha professors lön.

254 I sin introduktion i Letters of Sir Thomas Bodley to Thomas James First Keeper of the

Bodleian Library (1926). Edited with an Introduction by G.W. Wheeler, M.A. Oxford :

Clarendon Press, s. XXXIV ger Wheeler följande bakgrund till statuterna: Bodley hade något år innan biblioteket öppnades för studenterna skrivit ett utkast till statuter för biblioteket och bibliotekarien. Bodley menade att dessa statuter skulle kunna justeras efter någon tids erfarenhet av verksamheten och föreslog i brev av den 27 mars 1602 till universitets rektor att de nya statuterna inte skulle tas i bruk på ännu ett år. Inte förrän 1609 i oktober lades statuterna fram för bedömning. Endast några smärre förändringar gjordes och 1613 kom de att slå igenom och bestämmas. Bodley själv såg statuterna som om de vore under utarbetande och inte slutgiltigt bestämda och han tillämpade inte själv vad han föreslagit.

255 The Life of Sir Thomas Bodley written by himself together with the first draught of the

Statues of the publick library at Oxon (1906) s. 65-67.

Det som bidrar till att förstärka intrycket av nödvändigheten av hög akademisk status och stor lärdom för att inneha en bibliotekariebefattning är John Durys (1650) och andras uppfattning att omvärldskontakter och korrespondens med lärde inom olika ämnesområdena, både inom och utom landet, var utomordentligt viktigt. Det innebar att bibliotekarien skulle behärska språk och vara bevandrad i vetenskaperna för att kunna korrespondera med andra samt kunna ta emot och värdera andras råd och åsikter.

Biblioteken som fanns var av olika typ och hade olika uppdrag. Därför kan den kunskapsbas en bibliotekarie borde ha skilja sig åt. Enligt Johann Matthias Gesner (1748) var det önskvärt och rekommendabelt att en bibliotekarie skulle behärska flera språk som hebreiska, syriska, arabiska och samaritiska. Grekiska och latin var ett måste. De nya språken som franska, italienska, engelska och spanska förväntades en bibliotekarie behärska. Även kunskaper i de nordiska språken började behövas varför det var en merit att behärska eller vara orienterad i dem. Universitets-bibliotekarien skulle enligt Cotton des Houssayes (1780) vara en lärd man, teolog, och måste besitta omfattande kunskaper inom litteraturen och djupa kunskaper inom alla konstarter och vetenskapsområden.

4.1.1Uppgifter – allmän beskrivning

En allmän beskrivning av de uppgifter som var bibliotekariens kan med få ord uttryckas att det var att ansvara för biblioteket, övervaka det, vårda skrifterna och upprätta kataloger för att ha kontroll över bibliotekets bestånd av skrifter. Bibliotekarier kunde precis som Bartolomeus Platina vid Vatikanbiblioteket ta egna initiativ utöver vad som ålades honom av påven. Flera initiativ kom framledes att vara vägledande och på många håll komma att ligga inoim bibliotekariens ansvar och uppgifter. Utöver ansvaret och de allmänt hållna uppgifterna som nämnts ovan skulle bland andra bibliotekarien och biblioteket vid Trinity College underställas årliga inspektioner av skolans ledning. Om det då visade sig att några böcker var skadade eller saknades och bibliotekarien inte hade rapporterat detta i tid för att kunna bestraffa skadegörarna så kunde bibliotekarien själv bli betalningsskyldig med upp till en fjärdedel av sin årslön. Hård kontroll av och personligt ansvar för bibliotekarien var mer regel än undantag.

Vid sidan om vanliga biblioteksuppgifter skulle bibliotekarien vid universitetet i Strasbourg, Petro Schriesheimmer, den förste på denna befattning, läsa Ciceros brev och översätta dem till förståelig tyska, ett arbete som ungdomar och studenter kunde dra nytta av. Dessutom skulle han sammanställa latinska sentenser med översättning till tyska.

Huvuduppgifterna var att ha vården om böckerna och att ha ansvaret för biblioteket samt att se till så att böckerna skyddades från förstörelse så att de skulle hålla under lång tid. Det dokumentet, i vilket Michel Beuther257 utnämns till bibliotekarie vid Académie de Strasbourg, kompletteras med en viktig uppgift, nämligen den att under vinterns arbetsdagar skulle bibliotekarien få vistas i varma rum i skolan och under tiden som han väntade på att någon skulle besöka biblioteket eller använda dess böcker så kunde han läsa och förkovra sig.

Det ankom på bibliotekarien att ta fram förslag på ersättningslitteratur för förkomna böcker samt att underställa lärarna dessa förslag för godkännande. Av vaktmästaren skulle bibliotekrien få nyckel till biblioteket och en förteckning över böckerna.258 1616 reglerades om två årliga inspektioner i biblioteket. Det skulle då förevisas på ett sätt som betonade vilken skatt biblioteket verkligen är. Förteckningar, kataloger och alla böcker skulle presenteras. Det skulle göras för att förekomma framtida missbruk och förstörelse. Varannan månad skulle biblioteket besiktigas och bibliotekarien skulle möta dem som utförde besiktningen med respekt och följa deras råd för att kunna hålla hög standard på biblioteket. Bibliotekarien skulle bringa ordning i böckerna inom alla fakultets- och ämnesområden, han skulle upprätta kataloger över böckerna och på alla tänkbara sätt verka för bibliotekets välbestånd och tillväxt. Upprättade index och kataloger skulle revideras på bestämda tider. Nyköpta och donerade böcker skulle föras in i katalogerna. Ett inventarium över biblioteket skulle upprättas i två exemplar varav ett skulle finnas hos bibliotekarien och det andra hos rektorn. Övriga kataloger och index skulle bibliotekarien ha hos sig. Bibliotekariens uppgifter reglerades i flera dokument; Das Officium Bibliothecarii (1545),

