Detta är en avhandling om bibliotekarien inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Bibliotekarien behandlas i historisk tid, 1475-1780, och räknas inom biblioteks- och informationsvetenskapen som en bibliotekshistorisk avhandling. Bibliotekariens arbete är i fokus. Studien ägnas de arbetsuppgifter som kommer ifråga och vilket innehåll dessa har. Uppmärksamhet riktas mot de instruktioner som utfärdats om hur uppgifterna skall utföras, och i vilket avseende arbetet inom biblioteken kan rymma individuella och personliga utvecklingstankar och ambitioner. Forskningsområdet omfattar att undersöka hur bibliotekariens kompetens såg ut under perioden.
Det är ofrånkomligt att behandla biblioteksinstitutionens historiska utveckling men koncentrationen och inriktningen på bibliotekariens yrke och yrkesinnehåll innebär att forskningen om yrken i sina historiska moment i kopplingen till skrån tangeras.
Bibliotekarieyrkets förekomst i både kyrka och universitet gör nedslag i kyrko- och universitetshistorien nödvändiga. Att beröra vetenskapernas och framförallt naturvetenskapens framväxt och dessa områdens historiska utveckling är oumbärligt i studiet av bibliotekarien. Det handlar om bibliotekarien och bibliotekarieyrket och dess innehåll under perioden 1475 – 1780.
1.6.1 Forskningsläge och litteratur
Då jag betraktar det ämne som avhandlas i denna framställning som tillhörande bibliotekshistorien finns anledning att se hur ämnet biblioteks-historia behandlas och har behandlats och utvecklats. I de tankar som Donald G. Davis, Jr och Jon Arvid Aho56 ger uttryck för i punkterna som redovisas nedan finner jag stöd för min uppfattning att detta är en bibliotekshistorisk avhandling.
1.6.2 Bibliotekshistoria
Bibliotekshistoria som ämne är föremål för mycket diskussion. Redan i slutet av 1950-talet iakttogs i den bibliotekslitteratur som publicerades att bibliotek oftare behandlades som fenomen i ett nuläge i Descartes anda och inte som Leibniz skulle vilja göra det, i ett historiskt perspektiv och med historisk förankring.57 Dagens diskussion kan illustreras med ett citat
56 Davis and Aho (2001).
från en artikel av Alistair Black och John Crawford i Library History. En icke namngiven skandinavisk lärare inom Library and Information Studies (LIS) säger:
I give lecture course on Information History consisting of highlights of historical aspects of information storage, transmission, use and social issues […] I believe that in order to live, the subject of library history must broaden its field […]. Those who decide about resources don’t pay attention to library history but they seem to get interested when they hear the phrase ‘information history’. Among the great changes around and in front of us there is a real need for historical visions to legitimise the future.58
Bibliotekshistoria som ämne kan leva, såsom citatet framhåller, om fältet breddas. De historiska angreppspunkterna kan bli flera och mer komplexa. Det finns all anledning att hysa hopp om bibliotekshistoria som ämne i framtiden och K. C. Harrison sammanfattar sin syn på följande sätt:
Once upon a time library history was an accepted discipline at library schools both here and in other developed countries, but for some years now the subject has been completely dropped by most of them. Professors will tell you that, with the rapid advances of automation, information technology and other topics, something had to go to accommodate these into the curricula. It is regrettable that library history had to be one of the subjects to be sacrificed. One of these days it will have to come back, and it may well be that the coming millennium will provide the impetus for this.59
Donald G. Davis, Jr. och Jon Arvid Aho kommenterar och utvecklar i sin artikel Whither Library History? A Critical Essay on Black’s Model for the Future of Library History, with some additional options60 det som Alistair Black behandlar i Information and modernity: the history of information and the eclipse of library history från 1998 i Library History. De finner att ämnet bibliotekshistoria kan delas in i nio områden:
1. Att teckna och behandla en särskild biblioteksinstitutions historia. Det är sannolikt det vanligaste. Arkitektur, styrsystem och ekonomisk struktur är aspekter som kan innefattas här,
2. att beskriva särskilda typer av bibliotek, såsom folkbibliotek, universitetsbibliotek eller andra, men inte i deras egenskap av enskild institution,
3. att undersöka ett lands eller en kontinents totala bibliotekssystem,
4. att undersöka stödfunktioner eller organisationer knutna till biblioteksverksamhet,
58 Black and Crawford (2001) s. 128.
59 Harrisson (1994).
5. att behandla bibliotekens funktion som kulturspridare ur politiska, sociala, ekonomiska och tekniska aspekter.
6. att teckna biografier över betydelsefulla personer som varit verksamma inom bibliotekssfären,
7. att undersöka yrkets innehåll och aktiviteter såsom referensarbete, bibliografiska moment, katalogisering, klassifikation, ledarskap och administration,
8. att beskriva och undersöka den tekniska utvecklingen och dess betydelse för biblioteken i biblioteksarbetet och möjligheten att göra information tillgänglig,
9. att författa och sammanställa bibliografier och bibliografiska referens-verk inom ämnet bibliotekshistoria.
