Grunden i denna undesökning om bibliotekarien och om yrkets innehåll och utveckling under perioden 1475-1780, bygger på två perspektiv, nämligen det institutionella perspektivet, vilket betyder att klargöra inom vilka sfärer bibliotekarier verkade och vilka som var uppdrgasgivare, samt det individuella perspektivet, med vilket avses bibliotekariens egna initiativ till sin utveckling i yrket och de egna initiativen till utveckling av yrket. Ett kriterium, som jag fäst stor vikt vid, är att valet av bibliotekarier
52 Denna uppgift är hämtad ur förordet till The Duties and Quolifications of a Librarian utgiven av John Cotton Dana och Henry W. Kent i Chicago 1906.
har gällt de som anställts med bibliotekariens uppgifter och i möjligaste med dessa uppgifter som huvudsysselsättning.
Det förstnämnda innebär institutioners behov av bibliotekarier och institutioners uppfattning om vad behovet innebar och hur det definierades i dokument. De institutioner som det här är fråga om är kyrkan, universiteten, furste- och kungahusen samt privatsamlare och enskilda biblioteksägare av sådan dignitet att de haft anledning att anlita eller anställa en person som fått bibliotekaries funktion och som har reglerat den utsedda eller anställda personens arbetsuppgifter i ett dokument. Det institutionella perspektivet hämtas i dokument från hela den angivna perioden.
I det senare perspektivet, det individuella, handlar det om personer som fått uppdraget att vara bibliotekarie och som i sitt uppdrag utvecklar och kompletterar med egna uppfattningar yrkets innebörd och möjliga uppgifter. Här återfinns den individuella drivkraften till förbättring, utveckling och visionärt tänkande, vilket manifesteras i faktiska gärningar, men också som tankar nedtecknade av bibliotekarierna själva i brev, böcker och andra programskrifter. Det omfattar också vittnesbörd om bibliotekariegärningar förmedlade av andra än bibliotekarierna själva. Studien bygger på ett antal dokument53, som beskrivs ovan i avsnittet Avgränsning och empiri. De är valda dels för att belysa det institutionella perspektivet genom statuter och arbetsordningar, dokument med uppdragskaraktär utfärdade av den som anlitar en bibliotekarie, dels för att nå de tankar som formulerats av den enskilde bibliotekarien i sin verksamhet med ett personligt och individuellt perspektiv.
I de här ovan beskrivna källorna torde frågeställningen i denna undersökning kunna finna svar om bibliotekarieyrkets innehåll och utveckling under perioden. Arbetet med källorna har rent praktiskt verkställts genom översättning som ett första led i ett djupare innehållsligt studium54. Genom att analysera och jämföra i första hand de dokument
53 Flera av dessa dokument har varit svåra dels att spåra dels att faktiskt nå för närmare studium, varför de återges i avskrift i bilagedelen, på originalspråk eller på annat språk än latin om det funnits i översättning. De hänvisningar som görs i analysdelen till dessa dokument görs till avskrifterna i bilagedelen, med undantag för hänvisningar till John Dury, Gabriel Naudé, Gottfired Wilhelm Leibniz. Detsamma gäller Sir Thomas Bodleys skriftväxling med bibliotekarien Thomas James.
54 Ad Decorem Militantis Ecclesiae, 1475, som bara funnits tillgänglig på latin, har översatts av fil. dr. Georg Stenborg, Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet, för undertecknads räkning (Översättningen ej publicerad här). Dokumenten på tyska och engelska har översatts av undertecknad och granskats av fil. mag., adjunkt Bert Bergstrand och slutligen har dokumenten på franska översatts av undertecknad.
som utgörs av reglementen och statuter dras slutsatser som rör det institutionella perspektivet vad gäller bibliotekarien. Ur dessa dokument framkommer hur en huvudman ser på sitt bibliotek, sin anställde och den anställdes uppgifter. Vid övergång till det personliga och individuella perspektivet blir dokumenten bibliotekariers egna upplevelser och visioner. Källorna ändrar karaktär och perspektiv, men texterna är bibliotekariernas egna. I detta perspektiv är det bibliotekarien som talar om sig själv och sin funktion i ett bibliotek, hur ett bibliotek skall vara, byggas upp och vad det skall utvecklas till.
Källorna representerar en geografisk spridning inom Europa. De geografiska avstånden såväl som de tidsmässiga är intressanta för att se eventuell förekomst eller avsaknad av influens från tid till annan.
Vid studiet av dokumenten har fokus varit det innehållsliga och tankemässiga, inte det språkliga, med undantag för begreppet ”bibliotekarie”. Den långa period som avhandlingen omspänner innebär att ”bibliotekarie” kan ha betecknats som något annat, se exempelvis i bullan av 1475 där ordet ”custos” används. Det är funktionen som bibliotekarie som är avgörande i detta arbete.
I avhandlingen berörs flera begrepp som är mångtydiga och måste definieras, som bibliotek, arkiv och profession. Begreppsanalysen är gjord för att kunna koppla bibliotekarie till bibliotek, arkivarie till arkiv, profession till det som sociologin kallar profession och ställa det i relation till vad vi kallar profession idag.55
Vägarna till kännedom om de olika dokumentens existens har varit litteraturstudier inom bibliotekshistoria, kyrkohistoria, universitetshistoria och skol- och undervisningshistoria. Vid Bibliothèque de France, Bibliothèque Mazarine och Bibliothèque Historique de la ville de Paris samt Archive Nationale i Paris har huvudparten av litteraturen varit tillgänglig för mina studier. Originalen till flera av de här åberopade primärdokumenten har inte kunnat konsulteras på plats utan har fått studeras i den form de blivit publicerade. De geografiska avstånden till Vatikanbiblioteket, Leibnizarkivet, Bodleian Library och Cambridge University Library har inte varit besvärande då alla med hjälp av ny teknik snabbt och vävilligt leverarat svar och kopior på allt jag behövt för den här studien. I de fall jag inte haft möjlighet att konsultera originaldokument har originaldokumentens överensstämmelse med de publicerade version-erna bekräftats av de arkiv och bibliotek som har dem i sina samlingar.
55 Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (2005). Se Jussi Kurunmäkis artikel om begreppshistoria s. 181-217.
Kriteriet om bibliotekariernas sysselsättningsgrad låter sig främst upp-skattas genom litteraturstudier i respektive biblioteksinstitutions historia i kombination med bedömning av och jämföresle med statuer samt de åberopade bibliotekariernas egna uppgifter meddelade i dokument och brev.