Ordnung unnd Ambt des Bibliothecarii (1568) och Ordnung und Ampt des verordneten Bibliothecarii de Anno 1616. Ett viktigt dokument som

förstärkte bibliotekariens betydelse var reglementet från 1568 som betonade att allt som rörde biblioteket skulle lämnas över till

257 Michael Beuther blev professor i historia vid universitetet i Strasbourg 1565. Han var född 1522 i Karlstadt, blev 1546 professor i historia i Greifswald, biskopligt råd i Würzburg och därefter, 1559, också bibliotekarie och kyrkligt råd i Heidelberg hos Pfalzgreve Ott-Heinrich. Beuther dog 1587. Uppgifterna hämtade ur Bader (1925).

258 Fournier (1970) T. 4, s. 160 Conventus academicus, 19. August 1569.

D. Michael Beuther soll angesprochen werden, sich zu eim Bibliothecario geprauchen zu lassen, dergestalt, das er die büecher inn ein ordnung pring, auffsehens hab, ob ettwass hinweg khommen wolt, auch bedencken, wass vonn werth zu messen zu kauffen sein mochte und den Scholarchen solichs anzeige, soll ime der Pedell, wass er ime bevilcht, gehorsam sein und ime ein schlüssel zu der librey, auch ein index der büecher darinn, angestelle werden. Ist mit ime geredt durch die scholarchen unnd durch inn bewilligt den 27. septembris 69.

bibliotekarien och att det inte var lärarna som skulle ha hand om biblioteket.259

För att upprätta bibliotek behövs kunskap. Gabriel Naudé (1627) definierar flera bibliotekstyper och menar att arbetet med att upprätta bibliotek måste anpassas till typ och ändamål. Det bästa sättet att nå denna kunskap är att söka den hos dem som har erfarenhet och har bevisat sin lärdom och sitt förstånd och givit prov på gott omdöme. Flera källor kan användas för att få olika infallsvinklar och fler aspekter belysta. Litteratur-studier och Litteratur-studier av redan befintliga bibliotek kan vara förebilder. Med följande mycket pregnanta citat illustreras Naudés synsätt:

Det skulle vara dumdristigt, att när man väljer förebilder, inte välja de bästa.²⁶⁰ Man skall hysa störst tillit till dem, som i sig själva skapat de bästa exemplen.261 Bibliotekarien skulle enligt John Durys (1650) mening vara ansvarig inför en styrelse, som årligen skulle ha genomgång med bibliotekarien för att staka ut inriktning och lägga synpunkter på biblioteksverksamheten. För styrelsen skulle en årlig verksamhetsrapport presenteras och i samband därmed skulle alla nyförvärv till biblioteket förevisas och bedömas av dekanerna. De skulle avgöra om nyförvärven skulle föras in i katalogen. Bibliotekarien var administrativt ansvarig och var ålagd att förteckna all inkommande och utgående korrespondens och redovisa detta inför dekanförsamlingen vid den årliga sammankomsten.

Ett omfattande uppdrag med långtgående kontrollerande inslag ålåg bibliotekarierna vid de svenska universiteten i Uppsala och Lund. I de båda universitetens likalydande biblioteksreglementen står det i tjuguandra kapitlet, femte paragrafen om tryckeriet och bokhandeln att den ordinarie inspektorn över dessa skulle vara bibliotekarien tillsammans med den professor som årligen fick denna uppgift. Detta uppdrag med bibliotekarien som medaktör gäller, så långt denna undersökning har kunnat se, endast universiteten i Uppsala och Lund.

Vid universitetsbiblioteket i Oxford skulle den som anställdes som bibliotekarie avlägga en ed med lydelsen:

259 För det fösta skall våra lärare överlämna alla förteckningar över böcker till bibliotekarien och ge honom hela ansvaret för biblioteket och bibliotekarien skall också genom att vädra lokalen och hålla rent så att biblioteket bidrar till skolans välstånd och att böckerna kan användas under lång tid.

260 Stultissimum esset ad imitandum, non optima quaeque sibi proponere (Plinius d.y. Epistulae, I, 5, 13).

261 His maxime in unaquaque recredendum est qui ultimum de se experimentum dederint (Cardona).

All and every of the Statutes, Constitutions, and Decrees, either made already, or hereafter to be made that may in any wise concern the Duty of the Keeper, and good Estate of the Library, I will observe in my own Person, and to the uttermost of my Power, will cause to be observed by all other Persons, to whom the same may belong, as I hope to be saved, by God’s infinite Mercy, thro’ the Merits of Christ Jesus, revealed unto me, by his Holy Evangelists.²⁶²

Vid universiteten i Uppsala och Lund var bibliotekariens ed likalydande och hade följande lydelse:

Jag, N.N., lovar heligt att jag skall ägna mig åt mitt arbete med den integritet, trohet och idoghet som är passande och som anstår en sann bibliotekarie; att jag skall tillse att alla böcker troget förvaras och att andra nyttiga och behövliga böcker köps in när så behövs och efter samråd med konsistoriet; vidare att dubbletter, som biblioteket kunde klara sig utan, inte byts mot andra böcker eller säljs utan konsistoriets tillstånd. Jag skall årligen avge räkenskaper till rektor och det akademiska rådet vid en bestämd tidpunkt och jag skall idogt och efter bästa förmåga ta mig an de andra delarna av min tjänst som finns närmare beskrivna i universitetets konstitutioner. Så sant mig Gud hjälpe.263