Bibliotekshistoria är inte bara historia om särskilda biblioteksinstitutioner, utan behandlar också bibliotek och bibliotekens roll och funktion i samverkan med det övriga samhället, menar David och Aho. Black hävdar att det är både viktigt och fördelaktigt att studera biblioteken i ett historiskt perspektiv och det kan vara av stor betydelse för såväl biblioteksarbetet som ledningen av ett bibliotek.61 Att saker och ting är vad de har blivit62 med ett ursprung, mer eller mindre möjligt att identifiera och spåra, torde inte vara så svårt att kunna hålla med om. Det sker kontinuerligt förändringar, stora och små, inte ständigt nya återskapanden, utan förändringar i ett redan givet förhållande som till största delen bygger på en redan given och formad grund. Det ligger en fundamental skillnad i att beskriva biblioteket och bibliotekarien bara ur ett statiskt nuläge och att se bibliotek och bibliotekarier som utvecklad och formad genom historien i en kontinuerlig process.63 Bibliotek och bibliotekarier är företeelser som skapats av människan och är därför möjliga att härleda historiskt. De rutiner och hjälpsystem som vi sett växa fram inom biblioteken har skapats utifrån behov och de behoven är möjliga att identifiera. De har inte bara funnits till hands för att bara kunna tillämpas när man behövt dem. Detta förhållande gör det också möjligt att identifiera den som konstruerat systemen och organisationen
K.C. Harrison hoppas att 2000-talet skall innebära en ny era för bibliotekshistoria. Om bibliotekshistorien över huvud taget varit hotad så ger Laura Skouvig64 en annan bild. Om fokus flyttas från institutions-historia och det som kan kallas pionjärinstitutions-historia till att behandla
61 Black (1998) s. 39.
62 Vleeschauwer (1958) s. 5.
63 Vleeschauwer (1958) s. 6. Enligt Vleeschauwer är Descartes och Leibniz sina motsatser, där Descartes analyserar nuläget utan historisk förankring medan Leibniz i nuläget ser resultatet av en historisk utveckling.
bibliotekens roll och förankring i samhället i den sociala och politiska utvecklingen och till att omfatta begrepp som information history så blir bibliotekshistorien betydelsefull ur flera aspekter, där folkbibliotekens historia intar en särskild plats, ”… bibliotekshistorien er (stadig) yderst relevant, da en kritisk refleksion over historien har betydning for den debat, enhver faglig disciplin fører med sig selv om sit ståsted og egen faglighed.”65
Den genomgång Skouvig gör av debatten om bibliotekshistoria i sin artikel visar med all önskvärd tydlighet att bibliotekshistoria som ämne inte är dött utan fortfar att leva och till och med kan utvecklas.
Biblioteksforskning och forskning om bibliotekarien som berör perioden 1475 till och med 1780 visar sig vid genomgång av ämnet biblioteks-historia vara ringa och det framgår tydligt att mest utrymme har ägnats biblioteken som företeelser, det vill säga institutioner eller inrättningar vari det samlats dokument till ibland imponerande stora samlingar.
Biblioteksbyggnader, biblioteksrummets inredning och utformning har också ägnats stor uppmärksamhet. Bibliotek är vackra miljöer som kan betraktas länge och som man lätt kan försjunka i och låta sig hänföras av. Föremålen, det vill säga dokumenten, som finns och samlats i biblioteken har ägnats en stor och omfattande forskning ur flera olika aspekter. Kring boken har flera yrken vuxit fram, såsom författare, det vill säga själva upphovet till boken, skrivare, kopister, bokbindare, illustratörer, för-läggare, tryckare, bokhandlare och bibliotekarier.
För bibliotekens tillkomst är naturligt nog boken själva grunden. Böckerna kan inte bara samlas och läggas på hög i byggnader och rum utan omhändertagande om de skall användas och vara till någon nytta. De måste bringas i ordning, tas om hand, systematiseras och ställas upp och göras tillgängliga för att de skall kunna användas men också så att de kan bevaras och inte förskingras. Den som har uppgifter att fullgöra dessa olika moment kallar vi bibliotekarie och om honom, om hans ursprung och innehållet i hans syssla och dess utveckling finns endast litet gjort.
Vi hittar i de stora arbetena om biblioteksinstitutioners historia, bland annat i de stora historiska beskrivningarna av nationalbiblioteken, de historiska arbetena om biblioteket i Alexandria, Pergamon, hos kungahusen och i många fler bibliotekshistoriska arbeten namn på personer som benämnts och kallats bibliotekarier. Om de kallades
bibliotekarier under sin yrkesverksamma tid är inte alltid en självklarhet. Titeln kan mycket väl ha getts dem i efterhand. Det är brottstycken här och där, mest i form av personhistoriska notiser. Om tillblivelsen och orsakerna till skapandet av bibliotekarien har inte något relevant material kunnat beläggas.
1.6.3 Bibliotekarieyrket/professionen
För bibliotekariens yrke i förindustriell tid fanns inga kriterier att uppfylla för att nå speciell yrkes- eller professionsstatus. Däremot kan kunskap om dåtidens bibliotekariers situation, kännedom om vilka som rekryterades som bibliotekarier och vilka kunskaper de hade och förväntades ha, sättas i jämförelse med de kriterier som professionsforskningen använder för att definiera professioner fram till 1980-talet ge besked om den moderne bibliotekarien är ett arv från undersökningens bibliotekarier eller om de står skilda åt. Under lång tid tillerkändes inte bibliotekarier professions-status, ett förhållande som är under omvärdering, och har möjligen därför inte ägnats någon forskning i nämnvärd utsträckning.66 I avhandlingen används professionsforskningens kriterier för att få en uppfattning om viktiga aspekter och kriterier för yrken och professioner inför analysen av bibliotekarieyrket.
66 Ett undantag är en nyutkommen skrift In search of a new theory of professions av Jan Nolin från 2008 där professionsbegreppet ges en vidare definition.